Livet på jorden skulle inte existera utan energi. Energi är också grunden för det mänskliga samhället. Men energi kan varken produceras eller konsumeras, bara omvandlas. Däremot kan människan konsumera energins arbetsinnehåll (exergin) för att driva samhällets processer.
Energianvändning
En stor energianvändning ger människan kraft och samhället styrka, men försätter samtidigt både människa och samhälle i en alltmer kritisk situation. Försurning av mark och vatten, skogsdöd, klimatförändringar och radioaktiv nedsmutsning är ödesfrågor för hela mänskligheten. Dessa problem härrör alla från ett felaktigt energisystem och alltför stor energianvändning.
Sveriges energipolitik har hittills främst gått ut på att öka tillförseln av energi till industri, lokaler, hushåll och transporter. Vi vill bryta denna inriktning genom att i stället stimulera effektivisering och teknik för att utnyttja energiinnehållet bättre. Genom effektivisering och hushållning skulle det bli möjligt att successivt minska samhällets energiomsättning med cirka två procent om året under en trettioårsperiod.
Vi arbetar för en framtid där den använda energin i allt väsentligt kommer från biobränslen, vindkraft, solkraft och andra flödande och förnybara energikällor som är långsiktigt hållbara och naturligt hör hemma i ett modernt och utvecklat kretsloppssamhälle. Varken kärnkraft eller användning av fossila bränslen är förenligt med ett hållbart samhälle. Båda dessa medför en miljöförstöring som allvarligt hotar den biologiska produktionen och därmed förutsättningarna för liv på jorden.
Fossila bränslen
Genom en snabb avveckling av fossila bränslen (olja, kol, torv och fossilgas) och en övergång till förnybara energislag kan vi bromsa försurningen av mark och vatten och kraftigt minska utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser. Vi vill senast 2030 ha minskat användningen av fossila bränslen till en nivå som motsvarar högst 15 procent av den mängd som användes år 1990. Vårt långsiktiga mål är ett samhälle helt byggt på förnybara energikällor.
Vi anser att Sverige ska ta kraftfulla initiativ för att minska de globala utsläppen från fossila bränslen. Bland annat bör Sverige kräva att internationella avgifter införs och att största tillåtna mängder utsläpp av skadliga ämnen som koldioxid, kväveoxider, kolväten och cancerogener fastställs för varje enskilt land. Vi i Sverige ska också ta ett större ekonomiskt ansvar för att minska utsläppen i vårt närområde.
Kärnkraft
Riskerna med kärnkraften har visat sig vara alltför stora såväl vid drift som vid gruvbrytning, anrikning, förvaring av utbränt kärnbränsle samt hanteringen av låg- och mellanaktivt avfall. Kopplingen mellan kärnkraft och kärnvapen är dessutom väldokumenterad. De äldsta reaktorerna i Sverige är ålderstigna och närmar sig nu gränsen för sin tekniska livslängd. Riskerna med materialutmattning, försprödning och sprickor ökar därmed kraftigt. Vi kräver därför en lag om att kärnkraften ska avvecklas snabbt, med början omedelbart.
Kärnkraftverken måste förstatligas till dess att de har avvecklats. Kortsiktiga vinstintressen får inte äventyra säkerheten. Vi anser att Sverige ska ta kraftfulla initiativ till en global avveckling av kärnkraften och till internationella konventioner för transport av kärnavfall. Sverige ska också fortsättningsvis erbjuda ekonomisk och teknisk hjälp för att montera ned kärnreaktorer i vårt östra närområde.
Förnyelsebara energikällor
Vi vill att vattenkraften från de redan utbyggda kraftverken ska användas effektivt. Vi ser dock vattenkraften som färdigutbyggd i Sverige och vill grundlagsskydda de sista orörda älvarna och älvsträckorna i Sverige. Nedläggning och/eller utförsäljning av statligt ägda vattenkraftverk som inte kan motiveras av miljöskäl bör stoppas.
Solenergi utgör en ur mänsklig synvinkel evig energikälla. Den direkta solinstrålningen kan användas i betydligt högre grad än vad som sker i dag. Vi vill stimulera till utbyggnad av såväl solvärme som miljövänliga solceller.
Bioenergi finns i ett flertal olika former. Vi vill öka användningen av träbränslen.
Biobränsleeldade kraftvärmeverk för samtidig produktion av elektricitet och fjärrvärme är ett bra alternativ för många tätorter. För att undvika att skogsmarken utarmas och att försurningen därmed påskyndas ställer vi dock som krav att askan återförs till skogen. Vi anser att uttag av hela träd med grenar, barr och rot ska förbjudas på mager skogsmark. Vi räknar inte hushållssopor till biobränslen.
Vinden är en miljövänlig energiresurs med stor potential. Vi vill se en kraftfull satsning på vindenergi som en del av ett kretsloppssamhälle.
Energibärare
Man måste skilja mellan begreppen energislag och energibärare. Olika energislag (vattenkraft, biomassa, sol- eller vindkraft) kan omvandlas till energibärare som elektricitet eller vätgas. Eftersom vätgas går utmärkt att lagra kan denna energibärare bli mycket värdefull i framtida energisystem. Vi vill därför stödja den forskning som pågår kring vätgaslagring och drift, till exempel kring bränsleceller. Energin i biomassa kan bland annat omvandlas till energibärare som biogas, etanol eller metanol. Valet av energibärare för framtidens transportmedel kommer att ha stor inverkan på, och betydelse för, hela samhället. Vi anser att stora insatser ska göras för att skynda på förändringsprocessen.
För att det ska visa sig vilken av energibärarna som är mest miljö- och resurseffektiv bör dessa få konkurrera med varandra.
Vägen till kretsloppssamhället
Sverige har vid en internationell jämförelse mycket god tillgång till förnybara energikällor. När det gäller elektricitet har vi genom den redan utbyggda vattenkraften en större tillgång per capita än nästan alla övriga industrialiserade länder. Trots detta skulle en mycket snabb omställning av energisystemet medföra avsevärda försörjningsproblem under en övergångsperiod. Ersättningen av kärnkraft och fossila bränslen bör i stora drag ske enligt följande schablon: Hälften effektiviseras bort, bland annat genom sparande och konvertering från uppvärmning med el, andra hälften ersätts med kraftvärmeenergi och drivmedel från bioenergi, vindkraft, solvärme, mottryck med mera.
I framtiden måste vi hämta energi från många olika källor. Det finns alltså ingen enda energikälla som kommer att vara tillräcklig. Utmaningen ligger i att använda rätt källa till rätt ändamål. Att anpassa och kombinera mångfalden av miljövänliga energisystem blir ett nytt och viktigt kunskapsfält.
Vi vill använda följande styrmedel för att förändra energisystemet:
– Lagstiftning: För att avveckla kärnkraft och skydda våra sista älvar, älvsträckor och andra outbyggda vattendrag.
– Ekonomiska styrmedel: Vi vill ha en hög skatt på fossila bränslen och låg skatt eller skattebefrielse för miljöacceptabel energi.
– Statsbidrag: Detta behövs bland annat till kommunala energirådgivare och under en övergångsperiod för att stimulera till investeringar i energieffektivisering och byte av energianläggningar.
– Statliga investeringsprogram: Dessa ska användas till bland annat ny energiteknik, effektivare energianvändning, järnvägsutbyggnad och effektiva, bekväma kollektivtrafiksystem för städerna.
Slutligen anser vi att kärnkraften ska bära sina egna försäkringskostnader.
Fasa ut den direktverkande elvärmen!
I energibalansen för elsystemet svarar elvärmen för 25-30 TWh. Med andra ord går halva kärnenergiproduktionen åt till att skapa lågtemperaturvärme (25°C), den lägsta formen av energi (det vill säja låg exergi). I effektbalansen (det momentana energibehovet) för elsystemet är uppvärmning med el under kalla vinterdagar helt förödande, all kärnkraft går då åt till elvärme. Detta skapar en stor sårbarhet för samhället genom att vi blir beroende av ett storskaligt och ömtåligt system för en så vital tillgång som värme. Användningen av direktverkande elvärme för uppvärmning av hus bör därför successivt fasas ut.
