2007-02-22, Referat
Referat från transfettsseminarium
Här kan du läsa ett referat från seminariet om transfetter som Miljöpartiet de Gröna anordnade tillsammans med Sveriges Konsumenter i Samverkan.
Referat 14/2 2007 seminarium Transfett som politisk fråga - är det dags för Sverige att göra som Danmark gjort?
Sveriges Konsumenter i Samverkan tillsammans med Miljöpartiet de Gröna
Bengt Ingerstam, Sveriges Konsumenter i Samverkan (SKIS) hälsade de cirka 70 deltagarna välkomna till seminariet i riksdagen.
Bengt Ingerstam har hållit på med frågan i 15 år. Han ser många hot mot säker mat, allt från manipulation av fröerna till hur maten lagas till. SKIS arbetar för säkrare mat och livsmedel. Hot finns i form av genteknik, slam på jordarna och onaturliga konstgjorda sötningsmedel.
Ingerstam framhöll vikten av att ha vettiga matpriser. Enligt deras undersökning vill 98 procent av konsumenterna veta vad det fett som vi äter innehåller. Konsumenterna klarar inte av ett känna till de hundratals ingredienser som finns i maten, samtidigt som vi bombarderas med reklambudskap. Därför är lagstiftning viktig för att skydda konsumenterna för vad vi äter.
- - - - - - - - - -
Sedan fortsatte Gunnar Lindgren från Sveriges Konsumenter i Samverkan.
(Presentation i elektronisk form saknas tyvärr).
Hans genomgång var baserad på en skrift Vad är vegetabiliska fetter från Carlshamn och material från Livsmedelsverket.
Enligt honom innehåller naturligt fett färger, luktämnen, smaker, vitaminer, antioxidanter osv. Nu går teknologin ut på att göra rent fett, som kan användas i allt från mat till måleri, kosmetika, skärolja osv. Det består bara av fettmolekyler, och sedan tillsätter man exempelvis färg och lukt om man vill ha margarin.
Processen går till så att man pressar de naturliga fröerna, bland annat med hjälp av bensin. Inför själva härdningen tvättas fettet rent från vitaminer och exempelvis antioxidanter med hjälp av natriumlut, fosforsyra och blekmedel. Sedan blandas det flytande fettet i reaktorer med nickelspån och vätgas och blir ett hårt fett.
Transfetter bildas vid hydrering. Fast fett är mättat, flytande är omättat fett. Hydrera/härda flytande böjda fettmolekyler ger raka molekyler. De tar mindre plats och ger ett fast fett. Man gör hydreringen med hjälp av nickelkatalysator, precis som vid raffinaderiet i Stenungssund.
- - - - - - - - - -
Vad är transfett och hur har Danmark gjort var temat för den punkt som hölls av Steen Stender, professor och överläkare vid Gentofte Amtssykehus.
Transfett är när man gjort flytande "reaktorfett" till fast margarin men finns också naturligt i kött och smör då det bildas i komagen. I animaliskt fett blir andelen högst fem procent transfett men i vegetabilisk kan andelen transfett bli ända upp till 60 procent. Mättat fett höjer halten av kolesterol, som påverkar hjärtat.
Det finns två typer av kolesterol: LDL är dåligt, HDL är bra.
Mättat fett ökar LDL-kolesterolet mycket och lite HDL.
Omättat fett minskar kraftigt det dåliga LDL-kolesterolet och lite av det hälsosammare HDL.
Transfett ökar dåligt LDL-kolestorol och minskar hälso-HDL-kolestorolet. Detta upptäcktes i mitten av 1980-talet.
Steen Stender visade en samlingsbild från en internationell medicintidskrift där risken för hjärtsjukdomar ökade med intaget av transfettssyror. De med högt intag har högre andel risk för hjärtsjukdomar.
Kompensation har gjorts för faktorer som övervikt och rökning. Ökar även risken för diabetes, övervikt och barnlöshet.
Fem gram ökar risken med 25 procent.
Problemet är att det rör sig om genomsnittssiffror och att det finns befolkningsgrupper som får i sig betydligt mer transfett från snabbmat, mikrovågspopcorn och kex.
"Industriellt framställd transfettsyra ska inte användas i mat." Det finns inga bevis för att det har några positiva hälsoeffekter.
I Danmark var det två livsmedelsministrar som agerade för lagstiftningen, Rit Bjerregaard EU miljökommissionär 95-99 och Dansk livsmedelsminister 2000-2001 samt Marian Fischer Boel livsmedelsminister 2001-2004 och sedan 2004 EU jordbrukskommissionär.
