Regionpolitiskt program 2018-2030

Lyssna

Ett grönt Västernorrland - en hållbar region med livskvalitet

Världen står inför stora utmaningar. Vi lever i en spännande tid där Västernorrland har goda möjligheter att utföra den ekologiska, ekonomiska och sociala omställning som är så viktig för framtiden. Smartare transportsystem, god livskvalitet och folkhälsa, ett rikt kulturliv och en levande landsbygd är nödvändigt för att ställa om till ett ekologiskt hållbart samhälle och utgör förutsättningar för en livskraftig utveckling i vår region. För en hållbar omställning av Västernorrland fokuserar Miljöpartiet de gröna på följande områden:

  • Hälsolänet Västernorrland

  • Välmående landstingsorganisation och friska medarbetare

  • Regional utveckling i hela Västernorrland

  • Kultur och kreativitet

  • Hållbara transporter, hållbart resande

  • Ren energi - god miljö

Miljöpartiet de gröna i Västernorrland är en del av en global grön rörelse som strävar efter en värld där alla kan leva ett gott liv utan att försämra förutsättningarna för kommande generationer.
Den gröna samhällsanalysen bygger på en helhetssyn - allt hänger ihop. För att påverka effektivt har vi fokus på förebyggande arbete. Vi är det politiska alternativet för alla som inser de  utmaningar mänskligheten står inför och som vill möta dem med aktiv politik som gör skillnad i människors vardag.

Vi för en politik där vi lever inom naturens ramar, med insikt om vårt djupa beroende av varandra.
Vår politik uttrycks i de tre solidariteterna:

  • Solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet

  • Solidaritet med kommande generationer

  • Solidaritet med världens alla människor

Vi arbetar för de: Globala målen och Agenda 2030
De globala målen och Agenda 2030 syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och  den miljömässiga.

Miljöpartiet de gröna i Västernorrland är en stark och självständig grön kraft. Vi formar politiken utifrån våra egna ställningstaganden och vår egen ideologi. Vi behöver utveckla ett samhälle med såväl ekologisk, social som ekonomisk hållbarhet. Det vi gör nu ger effekt både på kort och lång sikt. En omställning av samhället i nuvarande utformning är nödvändig.

Varmt välkommen att delta i arbetet!
 

1. Hälsolänet Västernorrland

Vision 2030

Västernorrlands invånare är trygga och har god hälsa. De vet att de kan få en riktigt bra och modern vård oavsett var de bor. Moderna lösningar för tillgång till kompetent vård i glesbygd har införts. Den psykiska hälsan har ökat. Patientens självbestämmande och delaktighet i vården har utvecklats, och patienten står i fokus för den skattefinansierade vården och omsorgen.

1.1 Hälso- och sjukvård för framtiden

Västernorrland ska ha en hälsofrämjande, jämlik, modern hälso- och sjukvård. Vården ska hålla god kvalitet, vara tillgänglig,  fördelas efter behov och vara solidariskt finansierad. Vi vill verka för att tandvården ska ha samma villkor som övrig vård och ska därför vara en del av den offentligt finansierade vården. Vi vill att tandvården ska ingå i ett gemensamt högkostnadsskydd, på sikt.

Patientens delaktighet och självbestämmande är en allt viktigare del av hälso- och sjukvården. Vi vill att vården ska se hela patienten, det psykiska och det fysiska, man ska utgå från patientens hela livssituation och i första hand behandla sjukdomsorsak och inte symtom.

En av de största händelserna i många människors liv är att bli förälder.  Det är viktigt att miljön vid förlossningen är god och att föräldrarnas önskemål i så hög grad som möjligt tillgodoses. Vi vill se en utvecklad sammanhållen vårdkedja från mödravård och förlossning till eftervård, barnhälsovård och en länk /ett utvecklat samarbete med skolhälsovården.

Invånarna i Västernorrland blir äldre, det är positivt att allt fler människor får förmånen att leva längre. Det ställer ökade krav på vården och samordning mellan kommunernas hemtjänst och hemsjukvård primärvård, specialistsjukvård och akutvård.

1.2 Jämställd och jämlik hälsa

För oss i Miljöpartiet de gröna är det självklart att ett genus- och jämlikhetsperspektiv ska genomsyra all vård och omsorg.

Det är viktigt att vården fortsätter sitt arbete med att identifiera och åtgärda skillnader i bemötande och behandling utifrån kön, etnicitet, och social tillhörighet. Diskriminerande strukturer får inte förekomma.

Alla ska behandlas likvärdigt i vårdprocessen oavsett sexuell läggning. HBTQ-personer ska bemötas med kunskap och respekt. Papperslösa och asylsökande har rätt till vård.

1.3 Livsstil och folkhälsa

Folkhälsan är en viktig del i det politiska arbetet. God folkhälsa är grunden för att människor ska kunna ta del av det goda livet och för hög livskvalitet. Det förebygger också ökade kostnader i vår gemensamma ekonomi.

Satsning på folkhälsa med fokus på människors livsvillkor är lika viktig som satsning på sjukvård  för att främja god hälsa. Vi vill därför se ett regionalt folkhälsoprogram som stödjer kommuner och region i deras hälsofrämjande arbete och som uppmuntrar till livsstilsförändringar. Arbetet med hälsosamtal för personer som fyller 40, 50 och 60 år ska fortsätta. Att stödja hälsosamma vanor förbättrar utsikterna till ett fortsatt bra liv, försämringar i hälsotillståndet kan då också upptäckas i ett tidigt skede. Det kan då bland annat bidra till att minska insjuknande i till exempel diabetes och hjärt- kärlsjukdom som för närvarande är stora patientgrupper i befolkningen.

Forskning och utvärdering är viktig för att utveckla regionens folkhälsoarbete. Arbetet från regionens sida att kartlägga och följa upp hälsoläget bland befolkningen ska fortsätta. Kunskap om behov och tendenser inom folkhälsa ger viktiga underlag för planeringen av god vård.

Det finns såväl hälso- som miljöskäl för att vi bör öka vår produktion och konsumtion av ekologisk, vegetarisk, säsongsanpassad, klimatsmart och närodlad mat. Matsvinnet måste minimeras i alla delar av livsmedlens livscykel. Regionen och kommunerna har en viktig roll som en stor aktör för att driva på utvecklingen.

1.4 Barn och ungas hälsa

Samhället har ansvaret att tillsammans med föräldrar/vårdnadshavare skapa förutsättningar för att barn och ungas uppväxtvillkor ska vara goda. Barnkonventionen är en viktig del i arbetet med barn och unga.

Vid livets början och genom småbarnsåren har föräldra- och barnhälsovården en viktig roll i stödet av föräldraskapet genom att följa barnets utveckling och hälsa. Vi har några familjecentraler i vårt län men de behöver bli flera. De är en bra grund i det förebyggande arbetet. Där samverkar kommun och regionen kring barnfamiljen och erbjuder verksamhet som hälsovård, träffar för föräldrar/vårdnadshavare, öppen förskola samt ger råd och stöd.
Det är viktigt att ge stöd till barnfamiljer att främja goda matvanor och motion för att minska risken för framtida ohälsa. För familjer med större stödbehov är det viktigt att kunna upptäcka detta tidigt och erbjuda särskilt föräldra/vårdnadshavarstöd.

Förskola och skola är en bra plattform för fortsatt föräldra/vårdnadshavarstöd. En framgångsfaktor och en bra grund är bra samarbete mellan kommunerna och regionen. För eleverna i skolan är samarbete mellan elevhälsan och primärvården viktig, liksom bra tillgänglighet på ungdomsmottagningarna. God sexual- och samlevnadsundervisning i skolan, tillgängliga ungdomsmottagningar och gratis tillgång till preventivmedel för unga säkerställer god sexuell och reproduktiv hälsa. Det är också viktigt att stärka HBTQ-perspektivet.

1.5 Psykisk hälsa

Människor måste må bra för att samhället ska bli långsiktigt hållbart. Ett samhälle med hållbar miljö och ekonomi förutsätter också social hållbarhet, alla tre delar är beroende av varandra. Det är viktigt att kunna uppleva trygghet, att få känna sig behövd och få utlopp för sin kreativitet. Varje individ behöver få utveckla sin identitet och uppleva mening och sammanhang. Ett socialt hållbart samhälle karakteriseras av att det tillgodoser mänskliga behov för alla människor.

Den psykiska ohälsan leder till stort lidande. Vi vill prioritera satsningar på psykisk hälsa, särskilt för barn och unga. För barn och unga med psykisk ohälsa krävs aktiv samverkan mellan elevhälsa, föräldrar/vårdnadshavare, primärvård, ungdomsmottagning och psykiatri. Vi måste se till att den psykiatriska vården blir lika självklar som primärvården och att den ingår i bassjukvården. Ingen ska behöva lida för att den psykiatriska vården uppfattas som främmande eller svår att nå.

Metodutveckling av behandlingsmetoder inom området är viktigt. Förebyggande arbete bör utvecklas. Personer med beroende- och missbruksproblematik ska ha god tillgång till behandling i samarbete med kommuner och andra myndigheter.

1.6 Effektiv och tillgänglig vård

Sjukhusvården ska vara tillgänglig för alla länets invånare. Vi vill uppmuntra till att sjuksköterskor, psykologer, fysioterapeuter och andra legitimerade yrkeskategorier får möjlighet att ta ökat ansvar för sina patienter så att deras kompetens tas tillvara. Primärvården ska utvecklas, stärkas och ska vara basen i vården.

Vid frågor om den egna hälsan bör Sjukvårdsrådgivningen 1177 utvecklas ytterligare. Där ska  man få rådgivning om egenvård och bli hänvisad till rätt vårdnivå. Internetbaserade lösningar ska utvecklas för egenvård.  Vi är positiva till att människor tar ett större ansvar och vill att sjukvården är lyhörd för vilka vägar individen söker finna för bättre hälsa. Formerna för ökat patientinflytande och personcentrerad vård ska utvecklas.

Vi är öppna för användning av digitalisering och annan ny teknik som har potential att ge våra invånare ökad tillgänglighet till vård.

Vårdcentraler i glesbygd ska ha tillgång till bra datakommunikation för att kunna samarbeta med specialister på distans. Det kan vara konsultationer med patienten, bildanalys mm. Vård i glesbygd bör på olika sätt utvecklas, exempelvis för kontakter mellan patient i hemmet och vårdcentralen. Det arbete som sker med utvecklande av behandlingslinjer är betydelsefullt och ska fortsätta för att garantera patientsäkerheten och ge ett tydligt ansvar i vårdkedjan. Tydliga strukturer är viktiga i samarbetet med alla inblandade aktörer; primärvård, specialistvård, kommun, arbetsförmedling och försäkringskassa. Flöden vid akut omhändertagande ska utvecklas.

För äldre är det speciellt viktigt med en trygg och god vård som är sömlös med god samordning mellan kommunens äldreomsorg, hemsjukvård, primärvård och specialistsjukvård och som ska utgå från de äldres individuella behov. Ett gott exempel på sömlös samordning är ÄlSa, som nu införs i regionen. De anhöriga ska känna sig sedda. Vi har en stor utmaning i och med ökat antal äldre i befolkningen. Samtidigt som det sker stora pensionsavgångar bland omsorgspersonalen. I framtiden kommer allt färre unga behöva försörja och vårda allt fler äldre. Vi vill möta den utmaningen. För vården handlar det också om åtgärder för att bli en bra arbetsgivare.

Alla har rätt till god vård i livets slutskede, palliativ vård. Oavsett om det sker i hemmet, på ett särskilt boende eller på sjukhus är det viktigt att se till att det sker på ett värdigt sätt och utan smärta. Det är viktigt att det finns ett bra samarbete mellan region, kommun och anhöriga (där sådana finns). Personal, som arbetar inom områden där människor avlider, ska vara utbildade i att hantera en sådan situation. Den palliativa vården ska inte bara lindra den fysiska smärtan utan även erbjuda psykologiskt, socialt och andligt/existentiellt stöd för patient och närstående. Information ska finnas till anhöriga så att de kan bli  delaktiga och förberedda för livets slut.  


Vi vill

  • Att hälso- och sjukvård tillgodoses på lika villkor efter behov i hela regionen

  • Prioritera folkhälsoarbete och livsstilsförändringar

  • Förstärka primärvårdens roll när det gäller att möta psykisk ohälsa

  • Prioritera arbetet för den psykiska hälsan för barn och ungdomar

  • Arbeta fram en plan för suicidprevention tillsammans med kommunerna och andra aktörer

  • Införa könsuppdelad statistik och jämställdhetsbokslut i all verksamhet

  • Verka för att utveckla sjukvård i glesbygd

  • Använda e-hälsotjänster för att underlätta och förstärka kontakten med vården för medborgaren

  • Trygg och god vård som är sömlös med god samordning speciellt för äldre

  • Utveckla arbetet med familjecentraler och strukturer för föräldra/vårdnadshavarstöd i samarbete mellan kommun och region

  • Att sjukvården ska fortsätta och utveckla sitt systematiska arbete för att minska miljöpåverkan

  • Att papperslösa ska ha rätt till både akut och planerad vård

  • Införa nya behandlingslinjer för nya diagnoser vid behov

  • Satsa hårdare på systematiskt kvalitetsarbete i vården för att säkerställa att patienter inte drabbas av vårdrelaterade skador

  • Utveckla formerna för ökat patientinflytande inom vården

  • Utveckla god vård i livets slutskede

  • Stärka kopplingen mellan forskning och klinisk verksamhet

  • Satsa mer på grön rehabilitering

  • Stärka HBTQ-perspektivet

  • Att preventivmedel ska vara gratis för unga

 

2. Välmående regionorganisation och friska medarbetare


Vision 2030

Region Västernorrland har gott nationellt rykte som arbetsgivare, dit människor aktivt söker sig. Regionens medarbetare är friska och jämställdhet råder i löner och befattningar. Organisationen präglas av hållbarhet, lyhördhet och kvalitet, där människors kompetens och idéer tillvaratas.  Ekonomin är i balans och tron på framtiden är stark.

