Miljön

Människan har ett ansvar som sträcker sig utanför sin egen person och längre än sin generation. Våra livsmöjligheter avgörs av hur väl vi klarar att leva i samklang med det ekologiska systemet. Den gröna ideologin handlar inte bara om människors förhållande till varandra, utan ser också vårt beroende av allt det som vi har omkring oss.

Industrisamhällets framväxt har lett till välfärd och teknisk utveckling, bättre hälsa och längre livslängd. Vi har på många sätt fått ett bättre liv. Samtidigt går exploateringen av naturresurserna långt utöver naturens egen återställningsförmåga. Den biologiska mångfalden håller i snabb takt på att utarmas. Växthusgasutsläpp i atmosfären, orsakade av människan, leder till varaktiga klimatförändringar. Många olika typer av miljögifter hotar vår hälsa och vår miljö.

Vår livsstil i Sverige och andra ekonomiskt starka länder ger upphov till miljöeffekter långt utanför våra länders gränser. Vi måste ställa om våra samhällen så att vi klarar att leva ett gott liv i framtiden utan att förstöra möjligheterna för oss själva, människor i andra länder och kommande generationer.

Denna omställning kräver en effektivare hushållning med naturresurser och en jämnare fördelning. Vi i de rika länderna måste anpassa vår konsumtion så att våra ekologiska fotavtryck per person snarast når en globalt hållbar nivå. För att skydda miljön ska försiktighetsprincipen tillämpas så långt det är möjligt. Om det föreligger hot om allvarlig eller oåterkallelig skada, får inte avsaknaden av fullständig vetenskaplig bevisning användas som ursäkt för att skjuta upp åtgärder för att förhindra miljöförstöring.
Det finns ännu möjlighet att vända utvecklingen och undvika katastrofala miljöeffekter. Det kräver en modig miljöpolitik, en jämlik fördelning och ett solidariskt arbete för att minimera konsekvenserna av de miljöförändringar som redan har skett och håller på att äga rum.

3.1 Naturens ramar

Naturen fungerar som ett kretslopp. Detta måste samhället ta hänsyn till och efterlikna. All verksamhet måste hålla sig inom de ramar naturen sätter.

Vi människor lever på en planet med begränsade resurser och det sätter gränser för vårt handlande. Mänsklig påverkan är nu den huvudsakliga kraft som driver stora förändringar i världens miljö. Redan i dag överskrider vi, eller riskerar att överskrida, naturens ramar på flera områden. Bland annat uttaget av ändliga naturresurser, utsläpp av växthusgaser, förlust av biologisk mångfald, tillförsel av kväve och fosfor till land och hav, förändrad markanvändning, global vattenanvändning, försurning av haven och spridning av luftpartiklar och miljögifter. Konsekvenserna av detta kan bli katastrofala för en stor del av mänskligheten. På sikt kan de förändra själva förutsättningen för liv på jorden.

Många av dessa processer är starkt sammanlänkade. Om gränsvärdena passeras på ett område så försämrar det möjligheterna att hålla sig inom säkra nivåer på andra områden. Vi måste snabbt minimera utsläppen från förbränning av fossila bränslen, för att undvika en katastrofal temperaturhöjning och försurning av sjöar och hav. Naturskogar, våtmarker och andra utsatta vegetationstyper ska återskapas för att öka den biologiska mångfalden, öka tillgången och kvaliteten på sötvatten och för att minska läckaget av näringsämnen till sjöar och hav. Detta ställer stora krav på en politik som tar hänsyn till naturen på ett helt annat sätt än vad som sker i dag. Sverige måste ta ansvar för de effekter vår produktion och konsumtion har på de ekologiska systemen, både här och i andra länder.

Miljöpartiet de gröna vill se ett samhälle där hushållningen med resurser är så effektiv och rättvis att grundläggande mänskliga behov kan tillgodoses överallt. För att klara detta måste vi minska användningen av ändliga resurser, sluta slösa med energi och material och i ökad utsträckning återanvända och återvinna. Målet är slutna kretslopp. Det ger både en hållbar produktion av ekosystemtjänster och stärkt motståndskraft, ofta kallad resiliens, inom mänskliga samhällen och ekosystem. Gruvnäringen i Sverige ska bygga på långsiktig hushållning med mineraltillgångar. Miljöhänsyn ska väga tyngre än kortsiktiga exploateringsintressen.

Vi vill att det ska vara både enkelt och billigt för var och en att återanvända och reparera saker i stället för att hela tiden köpa nytt. Vi vill se skarpa krav på producenterna att kretsloppsanpassa nya produkter och fasa ut miljöskadliga ämnen. Vi ser att ekonomiska styrmedel och lagstiftning behövs för att uppnå bättre hushållning med energi och material. Vi vill verka för minskad användning av plast.