Utgångspunkten var att genom att få bort transfett från dansk mat så dör 500 danskar färre om året. Konsumenterna märker inga skillnader, drabbas inte.
Sedan 2004 får andelen transfett inte överskrida 2 gram per 100 gram fett. Maxstraffet är två års fängelse -- "två år för två gram". Nu har det blivit säkerställt att ingen dansk konsument får i sig mat som innehåller mer än en procent transfett i fettet.
Steen Stender och hans kollegor undersökte pommes frites och kycklingbitar från McDonald's och KFC. De upptäckte att i östeuropeiska länder och USA var fettgraden högre än i västeuropeiska länder. Efter dessa uppgifter rasade McDonald's aktier och nu har mängden transfett begränsats till två procent. Mikrovågspopcorn kan innehålla upp till 15 procent transfett, samtidigt som det i Danmark säljs utan nästan något transfett. Också kex i Polen och Tjeckien kan innehålla upp till 15 procent transfett.
Man kan sätta ihop en måltid i Ungern med pommes frites, kex och mikropopcorn som sammanlagt innehåller 40 gram transfett.
Det är möjligt att göra snabbmat utan transfett, samtidigt som det i vissa delar i världen finns en hög andel transfett i snabbmaten. Miljoner EU-medborgare får i sig mer än 5 gram transfett om dagen. I Danmark går det inte längre, tack vare lagstiftningen som tagit bort transfetterna.
Också Kanada har begränsat andelen transfett i mat, liksom i New York. Även WHO rekommenderas regeringar att begränsa mängden. Den 1/2 2007 föreslog EU-parlamentet att kommissionen begränsar mängden transfett i maten inom EU.
(Grönbok om övervikt, fetma och kroniska sjukdomar).
- - - - - - - - - -
Vad säger producenterna
Mats Larsson berättade om det bondeägda nordiska företaget Lantmännen som har varumärkena har AXA, Kungsörnen, Skogaholm, Start!, Shulstad m fl.
Det finns naturligt vegetabiliskt fett med inget eller lite transfett. Om man fullhärdar fett blir det inte transfett. Beteckningen i innehållsdeklarationen "delvis härdat fett" kan antingen vara en blandning av fullhärdat fett eller stoppat mittellan, det som kallas transfett.
Lantmännen utgår från:
- vetenskapliga bevis,
- myndigheternas regler och
- konsumenternas övertygelse.
Mats Larsson tog upp att Landmännen månar om sina varumärken som de byggt upp under många år, och att inte väntade med att reagera lika länge som McDonald's. Han hade varit med i 15 år i diskussionen om transfetter. Lantmännen var inspirerade av Danmark och eftersom nordiskt företag och tvingade att ändra.
För åtta år sedan försvann det mesta av transfettet, sedan tog de bort det sista och sedan 2005 även härdat fett i sina produkter.
Han menar att Lantmännen har ansvar som livsmedelsproducent av produkter till vardags och fest. Mats Larsson ville ha en tydlig varudeklaration. Han framhöll också vikten av att främja forskning och stödja idrott och visa på vikten av fysisk aktivitet.
- - - - - - - - - -
Marknadschefen Anders Forssten hade sett det som en utmaning för just en hamburgerrestaurang att få bort transfetter. Max har sett det viktigt med att produktutveckla och började 2003 titta på ickehärdat fett, nyckelhålsmärkt mat samt förbättringar av det ordinarier sortimentet.
Sedan 2005 använder Max ickehärdad olja utan transfett, har tagit bort 500 ton fett från konsumenternas mat, saluför nyttiga rätter till samma pris och med samma exponering och ser nu över mängden salt i deras måltider.
Anders Forssten tycker inte att lagstiftning är den bästa vägen! Det kan slå snett, vara trubbigt och konkurrenshämmande. På 1980-1990-talet när transfett kom på agendan togs transfett i margarin togs bort och sedan successivt i maten. Och den 9/2 träffades en rad organisationer hos Livsmedelsverket och beslöt då att ta bort transfett ur deras produkter.
Däremot ansåg han att branschen behöver spelregler, kanske riktlinjer från Livsmedelsverket eller Sveriges Konsumenter i Samverkan.
- - - - - - - - - -
Till fikat hade Göteborgs Kex tillhandahållit flera av sina produkter med märkningen "0% transfett 0% härdat fett".
- - - - - - - - - -
Sedan var det en debatt med riksdagsledamöter från alla partier utom (s) samt Steen Stender och Mats Larsson.
