Det västerländska samhället tenderar att betrakta allt icke-mänskligt liv som objekt, som produktionsfaktorer. Den förhärskande föreställningen är att naturen inte har någon mening utan människan, att människan skapar ordning ur kaos.
Utifrån vår solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet kräver vi att moraliska hänsyn tas även till djur. Ett grundläggande skydd måste utsträckas till att omfatta alla varelser på jorden.
Miljöpartiet är positivt till den centrala djurskyddsmyndighet som ska fungera som en spjutspets i arbetet med utredningar, forskning, utvärderingar och kunskapsinhämtning. Som en följd av att en separat djurskyddsmyndighet införs vill vi även ha en speciell djurskyddsminister. Vi vill att alla djur som omfattas av djurskyddslagen ska hållas på ett sätt som ger dem möjlighet att bete sig naturligt. I dag omfattas till exempel inte hästar som inte är tävlingshästar, samt cirkusdjur och djur i djurparker, av djurskyddslagens paragraf om naturligt beteende.
Frågan om djurens rättigheter är, precis som frågan om mänskliga rättigheter, inte enbart en nationell angelägenhet. Vi vill därför även verka internationellt för att förhållandena för djuren förbättras. En FN-konferens och en FN-deklaration om djurens rättigheter är en grund för detta arbete och något vi vill att Sverige ska verka för.
Djur i livsmedelsproduktion
Varje år slaktas ungefär 76 miljoner djur i det svenska lantbruket. Till största delen handlar det om djur som fötts upp i trånga utrymmen. Detta sker trots att vi har en djurskyddslag som säger att djur ska hållas på ett sätt som “ger dem möjlighet att bete sig naturligt“. Vi vill därför få till stånd en statlig utvärdering av djurskyddslagens efterlevnad.
Vi kräver en sund djurhållning inom lantbruket, där alla djurs behov tillgodoses. Djuren ska behandlas så att det överensstämmer med deras naturliga sätt att vara, och alla djur ska därför ha möjlighet att vara ute och ha stora ytor att röra sig på. Av denna anledning accepterar vi inte trånga stressande djurstallar eller burar. I dag medger djurskyddslagen dessutom undantag för försvarets djur. Detta kan givetvis inte tillåtas, försvarets djur har ju samma behov som alla andra djur.
Genmanipulation av djur inom livsmedelsproduktionen, liksom användning av tillväxthormoner, ska förbjudas. Även importen av djur eller produkter från djur som behandlats med dessa metoder ska förbjudas. Genmanipulation av djur ska endast tillåtas i undantagsfall för medicinsk forskning som kan leda till att minska människors lidande eller rädda liv. Antibiotika får bara ges till sjuka djur. Raser med genetiskt betingade defekter som Belgisk Blå, samt många högproduktionsavlade höns och kycklingar med ständig växtvärk, ska inte få användas.
I EU transporteras i dag många djur under vidriga förhållanden. Vi anser att alla djur har rätt att slippa bli transporterade långa sträckor och kräver att EU ska sluta subventionera dessa transporter. Kontrollerna av importerade djur och animaliska produkter ska skärpas, både för att minska smittorisker och för att inte bidra till djurplågeri. Även exporten av djur måste ses över, exempelvis med tanke på de fruktansvärda hästmarknader som finns i vissa länder.
När det gäller förhållandena inom Sverige för djurtransporter och slakt ska efterlevnaden av djurskyddslagstiftningen kontrolleras noga. Vi bör sträva efter att djur ska kunna slaktas så nära uppfödningsgården som möjligt, gärna med ett mobilt slakteri. Därför ska regelverket för småskalig slakt och livsmedelshantering ses över. Tolkningar av EU:s övergripande förordningar ska göras på ett sådant sätt att man underlättar för lokal, småskalig förädling och försäljning av livsmedel.
I ett ekologiskt lantbruk, som kräver en högre andel vall, kommer gårdar med idisslare som nötkreatur, får och getter att ges större utrymme. Denna förändring kommer att ske på bekostnad av exempelvis de mycket specialiserade svin- och stråsädesgårdarna. För att bevara den biologiska mångfalden vill vi också värna om de gamla svenska husdjursraserna i jordbruket.
För att missförhållanden ska upptäckas i tid krävs lokalkännedom. Den svenska djurskyddstillsynen ska därför ligga på kommunal nivå.
Djurförsök
Varje år lider tiotusentals djur i vetenskapliga försök och ytterligare hundratusentals tvingas leva ett ovärdigt liv. Samtidigt har en del försök haft avgörande betydelse för att rädda sjuka och handikappade människors liv och minska deras lidande. Detta gör att frågan om djurförsök blir både komplex och känsloladdad. Vi vill att krafttag tas för att få bort de onödiga djurförsöken och minska lidandet. Försvarets djurförsök, samt djurförsök inom kosmetika- och hygienindustrin, ska stoppas omedelbart. Djurtestade produkter ska märkas så att konsumenterna kan välja bort dem.
Alla djurförsök som utförs måste ha godkänts av en djurförsöksetisk nämnd. I dessa nämnder kommer hälften av ledamöterna från forskningsvärlden, och många av dem sysslar själva med djurförsök. Vi vill att de djurförsöksetiska nämnderna ska ha tillgång till experter på alternativa metoder, och att endast de folkvalda ledamöterna i nämnden ska ha rösträtt. Djurskyddsorganisationer ska ges möjlighet att överklaga besluten, till skillnad från i dag då bara forskarna har rätt att överklaga. Alla ledamöter i nämnden ska ges goda kunskaper i alternativ till djurförsök. De ska också ha rätt att närvara vid de djurförsök som de godkänt.
För att uppmuntra forskare att ta fram alternativa metoder till djurförsök vill vi ta ut en avgift på försöksdjur. Målet måste vara att avskaffa försöken på djur helt och hållet, och därför vill vi att staten tar fram en avvecklingsplan för djurförsöken.
En stor anledning till att det görs så många djurförsök är att det inte finns eller har funnits resurser till forskning om alternativa metoder. Vi vill därför att ett omfattande statligt stöd ska ges för detta ändamål. I dag krävs enligt internationella överenskommelser djurförsök för att godkänna nya läkemedel. Sverige bör verka för att alternativa metoder till djurförsök inkluderas i dessa regler.
Inom universitetsutbildningen har utvecklingen av alternativa försöksmetoder gått framåt. Vi vill därför att djurförsöken inom högskoleutbildningen stoppas för studenter som inte kommer att utföra djurförsök i sitt framtida yrke. De studenter som utför djurförsök ska även genomgå en kurs i etisk diskussion om huruvida och vid vilka tillfällen det är etiskt försvarbart att använda försöksdjur.
Pälsdjur
Varje år dödas ungefär 1,2 miljoner minkar, 15 000 rävar och ett okänt antal chinchillor i svenska pälsfarmar för sina pälsars skull. På grund av de trånga burarna får dessa djur inte utlopp för sina naturliga beteenden, utan får beteendestörningar. Detta strider mot Djurskyddslagen och pälsfarmning ska därför förbjudas
Cirkusar och djurparker
Vi vill att djurskyddslagen ska utvidgas till att gälla även cirkusdjur. Vi vill dessutom införa ett uttryckligt förbud mot att djur som inte finns i tamt tillstånd i Sverige ska få finnas på cirkus.
Det är inte bara på cirkus som vilda djur hålls i fångenskap. Ett förbud mot att hålla djur fängslade i onaturligt små utrymmen och i ett klimat som inte passar dem ska därför även gälla för exempelvis djurparker och strutsfarmer.
Jakt
Dagens viltvård bör ersättas med faunavård och omfatta alla vilda arter. Jakt måste vara hänsynsfull, reglerad och långsiktigt hållbar. Den ska anpassas till populationerna hos de arter man vill jaga och deras utveckling över tid och rum.
Jakten ska ta hänsyn till de arter som är beroende av de arter som jagas, till exempel ripa och jaktfalk. Ingen jakt ska förekomma på hotade rödlistade arter eller på arter där populationen minskar kraftigt, om jakten kan hota artens fortbestånd. Jakt under vår och sommar, då flytt och reproduktion sker, ska inte vara tillåten. Rovdjurspopulationen ska tillåtas öka så att den blir livskraftig. Vi tar avstånd från alla typer av jakt som innebär stor risk för att det jagade djuret lider.
Jakten ska utformas utifrån ett ekologiskt perspektiv där naturvårdsintressen ges större inflytande än jaktintressen. I nationalparker ska vilda djur och växter fridlysas så att de ostörda kan ingå i ett naturligt kretslopp utan människans ingripande. Jakttiderna och antalet djur som får skjutas ska omprövas årligen och baseras på inventeringar för att säkerställa såväl biologisk mångfald som långsiktig ekologisk hållbarhet. Därför vill vi införa ett svenskt faunaråd som ska bestå av representanter för naturvårdsorganisationer, jägarkåren, djurrättsrörelser och viltforskare i lika delar. Detta råd ska se över jaktens praktiska och etiska aspekter och besluta om jakttider och jaktformer. Uppfödning av djur för jakt (till exempel av vildsvin, fågel och kanin) bör inte förekomma eftersom denna uppmuntrar jakt som sport i stället för som viltvård.
