Världen

Människan har alltid strävat efter att själv få styra sitt liv och sina samhällen. Människor har i modern tid frigjort sig från kolonialismens bojor, solidaritets-arbete har bidragit till att befria länder från apartheid och rasförtryck och folkliga resningar har sänt diktatorer på flykt. I Sverige har det inte ens gått hundra år sedan allmän och lika rösträtt infördes.

Många har fått det bättre. Välståndet breder ut sig, medellivslängden ökar och barnadödligheten minskar. Materiellt sett håller många människor i det som tidigare beskrivits som utvecklingsländer på att resa sig ur fattigdomen. Samtidigt möter vi nya utmaningar i form av överutnyttjade naturresurser och miljöhot. Svält och förtryck är fortfarande en realitet för många. Merparten av världens fattiga och mest utsatta är kvinnor och barn och det är också kvinnor och barn som drabbas hårdast vid naturkatastrofer eller väpnade konflikter.

Den gröna rörelsen strävar efter att alltid lägga ett globalt perspektiv på politiken. Miljöpartiet de gröna strävar efter en värld i balans där solidaritet och respekt för mänskliga rättigheter kombineras med hållbar utveckling och klimaträttvisa över hela jordklotet. Inom den gröna rörelsen finns ett brett stöd för uppfattningen att vi måste stärka det internationella samarbetet kring miljö, fred och utveckling och samtidigt finna sätt att demokratisera den globala ekonomin.

Vår viktigaste uppgift är att rätt och rättvist förvalta våra gemensamma naturresurser. När den biologiska mångfalden minskar och klimatförändringarna ökar kommer det främst drabba människor som lever i fattigdom. Redan i dag är kampen om naturresurser en av orsakerna till krig och våldsamma konflikter. Den gröna rörelsens uppgift är att finna vägar så att fler människor i världen kan ta del av välstånd, samtidigt som vi möter klimat- och miljöutmaningarna.

6.1 Internationellt samarbete

Principen om rättvist resurs- och miljöutrymme ska ligga till grund för arbetet med att säkra en värld i fred och välstånd. Världens resurser fördelas och utnyttjas i dag orättvist. På resan in i det tjugoförsta århundradet måste Sverige och andra rika länder kraftigt minska sina ekologiska fotavtryck. Jordens fattiga måste få ta en större del av utrymmet för att kunna lyfta sina länder till en anständig levnadsnivå, utan att behöva kopiera de rika ländernas misstag.

Miljöpartiet de gröna vill se ett starkt internationellt samarbete med FN som central aktör för fred och mänskliga rättigheter. Vi arbetar för ett FN som har handlingskraft att fullfölja sina uppgifter. De rika resursstarka ländernas dominans i FN-systemet måste brytas och de ekonomiskt svaga länderna måste ges en starkare röst. Beslutsfattandet i FN ska reformeras, särskilt i säkerhetsrådet vars sammansättning behöver förändras. Systemet med allmän vetorätt för vissa länder bör omprövas. Samtidigt vill vi öka transparensen och ge icke-statliga organisationer större tyngd i FN-systemet.

6.2 Europeiska unionen

Miljöpartiet de gröna förespråkar decentralisering. Det innebär att vi vill att beslut ska fattas så nära de människor som berörs av besluten som möjligt. Makt ska utövas av dem som påverkas av den. Denna övertygelse har gett oss en grundläggande skepsis mot centralstyrning och beslut som flyttar makt längre ifrån människor.

Vi är varma anhängare av internationellt samarbete. Vi vill se Europa som en del av en värld av demokratier där människor rör sig fritt över gränserna, och där folk och länder handlar och samarbetar med varandra. Vi är positiva till mellanstatliga samarbeten där länder deltar frivilligt i besluten. I frågor av global karaktär finns starka skäl som talar för också överstatliga beslut. Det gäller bland annat gränsöverskridande miljöfrågor och skydd av grundläggande mänskliga rättigheter. I dag är EU ett viktigt forum för detta i vår del av världen.

Vi gröna arbetar aktivt för att förändra och förbättra EU:s politik. Det krävs radikala förändringar för att unionens politik för miljö och resurshantering ska rymmas inom de gränser som miljön sätter. De obegränsade globala kapitalrörelserna måste kontrolleras. Mänskliga rättigheter, fredlig konflikthantering och en konfliktförebyggande politik behöver sättas i första rummet för EU:s bistånds- och utrikespolitik. Vi accepterar inte att EU militariseras. EU:s utrikespolitik värnar i alltför stor utsträckning snäva europeiska intressen, och bör i stället inriktas på fattigdomsbekämpning, demokratibyggande och miljöarbete. Sverige har i alltför hög grad anpassat sin utrikespolitik till de stora EU-länderna, och den gemensamma utrikespolitiken får inte bli en ursäkt för en passiv svensk politik i FN:s generalförsamling.