Temat var: Är ni beredda att förbjuda tillsats av industriellt framställt transfett i livsmedel eller finns det andra vägar att gå som ni hellre vill ta för att människor inte ska utsättas för dessa risker?
Irene Oskarsson (kd) Är tveksam till lagstiftning.
Fritidsbonden Bengt-Anders Johansson (m) att uppfattningen att alla vill göra rätt. Det bästa vore om det gick att begränsa mängden transfett utan lagstifta i riksdagen. Vi behöver äta mindre fett allihop. Gäller att inta med förnuft. Finns annat som är farligt. Lantmännen och MAX visar att producenterna själva kan reagera på konsumenternas krav.
Maria Kornevik-Jakobsson (c) tackade mp för initiativet till seminariet om transfetter. Hon berättade att Centerkvinnorna arbetat under många år med sund och säker mat. Man ska veta vad man äter. Innehållsförteckningen är viktigt och i dag kan det vara svår att läsa. Vi är också beroende av färdiglagad mat och då är vi beroende av dem som lagar den maten.
Hon sade att centerpartiet inte är emot en lagstiftning. Till de svaga grupperna hör barnen, och de ska inte behöva drabbas. Hon hade under eftermiddagen blivit skrämd över just det att mikropopcorn innehåller transfett.
Jacob Johnsson (v) kunde inte ge besked om det behövs lagstiftning eller konsumentinformation. Han tyckte det var bra att det går åt rätt håll inom branschen samtidigt det är viktigt med konsumentinfo.
Gunvor G Ericson (mp) tackade alla som kom och bidragit till diskussionen. Hon tyckte att skulle vara enkelt att vara konsument. Det som är bra ska vara billigt, det som är dåligt dyrt och det som är farligt förbjudet.
Hon frågade sig om det var forskarna, konsumenterna eller läkarna som vill ha designat fett. Riksdagen har tagit folkhälsomål om att skapa samhälliga möjligheter för hälsa. Vi är överens om målet men frågan är vägen dit. Två företag som Lantmännen och Max har lyckats, men kan alla? Och det är svårt att läsa innehållsförteckningarna. Gunvor tyckte att lagar behövs och att det var precis som Max sade: spelregler behövs. Detta hindrar inte att konsumenter och tillverkare tar till sig nya rön. Danmark är en föregångare i det fallet.
Bengt-Anders Johansson (m) förstod att näringslivet inte ville ha lagar, men tyckte att transfett är en del av hälsopolitiken. Lagar behövs, svårt att vara konsument. Folk begriper inte. Frågan är internationell.
En i publiken tyckte att Livsmedelsverket skulle ligga under socialdepartementet, inte miljö och jordbruksdepartementet.
Annica Sohlström, chefsnutritionist på Livsmedelsverket, berättade mer om mötet den 9/2 livsmedelstillverkarna. Det visade sig att varenda deltagande företag hade tagit bort transfetter. Enligt henne går det knappt längre att hitta produkter i Sverige med transfetter. Visst kan man lagstifta, men kommer nu inte att påverka, ens utsatta befolkningsgrupper. Hon lyfte också fram folkhälsan.
Irene Oskarsson (kd) ansåg att trycket från konsumenterna går snabbare än lagstiftning. Folkhälsan är större än frågan om transfett. Tyckte att politiker och Livsmedelsverket kunde bli bättre på rekommendationer och innehållsförteckningar.
Anita Brodén (fp): Oavsett parti och utskott så möts vi politiker oavsett fråga. Det finns gemensamma nordiska näringsdeklarationer och det finns viktiga EU-kanaler. Transfett är ett problem och som vi ska sprida info kring. Hon var ändå imponerad över aktörernas agerande. Hon tyckte att det inte går att lagstifta mot allt, socker också farligt, liksom för mycket salt. Handlar om medvetenhet och att få fram forskarrön.
Bengt Andersson (m) upprepade att spelregler behöver inte betyda samma sak som lagar. Livsmedelsverkets samtal med producenterna har varit bra. Han ansåg att det finns övertro på lagstifning.
Mats Larsson på Lantmännen tyckte det var viktigast är kunskapen hos konsumenterna, det måste vi satsa på.
Maria Kornevik-Jakobsson (c) sade att det egentligen inte förekomma något dåligt i mat. Reklam är också förödande för våra ungdomar för vad de ska äta. Fenomenet snabbmat ska vi också snacka mer om i det offentliga samtalet.
Gunvor G Ericson (mp) tyckte att företag och marknaden ska veta vilka spelregler det finns. Vi importerar fortfarande en hel del mat, som det finns transfetter i. För konsumenterna blir det enklare att förbjuda transfett. Mp vill kraftigt förbjuda och kraftigt begränsa användningen av transfett i maten och märka ut transfetter i innehållsförteckningar. Innehållet måste också göras enklare att läsa! EU-parlamentet uppmanade kommissionen den 1/2 lagstifta om transfetter.
Jacob Johnsson (v) framhöll att Sverige fortfarande importerar varor som innehåller transfett och undrade i vilken omfattning som transfett förekommer?
Näringsprofessor Steen Stender noterade att det finns en konsensus om att transfetter inte är bra och ska begränsas.
Det finns väldigt mycket transfett i varor inom EU. En begränsning kan göras med info eller lagar. Danmark valde lagar. Han sade att danskarna hoppade över konsumentkampanjer med tekniska detaljer utan bara tog bort transfetterna i livsmedlen. Vi tänkte först 1 procent men ändrade till 2 eftersom transfett finns i en del godis bland annat. I Danmark tog lagen ett halvår att införa, det var ingen långsam process. "Vi går från jord till jord" lyder talesättet i Danmark. Steen tyckte det var viktigt att se hur ämnena ser från.
En publikfråga var vad transfetter har ersatts med i Danmark och om det exempelvis var palmolja?
Steen Stender svarade att det är hälsosammare ersätta transfett med härdat fett än inte alls. Vi kan nu i Danmark diskutera härdat och icke härdat fett, när vi sluppit transfetter.
Stefan Nilsson, mp Stockholm, frågade panelen om man inte ska ange vilken vegetabilisk olja som använts i maten.
Anna-Klara Müntzing, socialpolitisk sekreterare mp, såg inga problem med att förbjuda transfett, även om företag går före så är ju transfett farligt och inte nyttigt - varför inte bara förbjuda?
Annica Sohlström från Livsmedelsverket tyckte det var viktigt att mängden transfett fortsätter att gå ned. Märkningsdirektivet från EU är föråldrat och håller på att gås igenom och hon hoppades att transfetter skulle bli ett av de ämnen som ska deklareras. Sedan krävs ett politiskt beslut.
Bengt Ingerstam, Sveriges Konsumenter i Samverkan, hade sett att det började hända något i hela världen när Danmark tog sitt beslut, i Kanada, New York osv. Han och SKIS har med små resurser slagits emot transfett i 15 år, tyvärr utan att kunna samarbeta med Livsmedelsverket.
Som svar fick han att SKIS hellre skulle lyfta fram exempel på bra företag på en positiv lista, i stället för att brännmärka dåliga företag på en svart lista.
I en avslutande runda sade Lantmännens Mats Larsson att han föredrog ansvarstagande företag. Även om man följer lagen till punkt och pricka finns det mer att önska. Företag behöver ta mer ansvar än så. Varumärken handlar om att skapa förtroende hos kunden.
Konsumenterna slutar varumärken som de finner dåliga eller inte håller vad de lovar.
Gunvor G Ericson (mp) tog upp det motsägelsefulla med att borgarna vill ha lagar mot lag och ordning, men att de inte tycker det är så viktigt när det gäller hälsa. Hon ville som konsument kunna lita på hon i maten inte får i sig det som är farligt. Gunvor tackade också de företag som går i bräschen och tar ansvar. Hon såg att om Sverige lagstiftar mot transfett så hjälper vi processen inom EU och med de nya innehållsdeklarationerna. Regeringen ska driva detta i EU om tydlig näringsdeklaration.
En publikfråga ifrågasatte vad Livsmedelsverket var till för och undrade varför inte myndigheten varit först med att varna om transfetter, socker osv.
Chefsnutritionist Annica Sohlström sade att Livsmedelsverket redan på 1990-talet hade vi en dialog med producenterna om transfetter, nu förs samma dialog när det gäller mängden salt i maten. Hon berättade också att vecka nio lanseras en ny webbsida med lättillgänglig info för konsumenter.
Tina Ehn (mp) i publiken tyckte att både lagar och märkning tar lång tid. Hur skyddar våra barn och oss själva som konsumenter mot det som importeras?
Gunnar Lindgren från Sveriges Konsumenter i Samverkan tyckte att vi måste granska hela fettcykeln på ett helt annat sätt. Konsumenten ska veta vad den får.
Steen Stender avslutade med att säga att han tyckte att det vore bra om de skandinaviska länderna gick före tillsammans med begränsning av transfetter.