Bostadskrisen - den riktigt stora bostadsskandalen

Även om det är upprörande hur fackpampar och direktörer använder sin makt för att skaffa sig attraktiva bostäder så är detta egentligen den lilla skandalen i sammanhanget.

Den stora skandalen är den bostadssituation i framförallt Stockholm som ställer många, främst unga, människor utan ett ordnat boende.

Den lilla skandalen måste åtgärdas, men det måste också den stora skandalen. Den upprördhet vi känner inför pampfasoner är ändock ett ganska litet lidande jämfört med den osäkerhet, ångest och otrygghet de känner som tvingas tacka nej till jobb eller utbildning, flytta runt i en evig andrahandskarusell eller tvingas ta stora lån och därmed spekulera i sin ekonomiska framtid för att skaffa sig en bostad.

I Stockholm står 75 000 personer i bostadskön. Väntetiden för ett förstahandskontrakt på en lägenhet är många år. Det behövs ett samlat grepp för att bryta det hopplösa läge som bostadsmarknaden befinner sig i.

Enligt den uppgörelse som miljöpartiet, socialdemokraterna och vänsterpartiet har gjort i proposition 2004/05:2 Makt att bestämma - rätt till välfärd, kommit överens om att en nationell bostadssamordnare ska utses för att under en treårsperiod ta fram förslag på konkreta åtgärder i syfte att underlätta ungdomars tillträde till bostadsmarknaden.

Samordnaren bör enligt propositionen ha till uppgift att kartlägga hinder för ungdomar att skaffa sig ett eget boende.

Detta är en bra men inte tillräcklig åtgärd. Under de närmaste åren måste kraftfulla åtgärder till för att komma tillrätta med situationen. Några av de åtgärder vi vill att samordnaren ska titta på tar vi upp i denna PM:

- Bygg fler lägenheter
- Inför en Lex Stockholm för att förstärka bostadsförmedlingen
- Begränsa svarthandeln
- Förenkla byggreglerna
- Avkontorisera
- Förbättra möjligheterna till 2-handsuthyrning
- Stoppa ombildningar till bostadsrätter

Stockholm ? hopplöshetens bostadsmarknad

Miljöpartiet har under flera år lagt fram förslag på åtgärder för att förbättra situationen på de överhettade bostadsmarknaderna i storstadsområdena och universitetsstäderna. Ingenstans är dock situationen så svår som i Stockholm.

I Stockholms bostadsförmedling står 75 000 människor i kö och priserna på bostadsrätter och villor är skyhögt över de som råder på de flesta håll i landet. Det är synliga tecknen på en bostadsmarknad i kris.

Tillgången på den typ av lägenheter som ungdomar efterfrågar, billiga hyresrätter, är låg. Till och med i oktober i år har 5 800 lägenheter förmedlats av Stockholms bostadsförmedling varav 4 900 till reguljärkön. 6 500 lägenheter har lämnats in. De privata värdarna står för 2 200 av de inlämnade, resten är allmännyttan. Förra året var 1 300 från privata värdar, så på den punkten har en ökning skett.

Byggandet är i stockholmsområdet är lågt. Det handlar om en bråkdel av den mängd bostäder som efterfrågas. I Stockholms stad har de senaste tre åren 4326 lägenheter börjat byggas och 6734 har färdigställts.

Åtgärder
Det är viktigt att de åtgärder som sätts in verkligen leder till resultat. Det finns ingen enskild åtgärd som ensam kan lösa problemet, utan man måste ta ett samlat grepp från staten och kommunerna.

-Bygg fler lägenheter!
Miljöpartiet i Stockholm har lagt fram en idéskiss som visar att det är möjligt att bygga 90 000 nya lägenheter i Stockholm. Meningen är att få fram miljöanpassade, hälsosamma och billiga bostäder utan att offra grönområden och parker.

Eftersom de bostadssökande ofta är unga och studerande så är det viktigt att boendekostnaderna hålls låga.

-Inför en Lex Stockholm för att förstärka bostadsförmedlingen!
Tomma lägenheter gör ingen nytta. Det behövs en ny lagstiftning för hyresmarknaden och en förstärkning av den kommunala bostadsförmedlingen. Två tredjedelar av alla lediga lägenheter borde gå via bostadsförmedlingen och bostadsförmedlingen borde kunna förmedla andrahandskontrakt.

Lex Stockholm bygger på huvudspåret i den gröna lösningen för bostadskrisen, bygg mer, och fördela det vi har på ett juste sätt.

-Förenkla byggreglerna!
Det måste bli lättare att bygga om exempelvis kontorsfastigheter till bostäder. Det är inte rimligt att fastigheter byggda för kontor står tomma för att det är för byråkratiskt krångligt att bygga om dem till bostäder.

-Begränsa svarthandeln!
Den svarta marknaden för hyreskontrakt är orättfärdig. Det är upprörande att bostadssökande i desperation kan känna sig tvingade att betala 100 000-tals kronor för ett hyreskontrakt. En framtida lagstiftning måste fokusera på fastighetsägarens roll.

Om svarthandel uppdagas ska fastighetsägaren tvingas böta det hyresbelopp som dragits in på feluthyrda lägenheter.

-Avkontorisera!
Medan det är kris på bostadsmarknaden står kontorslokaler tomma. Många av dessa skulle kunna bli utmärkta bostäder. Här har både privata aktörer och kommuner och landsting en stor roll. Att myndigheter och kommuner själva låter en mängd fastigheter stå tomma för att de är klassade som kontor eller för annan verksamhet som de inte behövs till är olyckligt.

Bostadssamordnaren borde se över hur myndigheters och kommuners fastighetsbestånd förvaltas i detta avseende, och ges verktyg att påbörja en avkontorisering.

-Förbättra möjligheterna till andrahandsuthyrning!
Det moderna storstadslivet är lättrörligt. Människor har oftare tillfälliga jobb eller studerar på annan ort under en period. Samlevnadsformerna är också sådana att människor kan känna behovet att ha kvar sin lägenhet ett tag även när man flyttat in till en ny partner.

Det måste därför vara enkelt och tryggt att hyra ut sin lägenhet i andra hand om man tillfälligt bor eller studerar på annan ort eller av andra skäl måste bo någon annanstans ett tag. Detta skulle också kunna få positiva konsekvenser i form av en mer ordnad bostadsmarknad, färre fall av ockerhyror och ett mer reglerat förfarande mellan uthyrare och hyreskonsument.

Därför borde man, jämte fördelning av andrahandskontrakt genom den kommunala bostadskön, öka möjligheterna att ta ut en hyra motsvarande sina kostnader för de uthyrda, undersöka möjligheten att skattebefria inkomster från sådan uthyrning eller göra möjlighet för avdrag för fastighetsskatten för den bostad som hyrs ut.

-Stoppa ombildningar till bostadsrätter!
Alla människor vill inte bo i bostadsrätt. Många är tveksamma till att ta stora lån eller binda pengar i sitt boende. Det är olyckligt om vi får en segregering av städerna så att de centrala delarna blir bostadsrätter och ytterområdena hyresrätter. Det är blandningen av människor som gör en stad till en stad. Därför måste utförsäljningen av allmännyttans hus till bostadsrätter stanna av ytterligare. reglerna måste bli hårdare.

Bilaga: Statistiken gällande bostadsförmedlingen och bostadsbyggandet:

Statistiken för bostadsförmedlingen och byggandet ser ut som följer:

Fördelning bostadsrätter/hyresrätter I Stockholm Stad
Innerstaden: 45 % hyresrätter, 55 % bostadsrätter
Hela staden: 45 % bostadsrätter, 55 % hyresrätter,

Inlämnade lgh av privata värdar
2000 545
2001 676
2002 1118
2003 1280
2004 2234 (fram till tredje kvartalet, okt)
Totalt: 5853


Inlämnade totalt
2000 3447
2001 3333
2002 3891
2003 4746
2004 6532 (fram till tredje kvartalet, okt)
Totalt: 21949

Inlämnade kommunala lgh
Totalt alla fem åren: 16096

Totalt inlämnade lgh 2003 + 2004 i Stockholm stad
Kommunala: 11278
+ Privata: 3514
Totalt: 14792

Bostadsbyggandet:

Påbörjade bostäder i Stockholms stad. I dessa ingår studentbostäder.
2002 2743
2003 1112
2004 2471 (första tre kvartalen)
Totalt; 4326

Klara bostäder i Stockholm Stad. I dessa ingår studentbostäder.
2002 2909
2003 2715
2004 1110 (första tre kvartalen)
Totalt: 6734

Påbörjade + klara bostäder i Stockholm i dag
4326
+ 6734
Totalt: 5060

Av klara bostäder i Stockholm stad hyres/bostadrätter. I dessa ingår studentbostäder.
2002 1614 hyresrätt
1186 bostadsrätt
2003 839 hyresrätt
1779 bostadsrätt
2004 201 hyresrätt (första tre kvartalen)
358 bostadsrätt
Totalt hyresrätt: 454
Totalt bostadsrätt: 3323
Totalt: 3777