Vi arbetar för att motverka EU:s demokratiska brister. I dag bestämmer EU över många områden som unionen inte borde hantera, som skulle hanteras bättre regionalt, nationellt eller lokalt. Det folkliga inflytandet är alltför begränsat och möjligheterna att utkräva ansvar måste stärkas. Medborgarna ska garanteras insyn och kunna påverka besluten. Offentlighetsprincip och meddelarfrihet efter svensk modell bör gälla även i EU. Inflytande ska inte avgöras av vilka ekonomiska resurser man har, och därför ska lobbyismen regleras och ekonomiska intressens makt balanseras av aktiva folkrörelser och möjlighet till insyn och påverkan i alla EU:s institutioner.

Medlemsländerna måste få rätt att gå före med hårdare lagstiftning till skydd för miljö och hälsa även om det strider mot EU:s inre marknad. Handelshinder gentemot fattiga länder ska rivas så att handelspolitiken kan bli ett effektivt verktyg för fattiga länder att utveckla sina ekonomier utifrån sina förutsättningar. Samtidigt ska de inte lockas till överexploatering av egna naturresurser. Vi vill införa hårda miljökrav och sociala krav i handelspolitiken som kan bidra till förbättringar långt utanför EU:s gränser. EU:s jordbrukspolitik ska inte bidra till att dumpa priser på marknaderna i utvecklingsländer.

EU måste föra en mer aktiv miljöpolitik. Vi ser gärna överstatliga beslut angående miljöskyddande åtgärder så som hantering av gränsöverskridande miljöföroreningar, skydd för hotade arter och biotoper samt minimiregler och -skatter för att stärka miljöskyddet och minska klimatpåverkande utsläpp.

EU måste ta sitt ansvar för utvecklingen i världen genom att gå i spetsen för att det ska bli en internationell klimatöverenskommelse som minskar utsläppen av växthusgaser till en nivå som behövs för att stabilisera temperaturökningen på en icke-
skadlig nivå.

EU-budgeten används ofta ineffektivt och till fel saker. Det är inte rimligt att EU lägger stora resurser på fossil- och kemikalieberoende jordbruk, kärnkraft och motorvägsbyggen i ekonomiskt starka delar av EU, medan ekologiskt jordbruk, hållbar infrastruktur och förnybar energi får stryka på foten. Budgeten måste utformas så att den inte går till åtgärder som skadar klimatet.

Europarådet är det främsta organet för att skydda och utveckla de mänskliga rättigheterna i Europa. EU har varit en mycket positiv kraft för utvecklingen i ansökarländerna, bland annat genom att villkora medlemskapet med reformer. Samtidigt ser vi nu hur diskriminering tilltar mot migranter och minoriteter inom EU, inte minst mot judar, muslimer och romer. EU måste få bättre verktyg att ta itu med brott mot de mänskliga rättigheterna inom unionen, och sanktionssystemet behöver utvecklas.

EU:s flyktingpolitik har rest höga murar mot omvärlden. Varje år dör människor i försök att ta sig in över unionens yttre gränser. Politiken måste ändras. Vi anser att människor ska få en reell möjlighet att fly till EU och få en seriös prövning av sina asylskäl. Ingen människa är illegal. Det måste skapas fler lagliga vägar för människor att invandra till unionen. Flyktingar ska inte skickas runt inom unionen utan i stället ges en seriös prövning av sina asylskäl där de befinner sig.

Den politiska oförmågan att hantera den ekonomiska krisen och växande klyftor, som förvärrats av det ogenomtänkta prestigeprojektet med en gemensam valuta, har under 2010-talet lett till att nya motsättningar växt fram mellan människor och länder i Europa. Utvecklingen är mycket oroande. Vi arbetar kraftfullt mot rasism och fascism.

