Jag engagerade mig i miljöpartiet 2010 för att jag ansåg då att samhället måste förändras. Då tänkte jag att alla borde någon gång i livet ställa upp som fritidspolitiker och bidra med sin insats för en demokratisk samhällsstyrning. Nu i 2014 efter en mandatperiod i regionfullmäktige och ett par andra politiska uppdrag har min grundinställning inte förändrats. Dock har det akuta behovet av genomgripande samhällsförändring blivit mer och mer uppenbart. Vi måste förändra våra ohållbara produktions- och konsumtionsmönster inom någon årtionde, och våra värderingar om vad som ger oss livskvalitet och lycka. Politiken måste också förändras, där makten decentraliseras från storkommunen till bostadskvarteren och byarna. Vi måste vara öppna till olika lokala försök med mer långtgående direkt demokrati, olika försök att ställa om och lösa dagliga behov och samhällsutmaningarna på nydanande sätt. Jag ser att detta börjar ske överallt i Europa och Gotland bör vara i täten. Känner man starkt för detta som jag gör, måste jag engagera mig också utanför politiken – i folkrörelser och egna försök att förändra mig själv och platsen där jag själv stå.