3.2 Biologisk mångfald

Det gröna engagemanget grundar sig i insikten om vår delaktighet i och vårt beroende av det ekologiska systemet. Naturen är också en plats för rekreation, skönhetsupplevelser och för ökat välbefinnande. Respekten för naturens mångfald är en grundvärdering i den gröna ideologin. Vi anser att allt levande har ett egenvärde oavsett dess nytta för människan.

Många av jordens livsmiljöer håller på att förstöras, och många arter av växter, svampar och djur håller på att gå förlorade. Även i Sverige är många arter akut hotade. Överexploateringen av arter och livsmiljöer, invaderande främmande arter, miljögifter och klimatförändringar är de största hoten mot den biologiska mångfalden. Förlusterna är allvarliga. De hotar att leda till kollaps av ekosystem och att vi går miste om ekosystemtjänster, som pollinering av grödor, luft- och vattenrening eller fiskbestånden i våra vatten.

Naturvårdsfrågorna i Sverige och inom EU måste få större tyngd. Sveriges och EU:s skyddade arealer är för små och otillräckliga för att kunna säkerställa den biologiska mångfalden. Skyddet av hav, skogar, våtmarker, stränder och flera andra biotoper måste utvidgas och skärpas. Bruk av skog, vatten och mark måste kopplas till ett ansvar för att den biologiska mångfalden inte ska utarmas.

En stor del av världens biologiska mångfald finns i regnskogen. I dag pågår en avskogning av de tropiska regnskogarna som både påverkar naturen och människan. Orsakerna till avskogningen är många: timmeruttag, gruvdrift, oljeutvinning, utbyggnad av vattenkraft, vägbyggen, anläggning av betesmark och odling. Konsumtion av exempelvis palmolja och av kött från djur uppfödda på soja från tidigare regnskogsmark bidrar till avskogningen. Sverige måste arbeta för gemensamma åtaganden för att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden. Skydd av hotade arter och naturmiljöer är av global betydelse och behöver därför överstatliga beslut.

Rent vatten är en förutsättning för att kunna bevara den biologiska mångfalden. För att få sjöar, vattendrag och hav att tillfriskna krävs omfattande åtgärder för att minska utsläpp från transporter, avlopp, jordbruk och industri. Utsläpp av miljöstörande ämnen såsom kväve, fosfor, läkemedelsrester, hormonstörande ämnen, tungmetaller och nanopartiklar ska reduceras bland annat genom att industri- och hushållsavlopp separeras, avloppsnät och avloppsrening förbättras och miljöfarliga produkter byts ut. Sverige måste verka genom internationella organisationer, i synnerhet EU, för att alla länder runt gemensamma vatten ska införa dessa åtgärder.

Miljögifter är i dag ett allvarligt hot mot såväl människor som natur. Försiktighetsprincipen måste gälla vid bedömning av kemikalier, eftersom det kan ta tid innan negativa effekter blir tydliga. Barn är särskilt känsliga för många miljögifter, och de produkter och miljöer som barn använder och vistas i måste värnas särskilt. Prövningen och kontrollen, såväl nationellt som inom EU:s kemikaliepolitik, måste vara skarp. Särskild hänsyn måste tas till riskerna förknippade med kombinationer av olika kemikalier.

3.3 Klimat

Den pågående och accelererande klimatförändringen äventyrar vår framtid. Den påverkar inte bara enskilda människors liv, utan även den globala ekonomin och överlevnaden för hela nationer. Trots vår kunskap om allt detta fortsätter utsläppen av växthusgaser att öka.

Sverige ska vara ledande i att minska den mänskliga påverkan på klimatet. Vi är ett av de länder som industrialiserades tidigt, och vi har ett historiskt ansvar för de utsläpp som genererades när vi byggde upp vårt välstånd. Vi orsakar fortfarande betydligt högre utsläpp per person än vad som är globalt hållbart. Sverige har också unikt goda förutsättningar att leda omställningen till ett hållbart samhälle och visa möjligheterna till en annan utvecklingsmodell. Då får vår omställning långt större effekt än bara våra egna utsläppsminskningar.

Sverige ska ha en pådrivande roll i internationella klimatförhandlingar och utveckla klimatsamarbetet mellan länder, samtidigt som vi visar solidaritet i handling genom kraftfullt stöd till fattigare länder. För att vi ska vara trovärdiga krävs att Sveriges utsläpp av växthusgaser per person snarast minskar till en globalt hållbar nivå.