Utifrån vår decentralistiska grundsyn är vi ett EU-kritiskt parti och därför arbetar vi för att förändra unionen. Miljöpartiet de gröna motsätter sig en utveckling mot en europeisk federation. Vi stöder tanken att EU ska utvecklas till ett mer flexibelt samarbete där varje medlemsland inom rimliga gränser kan välja vilka delar de vill delta i. Det är samtidigt viktigt att det inte blir så att en grupp länder bygger upp en egen statsbildning eller mycket långtgående samarbete inom EU:s ramar, som i praktiken tvingar andra länder att följa efter. Frågan om EU:s framtid innebär komplicerade avvägningar och det är viktigt att utvecklingen sker med respekt för att helheten ska fungera. Vi vill att medlemsländernas egna parlament ska ges reell möjlighet att kontrollera att EU inte fattar beslut utanför sina befogenheter. Centralstyrning ska minska och de enskilda ländernas frihet öka. Sverige ska stå fritt från EMU och inte införa euron. Vi anser att varje land i Europa ska få gå med i EU om landet uppfyller grundläggande krav i fråga om demokrati och mänskliga rättigheter.

6.3 Nordiskt samarbete

Vi vill värna det unika samarbetet i vårt närområde, mellan de nordiska staterna. Miljöpartiet ska vara starkt pådrivande i att riva ned gränshinder även i Norden, förbättra den skandinaviska språkförståelsen och nationella minoriteters rättigheter samt förbättra den gemensamma arbetsmarknaden. Miljöpartiet ska arbeta för ett ambitiöst och koordinerat klimatarbete i Norden. Detta gör vi genom att sätta den gröna agendan.

6.4 Fred och säkerhet

Många av världens konflikter växer ur fattigdom, brist på demokrati och mänskliga rättigheter samt ur kamp om begränsade naturresurser. Världen omkring oss förändras. Några av de hot som har ökat och tillkommit är klimathot, vatten- och energibrist, terrorism och hot mot IT- och andra kommunikationssystem. När miljömässiga, säkerhetspolitiska och ekonomiska intressen kolliderar behövs nya internationella regelverk. Politiken ska ligga steget före och förhindra att katastrofer inträffar.

Samhället förlitar sig i dag i alltför hög grad på en storskalig och högteknologisk infrastruktur som är sårbar för oförutsedda störningar. Därför förordar vi att fler alternativa och lokala lösningar skapas som komplement för ett mer robust samhälle. System som med fördel kan bygga på enkel teknik. Sverige som land och även lokalsamhällena måste bli mer självförsörjande och mindre sårbara. Klimatförändringarna riskerar att slå hårt mot den globala livsmedelsförsörjningen. I det internationella arbetet med att säkerställa globalt tryggad livsmedelsförsörjning ska Sverige vara ledande.

Ökande medeltemperatur, mer nederbörd och oftare återkommande extremväder som skyfall och värmeböljor kräver ett arbete med klimatanpassning för att minska samhällets sårbarhet. Det kan bland annat handla om att förebygga och mildra översvämningar. Vi behöver samordna arbetet med klimatanpassningen och satsa resurser för att på allvar sätta igång med arbetet.

En varaktigt hållbar fred förutsätter samhällsförhållanden och livsvillkor som allmänt uppfattas som acceptabla och rättvisa. De berörda människornas delaktighet i samhället och i fredsprocessen är därför en viktig framgångsfaktor. Kvinnors deltagande i fredsprocesser, vid fredsförhandlingar och i försoningsarbete är avgörande. Alltför ofta stängs kvinnor ute vilket gör att deras erfarenheter inte tas tillvara, trots att kvinnor och barn blir särskilt utsatta vid väpnad konflikt. Exempel visar att när kvinnor engagerar sig för fred blir denna stabilare och mer långsiktig.

Vi vill se en politik som sätter mänsklig säkerhet före territoriell. Fred är inte bara målet utan vägen dit. Mänskligheten har utvecklat mängder av verktyg för att kunna hantera konflikter och bekämpa orättvisor genom ickevåld. Sådana initiativ behöver stödjas och utvecklas, bland annat genom förebyggande diplomati och fredsbyggande insatser av det civila samhällets organisationer. Militära insatser kan dock rättfärdigas då förebyggande åtgärder misslyckats och det är det enda medlet för att förhindra ytterligare kränkningar av de mänskliga rättigheterna och lidande. En förutsättning är att det sker i självförsvar eller med FN-mandat.

Miljöpartiet de gröna värnar om den militära alliansfriheten och är därför mot anslutning till NATO. Sverige ska i sin säkerhetspolitik aktivt delta i uppbyggnaden av ett internationellt samarbete i frågor som rör nedrustning, ickevåldsfördrag och demilitariserade zoner. Vi ska också själva ha en beredskap på hemmaplan för att kunna möta de olika slags hot som säkerhetspolitiken identifierar. Vår militära beredskap ska syfta till att kunna genomföra internationella insatser och att bibehålla kunskap om nya hot i framtiden skulle riktas mot Sverige. Deltagande i det militära försvarets verksamheter ska bygga på frivillighet.

