Aktuella frågor för Max Andersson

Mer om Max Andersson

Max Andersson om politik

Sedan valet 2014 är jag en av miljöpartiets fyra EU-parlamentariker. Mina specialområden är klimatkrisen, EU, och IT-politik.

Jag är en tydlig EU-kritiker, och mina viktigaste frågor i EU-parlamentet är att minska klimatutsläppen, ta tillbaka makt från Bryssel, och försvara den personliga integriteten. Läs mer på min huvudsakliga hemsida: www.maxandersson.eu

Jag var språkrör för Gröna Studenter 2005-8 och satt i riksdagen 2006-10.

Uppdrag

  • Ledamot av EU-parlamentet
  • Delegationsledare för miljöpartiet i European Green Party

I EU-parlamentet är jag ordinarie ledamot i utskottet för rättsliga frågor, och suppleant i utskottet för konstitutionella frågor.

Idéskrifter & broschyrer

Flera handelsavtal som förhandlas just nu – under förkortningar som TTIP, CETA och TISA – går långt utöver vad vi brukar kalla frihandel. De skyddar och reglerar investeringar och tvingar fram grundläggande förändringar i våra nationella lagar och regler. I en idéskrift publicerad i juni 2015 diskuterar Max Andersson de möjliga konsekvenserna av de nya avtalen. Läs skriften:

En rad integritetskränkande lagar har drivits igenom i Sverige och EU de senaste 15 åren, däribland datalagringsdirektivet, FRA-lagen och IPRED-lagen. Samtidigt samlar företag och stater allt mer information om våra vanor, vänner och åsikter på nätet. I denna idéskrift publicerad i maj 2016 diskuterar Max Andersson vad det här får för konsekvenser för våra öppna samhällen och den personliga integriteten. Läs skriften:

Rapporter

En rapport som kartlägger lobbyismen i EU. Lobbyingen växer för varje år och idag går det minst femton lobbyister på varje EU-parlamentariker i Bryssel. En klar majoritet av dessa är anställda av stora företag och arbetar främst med att försvaga nya lagar som är tänkta att skydda människor och miljö.

Det är ingen slump att förslag om att ogräsmedlet glyfosat får finnas kvar på marknaden trots WHO:s varningar om cancerrisk, att kommissionen sätter käppar i hjulet när vi vill reglera hormonstörande ämnen eller att handeln med utsläppsrätter ligger milsvida från vad som behövs för att nå klimatmålet om 2-grader.

Det är med fog vi kan säga att lobbyismen idag är det enskilt största hindret mot ett aktivt miljöarbete i EU. Idag när nu mer än hälften av alla nya lagar i Sverige härstammar från EU blir frågan allt viktigare.

Hittills har inte gruvfrågor varit särskilt framträdande på EU-nivå, med undantag för frågan om kolgruvor. Men nu är förändringar på gång och jag har därför bett miljöexperten Charles Berkow ta fram en rapport om Sverige, EU och mineralpolitiken.

Bland de slutsatser som miljöengagerade kan dra av detta är att det är viktigt att ta vara på de möjligheter som EU-politiken ger att förbättra miljön i Sverige, och att det är viktigt att påverka vad som beslutas på EU-nivå. CETA-avtalet med gruvnationen Kanada är också viktigt att förhålla sig till.

Under 2015 släpptes ”de fem presidenternas rapport”, författad av ordförandena för EU-kommissionen, EU-parlamentet, Europeiska rådet, Eurogruppen och Europeiska centralbanken. Rapporten föreslår förändringar i hur valutaunionen fungerar, med långtgående förändringar som skulle öka EU:s makt över medlemsländerna, även över dem som inte är med i valutaunionen. I denna skrift från juni 2016 analyseras förslagen i ”de fem presidenternas rapport” och vad vi kan göra för att skydda icke-euroländernas inflytande och rättigheter. 

Under 2015 betalade vi svenskar 2268 kr per person till EU:s budget, mer än hela statsbudgeten för försvaret. Ändå talas det förvånansvärt sällan om EU:s budget i Sverige. Idag består tre fjärdedelar av EU:s budget av olika stöd och bidrag. Det är högst berättigat att fråga sig om dessa pengar läggs på vettiga saker och om det är effektivt att pengarna ska ta vägen via Bryssel. Budgetfrågor handlar om långt mer än siffror. Det handlar om var pengarna kommer ifrån, hur de används, om användningen kan kontrolleras och om de avsedda målen nås. Det handlar om EU:s framtid, vilken väg unionen ska välja. Några av de frågorna försöker den här rapporten att ge svar på.

Engagemanget för klimatfrågan har stagnerat och till och med minskat i många europeiska länder. Inför riksdagsvalet 2014 hamnade frågan långt ned på listan över väljarnas viktigaste frågor. Hur kan kommunikation om klimathotet motivera människor att agera, engagera sig och stödja kollektiva insatser – istället för att skapa klimatångest eller likgiltighet? I denna rapport framtagen på uppdrag av Max Andersson sammanfattar ett antal forskare på Stockholm Environment Institute forskningsläget kring effektiv klimatkommunikation. De kunskaper som kommit fram i forskningen talar om ett akut behov av att se över våra nuvarande strategier. 

I dag står vi inför en ny teknisk revolution som drivs av utvecklingen inom robotteknik och artificiell intelligens. Sociala och etiska överväganden vägs in i ett helt nytt referenssystem där maskiner plötsligt kan ersätta människors kognitiva förmågor och inta en ställning som fram till i dag endast tilltroddes människor eller enheter som stod under människors fulla kontroll och ansvar. I detta policypapper från november 2016 skriver Max Andersson tillsammans med en rad andra kollegor i gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen i EU-parlamentet om hur samhället kan påverkas av denna tekniska revolution och hur de anser att den gröna rörelsen ska vara med och påverka utvecklingen åt rätt håll.

Personligt

Född 1973. Bor i hyresrätt i Bergsjön. Småbarnsförälder. Skulle ha gjort examensarbete i biologi på Göteborgs Universitet om inte EU-parlamentet kommit emellan.