Insändare i Smålands-Tidningen

Invandrare utgör en resurs för företag genom att de känner till sådant som konsumenters preferenser och prismedvetenhet, affärskultur, regelsystem och inte minst språket.

Invandringens positiva effekter är många!

Nu när det är valtider pratas det en hel del om hur mycket invandrar- och flyktingmottagande kostar för Sverige och vilka konsekvenser den svenska befolkningen får av invandringen. Jag känner att det är min skyldighet som medborgare och invandrare och som har lyckats i det svenska samhället att dela med mig av mina erfarenheter och kunskaper för er för att belysa en annan sida av invandringen som många av oss inte har vetskap om.

Visste ni t.ex. att OECD:s senaste studie från 2010 av den internationella migrationen mellan länderna visade att just migration stått för 39 % av jobbskapande? Det enkla skälet för det är att de som kommer ofta är i arbetsför ålder och kompletterar de som redan bor i landet, genom nya kunskaper, färdigheter och idéer, eller helt enkelt genom sin vilja att hugga in där ingen annan gör det. Invandrare spelar en självklar nyckelroll i många specialistyrken, till exempel är var fjärde svensk läkare är utrikesfödd, här i Eksjö nästan varannan läkare har ett utländskt namn.

Det sätt som svenska myndigheter tar emot flyktingar på kan vara helt avgörande för invandrarnas framgång på den svenska arbetsmarknaden. Med rätt mottagande kan sysselsättningen bli mycket hög. Det har visats sig i småföretagandedistriktet/Gnosjöområdet som är det stora föredömet på lyckad flyktingmottagning. I Gnosjöområdet var siffran på sysselsättning bland invandrare 78 % jämfört med Malmö som hade lyckats med 48 %.

En faktor bakom den svenska utrikeshandelns starka tillväxt åren 2002-2007 är just att handelshinder som bygger på informationsfriktioner kunnat rivas med hjälp av invandrares kunskaper om olika kulturer.  Andreas Hatzigeorgiou´s forskning visar att en ökad invandring till Sverige med tio procent från ett specifikt land medför en ökad export till samma land med sex procent.  Invandrare utgör en resurs för företag genom att de känner till sådant som konsumenters preferenser och prismedvetenhet, affärskultur, regelsystem och inte minst språket. Utöver denna kulturöverbyggande roll bidrar invandring också till handel med nya varor till Sverige. Utrikesfödda sprider också kunskap om Sverige och genererar nya transnationella kontaktnät i länder och marknader med stor tillväxtpotential, som Mellanöstern och Afrika.

Invandrarens företagande fyller en nyckelroll på arbetsmarknaden. Invandrare driver inte bara oftare egna företag – dessa företag sysselsätter också i genomsnitt fler än företag drivna av personer med svensk bakgrund. Om vi tittar på dem som i första hand är egenföretagare, det vill säga personer med F-skattesedel som äger och driver eget företag, finner vi att av alla sysselsatta personer med utländsk bakgrund är det procentuellt fler som driver företag jämfört med personer med svensk bakgrund enligt Klinthäll & Urban (2010). Det är främst restaurangbranchen, taxiverksamhet, hårvård, livsmedelshandel och lokalvård. När det gäller förädlingsvärdet kan vi konstatera att företagare med utländskbakgrund står för drygt 35 miljarder av BNP. Klart är i alla fall att personer med utländsk bakgrund oftare driver företag i branscher med relativt låga inträdeskostnader, där man finner hård konkurrens, hårt arbete, långa arbetstider och knappa ekonomiska marginaler.

Om Sverige med sin åldrande befolkning i framtiden ska kunna konkurrera om utländsk arbetskraft måste vi lära av de goda exemplen. Annars kan frågan snart bli hur vi ska klara välfärden utan den injektion som arbetskrafts- och invandringen utgör för det svenska samhället.

Aniko Kelemen Miljöpartiet i Eksjö

Dela och diskutera sidan med dina vänner

Starta ett politiskt samtal, vår demokrati mår bra av det!

Kopiera länk: