Jiang Millington

Gruppledare, kommunalråd

Jiangs hjärtefrågor

Skola och utbildning.

Miljöpartiet vill att Sverige ska välja fortsatt väg framåt för skolan. Vi vill ha en jämlik skola och förskola där alla elever ges möjlighet att utvecklas och må bra. Skolsegregationen ska brytas.

Funktionsnedsättning och tillgänglighet.

Alla människor, oavsett funktionsvariation eller förmåga, ska ha lika rättigheter och möjligheter.

Mänskliga rättigheter.

Demokrati och medborgarinflytande.

Miljö och klimat.

Mer om Jiang Millington

Jiang Millington om politik

Hej!

Jag heter Jiang Millington och jag är politiker. Jag är det för jag står inte ut med tanken på att det finns människor i vårt land som far fruktansvärt illa, när jag vet att det går att göra något åt det.

Jag tror att det är viktigt att det finns politiker som har egna erfarenheter av hur det är att behöva kämpa för att orka ta sig igenom dagen, för egen del eller för sina barns skull, till exempel. Som vet hur det är att sitta på de där mötena och bli förminskad.

Men jag vet ju också att vi lever i en sådan häftig demokrati. Att Sverige är ett sådant fantastiskt land som ger sådana möjligheter att vara med och påverka. Att jag, som en ensamstående ung änka, till exempel, med funktionsnedsatta barn, har haft möjligheten att vara med och förbättra villkoren för elever med särskilda behov i skolan. Det är fantastiskt och det här är så viktigt att vi är rädda om och bevarar.

Nu. Nu. Nu är tiden att engagera sig. Att ställa sig upp och säga att det räcker. Vara med och skapa något annat. Där olikheter ses som fördelar därför att det är det. Att det inte är mobbaren som är värdig vår beundran utan den som kämpar mot alla odds. Där människovärdet inte sitter i hur produktiv och lönsam man just nu har turen att vara. Där det är okej att vara en strävsam medelmåtta eller ha dagar då man inte orkar försöka vara en superhjälte.

Vi behöver varandra.

Istället för att dra isär oss i vi-och-dom, alldeles oavsett vilka det är som gör det, så behöver vi ut handen och försöker skapa goda samtal och respektfulla möten.

Vi förlorar förmågan och tilltron att vi kan förändra till det bättre när vi inte längra kan ta in varandras erfarenheter. Jag tror att vårt samhälles största hot är känslan av att inte bli sedd, inte respekterad, inte räknad med. Den lägger grunden för en vanmakt som riskerar att brisera i förakt för andra och längtan efter enkla lösningar. Det spelar ingen roll om demokratin står på spel om människor tror att den redan har fallit. Om folk känner att de lämnats utanför, utan möjlighet att komma någon annanstans och att samhället och makten skiter i dem, inte förstår dem eller inte angår dem.

Därför vill jag, som politiker, verka för att skapa förutsättningar och stärka människors känsla av att det går och att vi kan bidra på olika sätt. Ensamma kan vi påverka, men tillsammans kan vi förändra!

Tack!

Personligt

11 september 2000 var en brittsommardag med klarblå himmel och varma vindar. Klockan var strax efter klockan 9 och i min famn höll jag en fuktig, tilltuffsad, helt ny liten kropp varmsamt och ovant mot bröstet. Bebisen tittade sig förvånat omkring med stora, alldeles klara, mörka ögon och min man stod lutad över oss båda med glädjetårarna ogenerat droppande från kinderna.

Det var inte bara vår son som föddes den där strålande måndagen i den gyllene drakens år. Det jag inte visste var, att ett helt nytt liv väntade även på mig, på många dramatiska sätt.

För fem år därefter hade mitt liv ändrats radikalt. Jag hade förlorat mitt jobb som framgångsrik IT-projektledare, jag hade fått också en dotter och barnets far och min livskamrat hade tagit sitt liv. Själv stod jag mitt i en lång och smärtsam uppgörelse och läkning från en barndom kantad av sexuella övergrepp och ett vuxenliv som fram tills dess präglats av oförmågan att sätta sunda gränser.

Ytterligare fem år senare befann jag mig en förtvivlad kamp för att mina barn skulle få en värdig skolgång. Båda barnen hade visat sig ha de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna ADHD och autism. Båda barnen hade slagits ut ur ett skolsystem som inte hade kompetens att anpassa miljö och undervisning efter deras särskilda behov.

Men jag var inte längre ensam. Tillsammans med tusentals andra föräldrar i samma situation hade jag upptäckt kraften i gräsrotsaktivism när den är som häftigast och vi förflyttade, om inte berg, så lagstiftning tillsammans. Föräldranätveket Barn i Behov visade mig att demokratin i Sverige är fantastisk. Att det går att påverka samhället och politiken.

Fast det går inte att jobba på dagarna och vara gräsrotsaktivist på kvällar och nätter år in och år ut. Dessutom kände jag mig frustrerad över att stå och knacka på maktens dörrar och ägna timmar åt att övertala andra att driva våra frågor. Därför valde jag att själv bli politiker. Och det har gått otroligt fort. Just nu är jag tjänstledig på mitt arbete som kommunikatör i Järfälla församling och jobbar som kommunalråd för Miljöpartiet i Järfälla. Det är helt otroligt roligt och lärorikt och en fantastisk ynnest att få ett sådant stort och viktigt förtroende.

CV

Ett mer utförligt CV finns på min LinkedIn: linkedin.com/in/jiangmillington

Utbildningar i urval:

  • Fil kand kommunikationsvetenskap, 1993, Jönköping University
  • Executive Communication Management, 2016, Berghs School of Communication
  • Journalistik, 2000-2007, Poppius Journalistskola

Arbetslivserfarenhet i urval:

  • Kommunalråd, Miljöpartiet de gröna i Järfälla, 2018-
  • Kommunikatör/redaktör, Svenska kyrkan i Järfälla, 2010-2018 (tjl)
  • Projektledare, Spray Network Services, 2000-2004
  • Biståndsarbetare, Föreningen Svalorna, 1995-1996