För att nå klimatmålen krävs att takten i den miljötekniska utvecklingen ökar. Den totala energi- och resursförbrukande konsumtionen måste minska till en hållbar nivå. Det behövs en politisk omställning som underlättar en övergång till en mer hållbar livsstil. Konsumtion som har negativ klimatpåverkan, såsom fossilt drivna transporter, fossil energi och animalier, måste minska. Politiska insatser måste samverka med ett medborgerligt engagemang för en mer hållbar livsstil. En sådan livsstilsförändring kommer att se olika ut för olika människor. Genom att resa mer miljövänligt, handla mer lokalt producerat, äta mer vegetarisk mat, energieffektivisera hemmet och konsumera färre prylar ökar möjligheterna att leva ett gott liv inom de ramar miljön sätter. Vi är övertygade om att ett klimatsmart samhälle också är ett samhälle som är bättre för människor. Politik och attitydförändringar kommer att ge utrymme för fler att värdera fri tid och nära relationer högre än lönearbete och materiell status.

För att klara klimatmålen krävs ett klimatpolitiskt ramverk med bindande tak för vår klimatpåverkan såväl i Sverige som internationellt. Kraftfulla ekonomiska styrmedel är nödvändiga. Klimatsmarta val ska vara billigare. Klimatskadliga subventioner ska fasas ut och klimatmålen ska styra investeringarna i infrastruktur. Gas- och oljeborrning samt uranbrytning ska förbjudas i Sverige. Torv ska betraktas som ett fossilt bränsle. Internationellt vill vi verka för ett moratorium mot all nyexploatering av fossila bränslen.

För att minska mängden växthusgaser i atmosfären kan koldioxidlagring eller andra metoder för att binda växthusgaser behövas. Dessa får dock inte bli en ursäkt för att fortsätta utsläppen. Försiktighetsprincipen ska vara vägledande så att vi inte orsakar nya miljöproblem när vi försöker lösa gamla.

Stora förändringar kräver att människor går samman. Decentraliserad energiproduktion, nya transportvanor och hållbara konsumtionsvanor är några exempel på åtgärder som är en del av den omställning som vi måste lyckas med tillsammans. En offensiv klimatpolitik måste kombineras med ett arbete för jämlika och jämställda villkor.

3.4 Jordbruk, skogsbruk och fiske

Jordbruket, skogsbruket och fisket är mycket betydelsefulla näringar i Sverige. De behövs för att på ett hållbart sätt försörja oss med livsmedel och är viktiga för en god ekonomi och en levande landsbygd. Därför måste de tas tillvara så att de kan vara till glädje och nytta för människor i dag och för kommande generationer. Miljöpartiet anser att EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska inriktas på att skydda och främja småskalighet, biologisk mångfald och miljöhänsyn.

I en värld med ökande befolkning är det av stor vikt att bevara jordbruksmarken och dess bördighet. Markpolitiken i Sverige måste vara långsiktig och goda jordbruksmarker ska skyddas från exploatering. Betade ängs- och hagmarker är viktiga inslag i landskapet för att bevara den biologiska mångfalden och kunskapen om landets kulturhistoria. Det är också viktigt att den biologiska mångfalden inte reduceras genom ensidig odling och olämpliga jordbruksmetoder. Användandet av genetiskt modifierade växtutsäden eller avelsdjur, GMO, för med sig nya typer av risker. All eventuell användning av GMO måste därför styras av försiktighetsprincipen. Jordbrukspolitiken ska bidra till att minimera negativ miljöpåverkan. Detta ska göras genom såväl lagstiftning, ekonomiska styrmedel och kunskapsuppbyggnad. Det är inte rimligt att de svenska kraven för miljön, klimatet och god djurhållning slår ut svenskt jordbruk och i stället gynnar jordbruk där miljökraven är lägre och djuren behandlas sämre. Därför vill vi utjämna konkurrensen genom att upphandla lokalproducerat till offentliga kök, genom tydlig ursprungsmärkning och genom ekonomiska styrmedel som missgynnar livsmedel som tillverkats under sämre villkor än vi tillåter i Sverige.

Sverige ska ha ett livskraftigt jordbruk i hela landet med god konkurrenskraft. Uppfyllande av miljökvalitetsmålen och hänsynstagande till djurens behov ska stå i fokus och produktionen ska bidra till en hög självförsörjningsgrad på baslivsmedel och foder. Moderna jordbruksföretag står i dag ofta på flera ben som till exempel specialiserad livsmedelstillverkning, egen energiproduktion, gårdsbutiker, turism och naturskydd. Miljöpartiet ser positivt på denna utveckling och verkar för en övergång till ett ekologiskt och kretsloppsanpassat jordbruk. Övergången till ekologisk odling ska stöttas genom jordbruksstödens utformning, regelverk för offentlig upphandling och genom lagstiftning.

Sverige är i hög grad ett skogsland. Skogen är viktig både för den biologiska mångfalden, som råvara för skogsprodukter och energi och som rekreationskälla. Vi stödjer och uppmuntrar forskning och start av företag för att utveckla nya högkvalitativa och miljövänliga produkter ur skogen.

En levande skog har lång omloppstid och därför är den extra sårbar för dålig skötsel och ogenomtänkt exploatering. Ansvaret att återplantera långsiktigt med rik artvariation och för klimatanpassning måste stärkas, speciellt gällande inslaget av löv och tall. Vi anser att en större del av den svenska skogen behöver präglas av artvariation som ger en långsiktig livskraft. Därför måste skogsbruket moderniseras genom mer av hyggesfria avverkningsmetoder och genom mindre kalhyggen
Särskilt värdefull skog ska skyddas från avverkning. Det behövs både större sammanhängande områden och många mindre områden som undantas från produktionsskogsbruk. För att hejda förlusten av biologisk mångfald är det också angeläget att återställa och restaurera naturvärden i redan påverkad skog. 

Människan har hämtat sin näring ur havet sedan urminnes tider. Genom bland annat industrifiske, övergödning, miljögifter och exploatering av kustzoner har störningarna på dessa ekologiska system ökat på ett ibland katastrofalt sätt. Sverige ska vara pådrivande inom EU och globala organisationer för ett ansvarsfullt fiske som återuppbygger utfiskade bestånd och inte tar ut mer än återväxten. Fiskerätter ska fördelas utifrån hållbarhetskriterier. Hårda krav ska ställas på de företag som får utnyttja den gemensamma fiskresursen för kommersiell vinning. Sverige ska arbeta internationellt för att förbudet mot kommersiell valfångst efterlevs.

Det kustnära fisket och fritidsfisket har en viktig roll både för människors rekreation och för att våra skärgårdar ska hållas levande. Vi vill se ett starkt skydd av nyckelbiotoper i vatten och av områden som är speciellt viktiga för havets biologiska mångfald eller för många arters fortplantning. Ett sätt att öka skyddet är att inrätta marina reservat och införa fiskefria områden.

3.5 Djur

Alla djur har ett egenvärde oavsett deras nyttighet för människan. Djurens rätt att bete sig naturligt och slippa utsättas för lidande kräver stora förändringar i djurhållningen. Människan föder upp djur bland annat för att de ska bli mat, kläder och testare av olika produkters farlighet. Detta innebär ett mycket stort ansvar för att djuren behandlas väl. Skarpa djurskyddskrav ska bland annat ställas i den offentliga upphandlingen. Vi vill förbjuda att djur hålls endast för pälsändamål.

Ambitionerna i djurskyddslagstiftningen speglas inte fullt ut i verkligheten, och lagens efterlevnad måste förbättras. Djuren ska ha rätt och möjlighet till ett naturligt beteende och då måste djurhållningen anpassas till det. Kontrollerna ska förbättras. Vi vill införa en djuretisk ombudsman och öka möjligheterna för djurskyddsorganisationerna att föra talan i djurskyddsmål. Vi vill stärka arbetet mot avel som kan medföra lidande för djuren. Djurskyddslagen ska tillämpas fullt ut även i livsmedelsindustrin. Det måste avsättas tillräckliga resurser för att kunna göra täta och effektiva kontroller av såväl djurhållning som transporter och slakt.

För att komma längre i djurskyddsstandard måste Sverige arbeta aktivt inom EU för att höga standarder ska gälla inom hela unionen, och för att enskilda medlemsländer ska få gå före. Sverige ska verka för att bindande regler om djurskydd utarbetas också inom FN och WTO. Sverige ska arbeta aktivt för att bekämpa tjuvjakt och handel med utrotningshotade arter. Internationella handelsavtal ska inkludera djurskyddsfrågan för att undvika att billig import av mat från länder med sämre djurskydd ökar. Djurförsök ska snarast tas bort och ersättas av djurfria metoder. De som jobbar med djur måste ha god kunskap om djurs beteenden. Ökad forskning på alternativ till djurförsök kan göra Sverige till en ledande nation på området. Så länge djurförsök finns kvar ska kontrollen av dem förbättras.

Det är viktigt att det ekologiska perspektivet sätts i fokus vid jakt och att naturvårdsintressen får företräde. Även djurskyddsaspekter ska beaktas. Jaktformer som utsätter djur för onödigt lidande ska inte vara tillåtna. Sverige ska hysa långsiktigt livskraftiga stammar av de fyra stora rovdjuren: varg, lo, björn och järv. Rovdjurens existens i Sverige ska inte enbart ses som överlevnad utan rovdjuren måste även ges möjlighet att återfå något av sin ekologiska funktion i ekosystemet. 

Dela och diskutera sidan med dina vänner

Starta ett politiskt samtal, vår demokrati mår bra av det!

Kopiera länk: