Lika rätt - rätt att växa utifrån egna förutsättningar

I detta kapitel kan du läsa om det, vårt feministiska arbete och sätt att stoppa diskriminering och rasism.

Livskvalitet
Livsbejakelse är ett centralt begrepp i grön politik. Det är utifrån vår kärlek till livet som vi vill skapa goda förutsättningar för det uppväxande och framtida släktet, skapa mer tid till annat än lönearbete och öka delaktigheten i samhället. För att alla ska kunna få en god livskvalitet krävs att alla har verkliga möjligheter att utvecklas som de unika individer de är. Alla måste ha en okränkbar rätt att forma sitt eget liv utan att hindras av diskriminering eller fördomar.

Det ska inte finnas några mekanismer som stänger människor ute, och skillnader i ekonomiska och sociala levnadsvillkor måste motverkas. Lika rätt handlar om lika möjligheter, skyldigheter och rättigheter, såväl politiskt och ekonomiskt som socialt. Utöver att människor ska vara lika inför lagen ska principen om lika rätt gälla i skolan, på arbetsplatsen och i alla andra delar av samhället. Här är den solidariska välfärdspolitik och den deltagande demokrati som vi förespråkar nödvändig, men inte tillräcklig, för att skapa förståelse mellan människor.

Förståelse och förverkligande av livschanser bygger på mycket mer. Det måste finnas mer självtillit och mindre förmynderi, mer positivt bejakande av vår omvärld och mindre egoism, mer tillit till lokala och medborgerliga initiativ och mindre centralstyrning.

Mäktiga och maktlösa
I Sverige och i världen i övrigt ger ekonomin människor olika förutsättningar. Ekonomiska olikheter avgör vilken makt människor har över sin livssituation. Ekonomisk snedfördelning innebär en maktobalans där rika har bättre förutsättningar än fattiga. Snedfördelningen syns på alla plan, på bostadsmarknaden, i arbetslivet, i politiken, i utbildningen och globalt där de rika ländernas politik leder till en utbredd fattigdom.

Kategoriseringen av människor i arbetarklass och borgarklass är ett förlegat sätt att analysera klyftorna. Detta eftersom skillnaderna är av många olika slag, varav makten över produktionen bara utgör en del. De ekonomiska klyftorna i vårt samhälle hör ihop med social tillhörighet och bakgrund. Kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnicitet, ålder, utbildning och bostad sätter upp villkor för vem som har makten i samhället. Detta sker genom att de som har makt upphöjer sin egen grupp till norm och därmed pekar ut andra grupper som avvikare från det normala.

På så sätt uppstår strukturer där vissa grupper får utgöra måttstock också för resten av mänskligheten. Resultatet blir klyftor mellan människor där ekonomiskt starka gynnas på bekostnad av utsatta, västvärlden på bekostnad av tredje världen, män på bekostnad av kvinnor, utbildade på bekostnad av outbildade och så vidare genom olika mönster där dessa maktordningar också samspelar med varandra.

Politik mot klyftorna
Vår politik leder till minskade klyftor genom decentralisering av makten, demokratisering av arbetsplatser, diskrimineringsskydd, utbildnings- och bostadsgaranti, fred och global rättvisa. Vi vill att politiska beslut alltid ska vara försvarbara ur de mest utsattas synpunkt. Vi tror därför på social rättvisa och en grundtrygghet för alla.

Bekämpa rasism och främlingsfientlighet
Främlingsfientlighet är något som oftast drabbar andra människor än de som har makten. Det tydligaste uttrycket är rasistiska våldshandlingar och extremism, uttryck som ska bekämpas genom ett fungerande rättsväsende och ett ökat rättsskydd. Denna extremism är symptom på en mer djupliggande strukturell diskriminering i samhället. Dessa strukturer ska bekämpas genom att diskriminering motverkas och jämlikhet främjas.

Stöd måste ges till anhöriga och offer för rasism och andra diskriminerande handlingar. Människors rätt att fly från förtryck och förföljelse, rätten att söka och få asyl och rätten att bo och verka varhelst man önskar i världen är grundläggande för det gröna motståndet mot rasism och annat förtryck. När vi lever på ett sätt som vi vet att jordens fattiga inte kan leva, när vi accepterar krig mot vissa diktaturer medan vi omfamnar andra, när vi godtar ett ekonomiskt system som innebär att tiotusentals människor svälter ihjäl varje dag är det resultatet av en politik byggd på acceptans av en rasistisk världsordning.

Ska rasismen helt avskaffas krävs därför en grundläggande samhällsförändring, där det system som utarmar den fattiga världens resurser förkastas.

Aktiv integrationspolitik
Precis som rasism genomsyrar en hel världsordning finns främlingsfientlighet, rädsla och rasism i hela samhället i form av fördomar och medveten eller omedveten diskriminering. En aktiv politik mot diskriminering och segregation behövs. Om människor aldrig möts över de etniska gränserna är det lätt att odla fördomar mot dem som uppfattas som annorlunda. Vi tror därför på ett mångkulturellt samhälle, där människor och kulturer möts.

Vi tror att dessa möten i sig stävjar främlingsfientlighet. Vi tror även på antidiskriminering som ett effektivt integrationsarbete. Inte minst på bostadsområdet, inom fritidspolitiken och på arbetsmarknaden finns det behov av att motverka diskriminering och segregation. Segregation beror ofta på politiska beslut eller politisk handfallenhet. Över hela det politiska fältet måste det bedrivas ett målmedvetet arbete för att skapa mångkultur och ge människor möjlighet att möta människor med annan etnisk tillhörighet.

I grunden handlar det om att försöka påverka människors handlingar på ett sätt som åstadkommer en förändring av attityder. Då kan vi kontinuerligt föra en dialog om diskriminering på samhällets alla arenor. Kampen mot diskriminering och fördomar måste föras överallt. Vi tror på integration där såväl infödda som nyinflyttade svenskars olikheter bejakas och respekteras.

Respekt för minoriteter
Samma respekt som gäller för nya svenskar gäller också Sveriges erkända nationella minoriteter: romer, samer, judar, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna utgör ett urfolk, som i enlighet med flera internationella konventioner har särskilda rättigheter som Sverige måste garantera. Vi anser att Sverige ska underteckna den internationella arbetarorganisationen ILO:s konvention om ursprungsfolks rättigheter.

Funktionshindrades rättigheter
Det övergripande målet för människor med funktionshinder är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Vi har uppfattningen att det i huvudsak är samhället som skapar handikapp. Med det menar vi att det är otillgängligheten i samhället som är det verkliga hindret för vissa medborgare och inte enskildas funktionsnedsättningar. Bristande tillgänglighet innebär en särskild typ av diskriminering och måste därför mötas av en särskild lagstiftning. Lagstiftningen ska ställa krav på tillgänglighet, inklusive rätt att kräva ombyggnad och rätt för handikapporganisationer att överklaga plan- och byggärenden.

Psykiskt funktionshindrade är en särskilt utsatt grupp. Deras funktionshinder är inte alltid synliga och konkreta och den lagstiftning som finns brister i förhållande till deras särskilda behov. Dessutom finns fortfarande fördomar och negativa attityder om vad psykiska besvär och psykisk sjukdom är. Vi vill stärka lagstiftningen på flera sätt, bland annat vill vi införa rätten till daglig verksamhet och personliga ombud. Grunden måste vara att bygga på det som är friskt och att man ser att även personer med funktionshinder vill och kan leva ett aktivt och deltagande liv.

Samhället ska vara tillgängligt för alla människor med så kallade dolda funktionshinder. Det innebär att dyslektiker, synskadade och människor med ett intellektuellt funktionshinder ska kunna ta del av offentlig information. Elöverkänsliga ska ha rättigheter som andra funktionshindrade och kunna delta i samhällslivet. Kommuner och landsting som inte uppfyller uppsatta mål för tillgänglighet ska riskera kännbara sanktioner.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en viktig rättighetslagstiftning som ger funktionshindrade möjlighet att delta i samhället på lika villkor. Barn med funktionshinder måste få tillgång till den hjälp som behövs. Ett tidigt och riktigt stöd med hänsyn till individens behov kan medföra att barnen senare i livet har möjligheter att i likhet med andra delta i samhället.

Samspelet mellan skola, sjukvård och andra resurser ska bygga på en helhetssyn på barnet som individ, inte enbart på funktionshindret. Rehabilitering är i många fall en fråga om samverkan mellan medicinska resurser, träning och vardagsliv. Kommuner och landsting måste samarbeta. Kommunen ska ha som mål att alla med funktionshinder ska få ett arbete eller sysselsättning utifrån sina kvalifikationer. Frivilligorganisationer och anhöriga är viktiga samarbetspartners.

Värna barnets rättigheter
Barn ska ha samma möjligheter som vuxna att leva ett bra liv. Ingen generation har rätt att undergräva kommande generationers möjlighet till ett gott liv. FN har länge haft en särskild konvention om barnets rättigheter som Sverige undertecknat och lovat att efterfölja. Ändå utvisas flyende barn till krig och förföljelse och sjuka barn till länder där de inte kan få vård. Alla barn växer inte upp i trygga hemförhållanden. Vi vill stärka alla barns rätt att få sina behov tillgodosedda och göra FN:s barnkonvention till svensk lag.

Särskilt vill vi satsa på stöd till barn i familjer där det förekommer våld, droger eller psykiska sjukdomar. Alla kommuner ska upprätta en handlingsplan för barn som utsätts för sexuella övergrepp eller misshandel. Vid rättstvister där barn är inblandade ska barnets bästa sättas i främsta rummet och vara överordnat inblandade vuxnas intressen. Barnen ska få brottsofferstatus och ett eget ombud oavsett ålder vid tvister som rör vårdnad, boende och umgänge. Särskilt måste barnets rättsskydd stärkas om det finns misstankar om våld eller sexuella övergrepp. Om barnet uppfattas som brottsoffer kan också olika skyddsåtgärder aktualiseras tydligare, bland annat besöksförbud.

Barn ska ha rätt att få all tillgänglig information om sitt ursprung. Barnets rätt och möjlighet till delaktighet måste också skyddas. En deltagande demokrati förutsätter också att barnen deltar. Antalet vuxna i barnomsorg och skola måste vara tillräckligt stort för att barns behov ska kunna tillgodoses. Vårt krav på sänkt arbetstid gäller också för barnen i skolan. Satsningar på barn och unga är inte en samhällsekonomisk kostnad, utan en investering i en bättre framtid.

Neddragningar i verksamheter som är viktiga för det uppväxande släktet innebär stora kostnader i form av ökad otrygghet senare i livet. För att införliva detta synsätt i politiken vill vi att samtliga politiska beslut ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Samhällets ansvar för barnet tas bland annat genom ett barnbidrag som vi av fördelningspolitiska skäl vill höja kraftigt och beskatta.

Motarbeta åldersdiskriminering Samhällets mångfald ska speglas i att människor av olika åldrar på ett naturligt och respektfullt sätt kan mötas på arbetet, på fritiden och inom politiken. Umgänge och kunskapsutbyte över generationsgränserna är viktigt för både unga och gamla. Unga och gamla är underrepresenterade i beslutande församlingar.

Åldersdiskriminering på arbetsmarknaden drabbar främst äldre, men slår även hårt mot yngre. I båda fallen går samhället miste om värdefulla erfarenheter. Vi kräver därför att åldersdiskriminering förbjuds på samma sätt som annan diskriminering. Detta ska givetvis inte gälla åldersgränser som finns till för att skydda barn och ungdomar, som till exempel de åldersgränser som finns för inköp av alkohol. De äldres kunskaper är en resurs som inte tas tillvara i tillräcklig utsträckning.

Vi vill därför införa rörlig pensionsålder, med möjlighet att ta ut delpension från 60 år. Förhoppningen är att de som vill ska ha möjlighet att stanna kvar i arbetslivet längre än i dag. Detta är en del av ett perspektiv på livet där individen får större valfrihet över hur livets skeenden ska gestaltas.

Rätten att tro eller låta bli Religionsfriheten är en hörnpelare i varje demokratiskt samhälle och ska också gälla dem som inte bekänner sig till någon tro. Såväl religiösa som etiska livsval ska respekteras så länge de inte kränker någon annans friheter eller rättigheter. Vi kräver ett kraftigt ökat stöd till barn som har en annan religiös uppfattning än sina föräldrar, exempelvis genom att höja kompetensen hos skola, socialtjänst och liknande instanser.

Staten ska inte blanda sig i religiösa samfunds angelägenheter, till exempel genom att administrera avgifter till religiösa samfund eller överlåta myndighetsutövning till religiösa samfund. Den kommunala skolan ska inte främja någon specifik religiös åskådning. Särskilda åtgärder krävs för att motverka antisemitism, islamofobi och annan trosrädsla.

Liv utan könsroller
Under lång tid har könsroller byggts upp som tvingar kvinnor och män att leva på ett visst sätt, istället för att utvecklas till de individer de själva vill vara. Kvinnligt och manligt är sociala konstruktioner som påtvingas alla människor. Det faktum att kvinnor och män bemöts olika, har olika förutsättningar och olika förväntningar på sig själva beror på rådande könsroller som skapas av omgivning, strukturer och samhälle.

Vi vill att människor ska få utvecklas som individer, utan att placeras i förtryckande fack. Normer som hindrar vårt skapande och vår frihet att utvecklas som individer ska brytas ner.

Feministisk politik
Feminism är för oss en medvetenhet om patriarkala maktstrukturer och begränsande könsroller. Det är också en vilja att förändra den könsmaktsordning som i dag hindrar ekonomisk, social och politisk jämställdhet. Kvinnor får sin kunnighet, trovärdighet och kompetens ifrågasatt enbart utifrån sitt kön. Både män och kvinnor tjänar på jämställdhet och feminismen innebär en frigörelse för båda könen.

Samhället är inte jämställt och det finns ett könsförtryck som drabbar främst kvinnor, men även män. Kvinnor får lägre lön än män för lika arbete, förtrycks i sin sexualitet och drabbas hårdare av en omfattande sexualisering och objektifiering. I grunden handlar det om att förändra beteende, attityder och värderingar. Därför motsätter vi oss den ökande sexualiseringen av det offentliga rummet.

Sexistisk reklam och annan objektifiering av kvinnor och män ska vara förbjuden. Vi vill ta krafttag mot kvinno- och mansförnedrande pornografi. Prostitution ska motverkas genom insatser till hjälp för de prostituerade och internationellt samarbete för att förhindra handel med kvinnor och barn. Vi är positiva till sexköpsförbudet. Ojämställdheten manifesteras tydligt i mäns våld mot kvinnor.

Våldet är strukturellt betingat och måste bekämpas i ett sammanhang tillsammans med övrig ojämställdhet. Samhället måste lära sig att bättre hantera våld i nära relationer. Det krävs ett snabbt, samordnat och konsekvent agerande från myndigheter, organisationer och enskilda vid sådana brott. Alla berörda handläggare vid polis, åklagarmyndigheter och domstolar ska fortbildas i orsaker till, mekanismer bakom och hur man handskas med våld i nära relationer.

Rikskvinnocentrum, kvinnojourerna och brottsofferjourerna utför ett viktigt arbete till stöd för offren för våldet och måste därför få tillräckliga resurser för att klara sin verksamhet. Det behövs dessutom mer verkningsfulla åtgärder gentemot förövare av sexuella övergrepp. Vi slår vakt om en abortlagstiftning som grundar sig i kvinnans egen rätt till sin kropp. Kvinnor måste få god information, rådgivning och stöd.

Vi vill ha hårdare tag mot kvinnlig könsstympning. I ett jämställt samhälle har alla samma möjlighet att göra det de brinner för på fritiden såväl som på arbetsmarknaden. Politiken bör regleras så att minst 40 procent av varje kön finns representerat i alla beslutande församlingar. Vi tror att både samhället och individerna vinner på en arbetsmarknad med jämn könsfördelning. Det är viktigt att jämställdhetsarbetet börjar tidigt, redan hos barn behövs motvikter till de könsroller som flickor och pojkar fostras in i. Därför måste alla lärare och all personal inom barnomsorgen genomgå en jämställdhetsutbildning innan de examineras.

I ett jämställt samhälle är det lika naturligt för pappor som för mammor att vara hemma med sina barn. Detta kan bli verklighet genom att föräldraförsäkringen förlängs till minst 18 månader som delas i tre delar, där en tredjedel går till vardera föräldern eller vårdnadshavaren och en tredjedel disponeras fritt. Möjligheten att överlåta månader mellan föräldrarna ska vara begränsad, men i den utsträckning den ska finnas ska det också finnas möjlighet att överlåta månader till andra vuxna i barnets närhet.

Queerpolitik
Vår sexualpolitik handlar om att se bortom tanken på att skapa särskilda rättigheter för olika grupper. Vi vill i stället avskaffa heterosexuella privilegier. Därför vill vi ha en helt könsneutral lagstiftning. Det ska inte finnas särskilda homobröllop - bara bröllop, inga homoadoptioner - bara adoptioner och inga bisexuella förhållanden - bara förhållanden.

I dag diskrimineras homosexuella, bisexuella och alla som bryter mot de givna normerna för hur män respektive kvinnor ska vara. Vi arbetar för att varje människa själv ska ha rätt att definiera sin sexuella läggning och sin könsidentitet och välja vem eller vilka de vill leva med oavsett kön. Innebörden blir att samhällets juridiska samlevnadsformer inte ska förbehållas heterosexuella relationer utan erbjudas både sam- och olikkönade förhållanden.

Det betyder också att en kvinnas sexuella läggning inte ska spela någon roll för hennes möjlighet till assisterad befruktning, och att adoptionsbyråer inte får diskriminera samkönade par i sitt arbete. Samhället måste ta brott med homofobiska och transfobiska motiv på större allvar än i dag. Det förebyggande arbetet måste skärpas. Människor hindras i dag i sina livsval av otidsenliga lagar. Vi vill att alla människor ska kunna välja namn fritt. Vi vill även att personnummer och identitetshandlingar ska vara könsneutrala.

Antidiskriminering
Nyckeln till att uppnå jämlikhet med hänsyn till kön, etnicitet, funktionshinder, religion, sexuell läggning och ålder är antidiskriminering. Diskriminering, att bli ratad för den man är, något man inte kan påverka, är något av det mest kränkande en människa kan utsättas för. Därför måste diskriminering förebyggas och motverkas inom alla områden och på alla nivåer i samhället.

Det behövs också en förståelse för att det finns flera maktordningar som samspelar med varandra. Dessa bygger på faktorer som kön, etnicitet, funktionshinder, religion, sexuell läggning och ålder. Det mest effektiva verktyget mot diskriminering vore en sammanhållen reglering med separata ombudsmän. En samlad lagstiftning tydliggör att lika rättigheter är en fråga om mänskliga rättigheter. Det ska vara en naturlig del av lagen att upprätta jämställdhetsplaner, likabehandlingsplaner och mångfaldsplaner inom företag, institutioner och myndigheter.

Rättighetsombudsmännen som finns i dag utför ett viktigt arbete med att påtala diskriminering. Lagstiftningen om hets mot folkgrupp bör breddas och inkludera fler grupper än i dag, exempelvis funktionshindrade och transpersoner. Tills det samhälle uppnåtts där grupptillhörighet inte spelar någon roll för behandlingen av människor kan positiv särbehandling och kvotering vara användbara verktyg.

Verktyg för att bryta diskriminerande strukturer och för att sammansättningen i olika organ ska spegla samhällets mångfald. Stat och kommun bör föregå med gott exempel i diskrimineringsfrågor och införa krav på antidiskriminering i all offentlig upphandling. Vi arbetar även för lokala och globala initiativ som syftar till att bekämpa diskriminering. Det behövs fler lokala fristående antidiskrimineringsbyråer. På samma sätt som det finns konventioner om kvinnodiskriminering och diskriminering på grund av etnicitet inom FN bör det också upprättas konventioner om diskriminering på grund av funktionshinder och sexuell läggning.