En värld - i fred och rättvisa

Världsmedborgarskap
Vår politik upphör inte vid nationens gränser. De rättigheter som vi arbetar för i vår del av världen är i grunden universella. På en enda jord med begränsade resurser är vi alla beroende av varandra. Ansvaret för tillståndet i världen är gemensamt. Med gemensamt ansvar följer gemensamma angelägenheter. Vi tror därför på ett världsmedborgarskap. Människor reser allt mer, kommunicerar över världen och kan känna större samhörighet med människor med liknande bakgrund och åsikter på andra sidan klotet än med medborgare i det egna landet.

Världsmedborgarskapet kräver att alla ska ha rätt och möjlighet att vara delaktiga i det som berör alla människor på jorden. Det kräver en utjämning och en rättvis fördelning av jordens resurser. Alla människor måste få sina grundläggande behov tillgodosedda. Vårt parti bildades ur de breda folkrörelser som sedan lång tid tillbaka arbetat för fred, god miljö, jämställdhet och solidaritet. Det är därför självklart att vi arbetar för fredlig konflikthantering, för nedrustning och mot kärnvapen.

Vi är solidariska med dem som drabbats av svält, fattigdom och miljöförstöring över hela världen. Kampen för de universella mänskliga rättigheterna har alltid funnits i hjärtat av den gröna politiken.

Världsmedborgarskap förpliktigar. Det innebär en skyldighet att driva en aktiv utrikespolitik för miljöansvar, självbestämmande, global rättvisa, mänskliga rättigheter, demokrati och fred. Vår vision präglas av de mänskliga rättigheternas odelbara värde såväl som giltigheten av internationell lag i de internationella relationerna.

Global militär nedrustning krävs för fredliga relationer mellan världens länder. Det globala civila samhället och fredlig konflikthantering måste få ett större inflytande i den internationella politiken. Då kan en rättvisare världsordning grundas i solidaritet och hållbar utveckling. Världsmedborgarskapet utgår från individens delaktighet i det globala sammanhanget och möjligheten att kunna se sig själv som en del av mänskligheten.

Den verkligt globala politiken drivs direkt av människor som arbetar för solidaritet, som tar global hänsyn i vardagen, som agerar mänsklig sköld eller som är fredsaktivister. Utrikespolitik kan aldrig ersätta det personliga ansvaret eller den direkta aktionen som global politisk metod.

Växande solidaritetsrörelse
Världen står i dag inför gigantiska utmaningar i form av miljöförstöring, fattigdom, befolkningsökning och militär upprustning. Över en miljard människor lever i extrem fattigdom samtidigt som de mest förmögna människorna i världen får allt mer resurser. Svält och sjukdomar är en påtaglig verklighet för en stor del av mänskligheten. Väpnade konflikter, förtryck och begränsade medborgerliga och politiska rättigheter hindrar många människors möjligheter till ett liv i frihet.

Som en reaktion mot orättvisorna reser sig människor över hela världen gemensamt i protest och verkar för en annan världsordning. De välbemedlade ländernas storföretag och regeringar kan inte längre ostört få sätta agendan för världspolitiken. En allt starkare kraft av sociala rörelser som verkar för solidaritet utmanar dem.

Globala samarbetsstrukturer som verkar för rättvisa och hållbar utveckling får allt större förtroende bland människor. På flera ställen i världen bygger solidaritetsrörelsen och radikala politiska krafter tillsammans motkrafter mot den ekonomiska makten. Exempel på detta är former för deltagande demokrati och starka lokala ekonomier.

Solidaritetspolitik
Vi vill att Sverige ska agera tillsammans med solidaritetsrörelsen och med världens fattiga. Det innebär att Sverige inte kan underordna sig EU:s utrikespolitik. Sverige ska agera för och förespråka global solidaritet och en rättvis världsordning. Detta ska göras utan bindningar till europeiska eller andra stormakters intressen. Vi vill fördjupa Östersjösamarbetet. Det är särskilt motiverat då länderna runt Östersjön delar många gemensamma problem som havsmiljön, de överexploaterade fiskeresurserna och den organiserade brottsligheten.

Nordiska Rådet behöver kompletteras med en Östersjöorganisation i vid mening för att stärka samarbetet i hela regionen. Organisationen för Säkerhet och Samarbete (OSSE) och Europarådet är andra organisationer som är viktiga för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna följs i Europa. Vi vill ta initiativ till att främja dialoger för fred där konflikter förekommer.

Vi anser att Sverige ska vara pådrivande för att omvärlden särskilt uppmärksammar Afrikas problem. Västvärlden har en historisk skuld till Afrika. Afrika drabbades hårt av kolonialismen och olika europeiska länders nationella intressen. Det behövs ett särskilt kraftfullt globalt stöd till Afrika så att ekonomiska resurser skapas för att förbättra människornas levnadsvillkor.

Utvecklingssamarbete och skuldavskrivning
Den rika världen lever i dag materiellt gott på de globala orättvisor som begåtts i historien och som består i olika former. Här finns ett överflöd samtidigt som människor i andra länder lever under förhållanden som aldrig skulle accepteras i rika länder. Sverige och andra rika länder måste förändra och anpassa sin livsstil till ett rättvist miljöutrymme som det är möjligt för alla folk på jorden att leva inom. Sveriges anslag till utvecklingssamarbete ska uppgå till minst två procent av bruttonationalinkomsten, BNI, och Sverige ska ta globala initiativ till att få andra välbemedlade länder att göra detsamma.

Sveriges utvecklingspolitik ska vara samstämmig. Med det menar vi att Sverige inte kan ge stöd till miljöförstörande verksamheter samtidigt som vi verkar för en hållbar utveckling. Sverige kan inte heller exportera vapen till fattiga länder samtidigt som vi verkar för fred. Målet om en rättvis och hållbar global utveckling måste gå före kortsiktiga ekonomiska fördelar för svensk industri.

I samarbetet med utvecklingsländerna är det viktigt att inte de rikas intressen och värderingar av vad som är goda levnadsförhållanden dominerar. Ländernas och lokalsamhällenas egen kultur och demokratiskt fattade beslut måste ligga till grund för utvecklingen. Den rika delen av världens resursslösande livsstil ska inte vara något föredöme. Självtillit och stärkt nationell och lokal demokrati bör därför ligga till grund för svensk biståndspolitik.

Varje land ska ha rätt att bestämma över sin egen jordbruks- och livsmedelspolitik, under förutsättning att överskottet inte dumpas i andra länder. Det kallas livsmedelssuveränitet. Varje människas rätt till mat sätts i första rummet. Det civila samhället i utvecklingsländerna måste få möjligheter att bli mer delaktigt i utvecklingssamarbetet.

Miljöpartiet ställer krav på att administrationskostnaderna för biståndsmedel ska vara låga. De länder som har höga och ohanterliga skuldbördor bör få sina skulder avskrivna snarast, förutsatt att de frigjorda resurserna kommer de enskilda länderna till gagn, vilket inte sker i dag. En stor del av de globala skulderna kan betecknas som illegitima genom att de ärvts från korrupta diktaturer. Människors rätt till mat, sjukvård och skola ska alltid gå före betalningar av lån. I-länderna har dessutom en historisk och ekologisk skuld till u-länderna.

Kommunal utrikespolitik
Vi vill arbeta för att svenska kommuner ska kunna driva en aktiv utrikespolitik genom internationella vänorter, globala kampanjer och utvecklingsbistånd. I stora delar av världen har den lokala arenan kommit att bli en verklig aktör för rättvisa, som en motkraft till de negativa aspekterna av globaliseringen.

En samarbetsorganisation för kommuner över hela världen håller på att växa fram och bör stödjas. Vi vill se ett ökat samarbete mellan kommuner för att dessa gemensamt ska kunna samordna alternativ till dagens globala utveckling. En del av de globala utvecklingsmedlen bör fördelas via kommunerna, på samma sätt som en större del av medlen bör fördelas via folkrörelser.

Feministisk global politik
Kvinnor bär en särskilt tung börda i många delar av världen, genom att de ofta har så gott som hela ansvaret för hem, barn och jordbruksproduktion. Det är därför nödvändigt att i allt utvecklingsarbete uppmärksamma den rådande könsmaktsordningen. Genusanalyser ska göras och kvinnans position inom politik och ekonomi stärkas.

Vi vill verka för att män tar större ansvar för det gemensamma. Vårt arbete har som mål att kvinnor över hela världen ska kunna bestämma över sina egna liv. Vi arbetar aktivt mot brott mot mänskliga rättigheter generellt och mot brott mot kvinnors rättigheter i synnerhet. Den globala gröna rörelsen står helt enig bakom dessa krav och bakom arbetet med att ge alla människor samma rättigheter oavsett sexuell läggning. Arbetet för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter ska ha fokus på kvinnors och flickors rätt till sin egen kropp och sexualitet och nå både kvinnor och män.

Ofrivillig könsstympning är ett allvarligt brott mot de mänskliga rättigheterna. I dag hotar spridningen av hiv flera länders utveckling. De som redan har blivit smittade av hiv måste få tillgång till de medicinska framsteg som gjorts inom forskningen.

Riv murarna
Vi tror inte på konstlade gränser. Vi har en vision om fri in- och utvandring, där människor har rätt att bosätta sig och verka var helst de önskar. Vi accepterar inte att den rika världen sätter upp höga murar mot flyende. Vi vill att Sverige går före internationellt genom att lägga fram en plan för att införa fri invandring. Detta ska kompletteras med en generös flyktingmottagning.

Rätten att söka asyl är en mänsklig rättighet och ett oavvisligt moraliskt krav, oavsett samhällsekonomiska omständigheter. Människor som har sökt sig till Sverige ska ha rätt att få sin sak prövad i domstol. Sverige och övriga Europa behöver en mer human, solidarisk och rättssäker flyktingpolitik. Ingen människa är illegal. Därför ska heller inga asylsökande hållas i fängsligt förvar utan att ha begått brott. För en flykting innebär det en omänsklig psykisk press att vara tvungen att vänta flera år på besked om en ansökan om uppehållstillstånd.

Vi anser därför att uppehållstillstånd automatiskt bör ges efter tolv månader. Den asylsökande ska ha rätt till ett beslut i sitt ärende inom sex månader. Tolkningen av asylrätt för barn ska vara särskilt human och utgå från barnets bästa. De människor som i dag upplever sig vara tvungna att gömma sig måste ges tillgång till skola och vård på samma villkor som andra. Vi vill att de som i dag lever utan papper ska få permanent uppehållstillstånd genom en engångsamnesti.

Enligt Genèvekonventionen, som Sverige har undertecknat och bygger sin flyktingpolitik på, räknas inte de som flyr undan krig, svält eller miljöförstöring som flyktingar med asylrätt. I Afrika, Asien och Latinamerika finns flyktingdokument som liknar Genèvekonventionen, men som har generösare regler och en bredare definition av vad det är att vara flykting. I svensk flyktingpolitik måste asylskälen för dem som förföljts på grund av sin könstillhörighet, sin sexuella läggning eller sin sexuella identitet få en mycket starkare ställning.

Kvinnor och barn som varit föremål för könshandel ska ha skäl för asyl. Även svält ska vara skäl för asyl. Detta ger utrymme för en mer human syn på flyktingar och mänskliga rättigheter. Folkgrupper utan land har särskilda skäl att behandlas humant i asylprocessen.

Ett solidariskt världssamfund
Alla folk har rätt till självbestämmande. En rättvis och fredlig värld kräver fungerande globala strukturer. Det globala kapitalet och dess organisationer agerar i ständig opposition mot Förenta Nationerna och andra internationella organ som arbetar för mänskliga rättigheter, nedrustning och rättvis fördelning. Flera länder, med USA i spetsen, väljer att inte respektera folkrätten utan driver ekonomisk politik och krig helt för att säkerställa egna intressen. Resultatet blir en dragkamp där solidaritetsrörelsens strategi måste vara att stärka det internationella samfundet i allmänhet och FN i synnerhet.

Ett starkare och reformerat FN
Dagens FN står många gånger handfallet i sina försök att stoppa pågående väpnade konflikter och förhindra uppkomsten av nya konflikter. FN behöver bli mer effektivt, få mer resurser och förnya engagemanget för fred och säkerhet. Vi arbetar för ett FN som har handlingskraft att fullfölja de uppgifter som organisationen har att utföra.

De välbemedlade ländernas dominans i FN-systemet måste brytas till förmån för de ekonomiskt svaga ländernas röst. Detta kräver en ny sammansättning av säkerhetsrådet och en reformering av vetorätten. FN:s råd för mänskliga rättigheter ska ha en stark ställning. Samtidigt ska generalförsamlingens befogenheter och möjlighet att verkställa beslut stärkas.

Det globala civila samhällets organisationer, som arbetar med mänskliga rättigheter, miljö och hållbar utveckling bör ges större möjligheter att vara delaktiga i FN. Då kan också beslutsstrukturen inom FN bli mer öppen. Den internationella brottmålsdomstolen (ICC) är ett viktigt och positivt tillskott för en global rättsordning. Vi vill upprätta domstolar för miljö och mänskliga rättigheter. Dessa domstolar ska kunna föra stater och multinationella företag som bryter mot de överenskomna reglerna inför rätta.

FN-stadgan bör kompletteras med ett kapitel om konflikthantering med ickemilitära metoder. Sanktionssystemet måste fungera mer effektivt. Vi föreslår en sanktionsfond inom FN, från vilken FN-medlemmar kan bli kompenserade för ett upprätthållande av sanktionerna.

Globala skatter
Vi arbetar för en Tobinskatt på valutatransaktioner för att minska global spekulation och en koldioxidskatt på flygbränsle för att minska klimatuppvärmningen. Tobinskatten bör införas så snart som tillräckligt många länder anslutit sig till idén. Skatterna kan ge en självständig finansiering till FN och globala reformer inom FN:s ram. FN bör också ges verktyg för att aktivt bekämpa den internationellt organiserade brottsligheten och den kriminella ekonomin. Vi vill genom internationella överenskommelser avskaffa skatteparadisen. Det är bland annat detta vi menar när vi talar om globala spelregler för kapitalet.

Global välfärd för nollsvält
Medborgerliga och politiska rättigheter, liksom de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, så som de är fastlagda i internationella konventioner, ska gälla för alla individer och överallt. Ändå dör tre miljoner barn under fem år varje år på grund av yttre faktorer i miljön, och mer än sju miljoner barn dör på grund av kronisk undernäring. Vi vill internationellt sätta upp ett globalt mål om nollsvält, ingen människa ska behöva svälta.

Rättvis handel
Rättvisa förutsättningar för handel är en viktig reform för att nå global rättvisa. Den orättvisa världshandeln förstärks av de rika ländernas subventioner till jordbruket, exportbidrag, tullar och kvoter för produkter som världens fattiga länder skulle kunna exportera. En ökad handel är inte ett mål i sig, utan ett medel för att skapa utveckling och välfärd när den görs utifrån de fattigas villkor och inom miljöns ramar. Vi vill slopa momsen på rättvisemärkta varor.

Vänd globaliseringen
Globaliseringen är ett fenomen som alltmer har kommit att prägla vårt samhälle. Med globaliseringen sker en integrationsprocess kulturellt, språkligt, ekonomiskt, politiskt och kommunikationsmässigt. Denna process gynnar framför allt den industrialiserade världen, men också rika grupper i fattiga länder. I alla samhällen drabbas de fattiga hårdast av globaliseringens negativa konsekvenser.

Utvecklingen håller på att göra hela världen till en handelsvara. Rätten till mat, dricksvatten och en ren miljö kan aldrig underställas kortsiktiga globala vinstintressen. Globaliseringen har för några fattiga länder varit positiv när den har kombinerats med att staten engagerat sig i utbildning, sjukvård och fattigdomsbekämpning. Samtidigt har påtvingade privatiseringar raserat grundläggande samhällsservice och hälsovård och lett till att fattiga människor blivit utan vatten och andra grundläggande förnödenheter.

Den globala eliten är på väg in i det nya globala samhället medan den överväldigande majoriteten människor står vid sidan av denna process. Det beror på att det uteslutande är rika länder och storföretag som dikterar reglerna för den internationella handeln. Resultatet blir att de rika blir ännu rikare samtidigt som en ekonomisk och social utveckling i de fattiga länderna motarbetas. Vi tror därför inte på dagens struktur inom organisationer som Världshandelsorganisationen (WTO), Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken.

Organisationerna måste öppnas, den demokratiska kontrollen måste öka och de ekonomiskt svaga länderna måste få ett större inflytande. WTO:s regelverk måste utvärderas och revideras så att de fattiga kan få bättre handelsvillkor. WTO, IMF och Världsbanken bör införlivas i FN så att deras arbetsområden begränsas, underställs FN:s målsättningar och lyder under internationella konventioner.

Reformer inom EU
Vi är motståndare till EU och vill att EU ska upplösas. Så länge Sverige är kvar i EU försöker vi dock använda det svenska medlemskapet för att förändra och förbättra organisationen. EU ökar orättvisorna i världen och det krävs därför radikala förändringar av unionens fiskeri- och handelspolitik. EU:s jordbrukspolitik bör helt avskaffas. Mänskliga rättigheter, fredlig konflikthantering och en konfliktförebyggande politik måste sättas i första rummet för EU:s bistånds- och utrikespolitik.

Vi accepterar inte att EU steg för steg militariseras. Vi vill istället bygga upp en civil fredskår med god samarbetsförmåga. Vi tror inte på idén att en ny europeisk stormakt kan bli en motvikt mot kapitalets eller andra internationella intressen. Tvärtom ser vi hur Sveriges arbete för de fattiga i världen har minskat till följd av EUmedlemskapet.

Ny global säkerhetspolitik
Den säkerhetspolitiska situationen har förändrats radikalt i omvärlden, men det militära försvaret tilldelas, i Sverige och i andra länder, fortfarande orimligt stora ekonomiska anslag. Den säkerhetspolitiska situationen har varierat historiskt. Vi menar därför att militärt försvar inte är den rätta lösningen för att uppnå långsiktig fred.

Hoten i dag är i första hand inte militära. Beredskapen för att möta andra hot måste därför förbättras. Miljöförstöringen och växthuseffekten kan komma att orsaka såväl konflikter som omfattande flyktingsströmmar. Haverier i kärnkraftverk, oljekatastrofer i Östersjön och havererade datasystem är exempel på nya hot mot säkerheten i den ekonomiskt rika delen av världen. Stora naturkatastrofer kräver en omfattande och genomtänkt civil beredskap.

Orsaken till konflikter och krig är ofta maktpolitiska intressen och kamp om strategiska naturresurser som olja. För att få en fredligare mentalitet och försvåra för ockupationsmakter vill vi att alla ska få kunskap om fredlig konflikthantering och ickevåldsfilosofi redan i tidig ålder. Grogrunden för väpnade konflikter utgörs ofta av extrem fattigdom, utanförskap, uttömda naturresurser, miljöförstöring och brist på demokrati.

En aktiv politik för minskat oljeberoende, global rättvisa, demokratisering och en hållbar miljöpolitik är därför en politik för fred. De globala orättvisorna skapar en grogrund för osäkerhet och terrorism. Våld kan aldrig accepteras som en metod för att åstadkomma politiska förändringar. Men för att bekämpa terrorhandlingar måste man vara kapabel att se och motverka den desperation som i grunden är orsaken till terrorism. Världssamfundet får aldrig ge vika för en stats vilja att kontrollera andra regioner eller acceptera statssanktionerad terror mot civilbefolkningar. Inga krig får tillåtas.

Fredlig konflikthantering och avrustning
Vi är ett pacifistiskt parti. Vi tror att fred inte bara är målet utan även vägen dit. Mänskligheten har utvecklat mängder med verktyg för att kunna hantera konflikter och kämpa mot orättvisor genom ickevåld, som lydnadsvägran, generalstrejker och vägran att betala krigsskatt.

Världssamfundet agerar ofta alltför sent vid konflikter då våldet redan har gjort det svårt att hantera situationen med civila metoder. Världssamfundet måste både på global och regional nivå utveckla ett bättre system för att ta tillvara de tidiga varningar som alltid finns när en konflikt utvecklas. Det behövs institutioner som per automatik utarbetar konkreta förslag på politiska insatser för att förebygga en upptrappning av en konflikt så att den inte övergår i våld.

Stater där hiv och aids drabbat stora delar av den vuxna befolkningen riskerar dessutom att kollapsa och inte klara sina samhällsfunktioner och den ekonomiska utvecklingen. Även detta är en säkerhetsrisk. Vi tror på och står bakom FN:s målsättning om allmän och total militär avrustning. Viktiga delmål i det arbetet är nedrustningen av världens kärnvapenarsenaler, ett fortsatt arbete för förbud av kemiska och biologiska vapen och en internationell reglering av handeln med lätta vapen. Vapenhandeln i världen motverkar också länders möjligheter till utveckling.

Sverige bör upphöra med export av vapen, nedrusta och ersätta värnplikten med en frivillig värntjänst. Den svenska säkerhetspolitiken ska i stället bygga på alliansfrihet och arbete för internationella överenskommelser i frågor som rör nedrustning, ickevåldsfördrag och demilitariserade zoner. Vi vill på sikt ställa om försvaret från ett militärt försvar till ett ickevåldsförsvar, som både kan göra insatser mot ickemilitära hot, hantera konflikter och föra ickevåldskamp vid ett eventuellt angrepp.

Svenskt deltagande i internationella fredsinsatser
FN är en viktig aktör för att upprätthålla fred och säkerhet. Sverige ska därför inte delta i internationella insatser utan ett tydligt mandat från FN och beslut av Sveriges riksdag. Vi accepterar ingen militär samordning av svensk militär med EU, andra försvarsallianser eller enskilda länder annat än under FN:s ledning.