För att kunna möta hoten mot vårt samhälle måste vi bredda och utveckla den nationella säkerhetspolitiken så att den bättre motsvarar framtidens kriser. Ingen nation kan hota sig till säkerhet eller kriga sig till fred. Sverige ska ta initiativ till internationell nedrustning och bör gå före och nedrusta utifrån aktuella och politiskt förankrade hotbildsbedömningar. Vi ska satsa på att investera i förebyggande och fredsfrämjande insatser, samt aktörer som arbetar med fredlig konflikthantering.

Sverige ska bidra till militär nedrustning i världen. Miljöpartiet de grönas mål är därför en avvecklad vapenexport. Uthyrningen av svensk mark till NATO och andra utländska militärstyrkor för krigsövningar ska också upphöra. Export av vapen och annan krigsmateriel till diktaturer, länder som befinner sig i väpnad konflikt eller där grova och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer ska avskaffas. Vi vill se en avveckling av kärnvapen och andra massförstörelsevapen.

Mäns våld mot kvinnor är ett strukturellt och globalt problem. Våldtäkt blir också ett allt vanligare vapen i väpnade konflikter. Fredsarbete och internationella insatser måste ha kunskap och resurser att säkerställa kvinnors säkerhet.

6.5 Global utveckling och rättvisa

Miljöpartiet de gröna sätter folkrätten och de mänskliga rättigheterna i centrum. Inrikes- och utrikespolitik måste vila på samma värdegrund. De rättigheter som vi arbetar för i vår del av världen är universella. På en enda jord med begränsade resurser är vi beroende av varandra och har ett gemensamt ansvar. Det kräver en utjämning och en rättvis fördelning av jordens resurser. Fattiga människors ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska respekteras.

Svängningar i världsekonomin drabbar fattiga länders strävanden efter utveckling. Sverige ska därför arbeta för att göra världsekonomin mer robust. Företags skatteflykt ska stoppas. Förutsättningar för handel ska utformas med utjämning av resurser som ledstjärna. Världshandelsorganisationen WTO, Internationella valutafonden IMF och Världsbanken ska reformeras och demokratiseras. Rika länders exportsubventioner, exempelvis av jordbruksprodukter från EU, ska upphöra.

Sverige ska ställa krav på att importerade varor är tillverkade med hänsyn till miljö, mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden för anställda i tillverkningsländerna. Organisationer som verkar för rättvis handel och för att utveckla kontrollsystem som understödjer detta ska stödjas. Miljöpartiet ser en fri och oövervakad tillgång till internet som ett viktigt medel för att stärka människors egenmakt i alla länder.

Miljöpartiet de gröna verkar för en solidarisk utvecklingspolitik. Det betyder att vi vill att utvecklingssamarbete och skuldavskrivningar ska präglas av respekt och lyhördhet för mottagarländernas behov. Ländernas och lokalsamhällenas egen kultur och demokratiskt fattade beslut måste ligga till grund för utvecklingen, inte givarlandets behov av att gynna sin egen exportindustri.

I många fall är solidariskt bistånd mellan folk och icke-statliga organisationer effektivare än stöd direkt till regeringar. Organisationer som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och hållbar utveckling bör ges stöd genom svenskt utvecklingssamarbete.

Sveriges utvecklingspolitik ska vara samstämmig. Med det menar vi att Sverige inte kan ge stöd till miljöförstörande verksamheter samtidigt som vi verkar för en hållbar utveckling. Sveriges insatser för fred är inte heller trovärdiga när vi samtidigt exporterar vapen till diktaturer och länder i fattigdom. Målet om en rättvis och hållbar global utveckling måste gå före kortsiktiga ekonomiska intressen. Starka myndigheter och institutioner är nödvändiga för att utveckling ska få fart. Därför kan bistånd direkt till staters budgetar vara det bästa sättet att stödja utvecklingen för fattiga människor.

Sverige är globalt sett ett mycket rikt land. Därför är det rimligt att minst en procent av Sveriges bruttonationalinkomst, BNI, avsätts till internationellt bistånd. Därutöver ska Sverige bidra med kraftfulla klimatinsatser för att betala den ”klimatskuld” som Sverige med sina stora historiska utsläpp av växthusgaser har skapat.

6.6 Migration

Miljöpartiet de gröna har en vision om en värld utan gränser, där alla människor kan flytta, och ingen tvingas fly. Vi tror inte på länders rätt att välja sina invånare, vi tror på människors rätt att välja var de vill bo. Vi ska möta människor med möjligheter, inte murar. Alla ska kunna leva, arbeta och förverkliga sina drömmar där de önskar. Fri rörlighet borde vara en mänsklig rättighet.

Människor har alltid och kommer alltid att röra på sig. En del åker utomlands för att studera eller arbeta, andra för att de har funnit kärleken. Vissa flyttar tillbaka, andra inte. Ofta är flytten inte frivillig utan en följd av konflikt, förföljelse eller andra omständigheter som har gjort det omöjligt för en att bo kvar i sitt hem. Redan i dag ser vi hur klimatförändringarna tvingar människor att fly på grund av extrem torka, översvämningar och oväder.

I en allt mer globaliserad värld är människans rörelsemönster mer komplicerat än någonsin. Allt oftare flyttar människor inte enbart från sitt hemland till ett annat land, utan också fram och tillbaka mellan länder. Cirkulär migration har flera positiva effekter för individ, samhälle och ekonomi, men ställer också ökade krav på stater att bättre underlätta migrationsprocesser.

Vi vill att Sverige ska vara ett land som är öppet för arbetskraftsinvandring. Möjligheten att kunna söka sig till ett annat land för att arbeta är en grundläggande frihet och en vinst för både avsändar- och mottagarlandet. Ett öppet regelverk ställer samtidigt krav på nationella regleringar och internationella samarbeten för att motverka diskriminering, dåliga arbetsvillkor och oseriösa arbetsgivare. Människor som arbetskraftsinvandrar ska ha lika goda förutsättningar på arbetsmarknaden som andra personer i Sverige.

När ansökningar om uppehållstillstånd behandlas ska anknytning och hälsa väga tyngre än det gör i dag. Det behöver bli enklare att söka uppehållstillstånd direkt ifrån Sverige, i stället för att människor ska tvingas åka tillbaka till det gamla hemlandet, vilket kan vara förenat med livsfara. Sverige ska vara en fristad från förföljelse, tortyr och krig.

Medmänsklighet och solidaritet är universellt. Alla ska omfattas av de mänskliga rättigheterna och flyktingar ska garanteras en rättssäker asylprocess i Sverige. Den som får avslag på sin asylansökan ska inte hållas i förvar, utan i första hand få hjälp att frivilligt återvända till sitt hemland. Tvångsavvisningar ska användas oerhört restriktivt.

Människor som kommer till Sverige ska snabbt få kontakt med skola, vård och arbetsmarknad. Tidigare erfarenheter, vare sig det är utländsk utbildning, arbetslivserfarenhet eller språkkunskaper, ska också kunna tillgodoräknas i Sverige. Staten och kommunerna har ett gemensamt ansvar för att människor som kommer till Sverige ska få en bra start i landet. Alla kommuner ska ha ett generöst och likvärdigt flyktingmottagande.

Livet som papperslös i Sverige är kantat av rädsla, oro och osäkerhet inför framtiden. Många människor lever sina liv utan tillgång till grundläggande samhällsfunktioner, rättigheter och tryggheter. Livet som papperslös i Sverige får aldrig vara ett liv som rättslös.

Sverige präglas i dag av en rasism som i första hand skadar marginaliserade samhällsgrupper. I längden faller dock alla offer för begränsande fördomar, stereotyper och normer. Främlingsfientlighet och rasism är oförenligt med ett samhälle där alla får leva och verka på lika villkor. Arbetet mot fysiska gränser går hand i hand med arbetet mot de sociala gränserna som begränsar människors frihet.

Vi är stolta över att vara det mest öppna partiet när det gäller migration. I ett Europa där främlingsfientliga krafter når nya framgångar vill vi att Sverige ska gå före i arbetet för en värld utan gränser. Vi vill ha ett samhälle där ingen tvingas leva som papperslös, ett Sverige där ingen familj är splittrad, och en värld där alla kan röra sig fritt.

Miljöpartiet de gröna vill att alla människor ska välkomnas i ett samhällsbygge med öppenhet, solidaritet och medmänsklighet som grund. Att vi är öppna för omvärlden och alla människors olikheter är en förutsättning för det gröna samhället. Vi är övertygade om att ett nytt Sverige är möjligt. Ett Sverige där det är vår gemensamma framtid som förenar oss, snarare än etnicitet, födelseort eller religiös tillhörighet.

Dela och diskutera sidan med dina vänner

Starta ett politiskt samtal, vår demokrati mår bra av det!

Kopiera länk: