Så fungerar omröstningsmetoden

IRV används bland annat för val till australiensiska underhuset och irländska presidentvalet. Den amerikanska filmbranschen använder det för att bestämma vem som ska motta Oscar-statyetterna och Grön Ungdom har använt det för att välja språkrör ända sedan 1999.

I denna omröstning ska varje röstande medlem rangordna mellan fem och tio kandidater, så som man vill att listan ska se ut. Den kandidat man helst vill se på första plats ger man en etta, den kandidat man näst helst skulle vilja se överst ger man en tvåa, den kandidat som man i tredje hand vill rösta på ger man en trea, och så vidare.

Hur rösträkningen går till

Listan fastställs genom att man tillämpar IRV plats för plats. Det vill säga:
1. Varje valsedel räknas som en röst på förstahandsnamnet,
2. Om någon kandidat nu uppnår en majoritet av de angivna rösterna, får denne högsta platsen på listan,
3. Om ingen kandidat uppnått en majoritet, så faller den kandidat som har minst antal förstahandsröster bort. (Om två kandidater båda har minst antal röster, så faller båda bort.)
4. Valsedlarna räknas nu igen och denna gång räknas varje valsedel som en röst på den högst rankade kandidat som inte har fallit bort. Om alla kandidater på en valsedel har fallit bort, så räknas den hädanefter som en blank röst,
5. Steg 2-5 upprepas tills någon kandidat har uppnått en majoritet av de icke-blanka rösterna, varpå denne får högsta platsen på listan,
6. Nu har förstaplatsen på listan tillsatts och det är dags att fylla resterande platser. För att göra detta, börjar räkneprocessen om från början och upprepas för varje plats på listan. Nu får alla kandidater vara med i rösträkningen igen. (Naturligtvis med undantag av kandidater som redan har fått en plats på listan.)

Ett exempel

För att illustrera hur det fungerar följer här ett exempel. I det riktiga valet har vi många kandidater, hundratals röstande och i slutet könskvotering. Följande exempel är starkt förenklat, men principen är ändå densamma.

Låt oss anta att det finns fyra kandidater: Adam, Berit, Caesar och Diana.
I första omgången fördelas förstahandsrösterna så här:
Adam: 21 röster
Berit: 16 röster
Caesar: 7 röster
Diana: 2 röster
Diana har minst stöd och faller därför bort från kampen om förstaplatsen. Den ena av hennes väljare hade Berit som sitt andrahandsval, medan den andra gav sin andrahandsröst åt Caesar. De nya röstetalen blir därför Adam 21, Berit 17 och Caesar 8. Det kan skrivas så här:
Adam: 21+0=21 röster
Berit: 16+1=17 röster
Caesar: 7+1=8 röster
Diana: 2 röster
Caesar har minst antal röster och blir därför utslagen. 3 av hans röster går till Adam och 5 röster går till Berit. Röstetalen ser då ut så här:
Adam: 21+0=21, 21+3=24, egen majoritet
Berit: 16+1=17, 17+5=22
Caesar: 7+1=8
Diana: 2
Adam är vald och hamnar överst på listan.
Därefter går vi över till att fastställa andraplatsen genom att räkna om från början. Av de 21 väljare som ville ha Adam på första plats så vill 10 stycken se Berit på andra plats medan 11 föredrar Caesar. Ställningen ser därmed ut så här:
Adam: Redan placerad på listan
Berit: 16+10=26, egen majoritet
Caesar: 7+11=18
Diana: 2
Berit har egen majoritet och hamnar på andraplat¬sen. När det gäller tredjeplatsen så har 4 av Berits väljare röstat på Caesar som nästa namn och 22 har röstat på Diana. Ställningen ser då ut så här:
Adam: Redan placerad på listan
Berit: Redan placerad på listan
Caesar: 18+4=22
Diana: 2+22=24, egen majoritet
Diana har fler röster än Caesar och hamnar således på tredje plats. Caesar får nöja sig med fjärdeplat¬sen.

Fördelar med IRV

En grundläggande fördel med systemet är att man slipper problemet med röstsplittring. Om det finns en stor majoritet (låt oss säga 65 procent) som vill ha antingen kandidat A eller B på första plats, och en minoritet som vill ha kandidat C, så är det ju önskvärt att minoritetens kandidat inte hamnar överst bara för att majoritetens röster splittrats på två kandidater. Med IRV blir det gynnsamt att rösta precis som man tycker.

En annan fördel är att valsystemet, då man endast kryssar 5-10 kandidater, får egenskapen att en majoritet inte kan hindra en impopulär kandidat som har starkt stöd från en mindre del av partiet från att stå med på listan.

IRV är svårt att missbruka, samtidigt som det är lätt för väljaren att rösta, och det ger en bra balans mellan kraven på majoritetsutfall och minoritetsrepresentation.







Texten är hämtad från Göran Hådéns motion "Röstsystem för EP-listan" som bifölls av kongressen 2008.