2.1 Goda möjligheter till inflytande och dialog

Vi vill utveckla dialogen med länets invånare och vår personal. Det ska vara enkelt att lämna synpunkter och komma i kontakt med politiker och tjänstemän. Dialog med patientföreningar och idéburna organisationer tillför värdefull kunskap för förbättringar av vården. Medborgardialog kan vara en metod och ett bra verktyg för att involvera och utbilda invånare i komplexa och omstridda samhällsfrågor.

 

2.2 Hälsofrämjande och hållbar organisation

Vår vision är ett arbetsliv som präglas av en hälsosam balans mellan arbete och fritid. Hela samhället tjänar på att människor orkar och vill arbeta fram till pensionen utan att slås ut på grund av stress eller för hårda arbetsvillkor. Vi är därför positivt inställda till reformer som innebär sänkt arbetstid. Anställda inom regionens verksamheter ska ha rätt till såväl heltid som deltid.
Regionen ska som arbetsgivare ha ett hälsofrämjande och hållbart synsätt på arbete och arbetsmiljö. Ett målmedvetet arbete för att förebygga ohälsa är ansvarsfullt med tanke på den verksamhet som bedrivs men gör också regionen attraktiv för såväl studenter som nya och befintliga medarbetare.
Det är viktigt att åstadkomma rimliga arbetsvillkor och trygga anställningsformer, för att ge alla jämställda chanser till ekonomisk självständighet. Regionen ska verka för att ta bort de delade turerna och långa anställningsperioder som timvikarie.

Personalstatistik inom regionens verksamhetsområde ska vara könsuppdelad. Meddelarfrihet och offentlighetsprincipen ska gälla alla offentligt finansierade tjänster.

2.3 God kompetens - attraktiv arbetsgivare

Regionen ska vara en attraktiv arbetsplats där medarbetarens kompetenser tas tillvara. Varje medarbetare ska uppleva sitt arbete som viktigt och stimulerande med möjlighet att utvecklas i arbetet och utifrån sin kompetens vara synlig, ha inflytande och få möjlighet att ta ansvar.
Medarbetarnas kunskaper, värderingar och erfarenheter ska värderas lika och medarbetarna ska ha samma utvecklings- och karriärmöjligheter oavsett kön och härkomst. Det är viktigt att medarbetarna känner sig delaktiga och är med och utformar arbetet och arbetsplatserna. Kränkande särbehandling är olagligt och ska inte förekomma
Ett framgångsrikt arbete för jämställdhet, integration och mångfald bidrar till regionens attraktivitet. Arbete för en god arbetsmiljö, med tillräcklig tid för återhämtning är viktigt, för att regionen ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare.

Stora pensionsavgångar väntar. Flera personalgrupper är svårrekryterade. I konkurrens med andra arbetsgivare är det viktigt att skapa mentorsprogram och utbildningspraktiker, samt ta väl hand om vikarier och praktikanter för att skapa en rekryteringsbas med rätt kompetens.

2.4 Tydlig ledning och styrning

Inom regionen arbetar vi för god ekonomisk kontroll och tydlig styrning och ledning av verksamheten. För att kunna klara en verksamhet med en omsättning på närmare 8 miljarder behövs god mål- och ekonomistyrning.

Hållbarhet innefattar förutom miljö, även social och ekonomisk hållbarhet. Konsekvensanalyser inför politiska beslut måste alltid ha ett barnperspektiv. Att satsa på barnen är en investering i framtiden.

Organisationen ska vara ändamålsenlig och stödja kärnverksamheterna. Viktigt är att uppföljning av fattade politiska beslut genomförs kontinuerligt. Effektiva verktyg för rapportering och analys är nödvändiga för att förtroendevalda och andra verksamhetsansvariga ska kunna fullgöra sitt ansvarsfulla uppdrag. Beslutsunderlag ska vara av god kvalitet, vara väl underbyggda för att kunna utgöra en god grund vid beslut. Verksamhetsrapporter ska vara kvalitetssäkrade, offentliga och aktuella.

Det är viktigt att fortsätta arbetet med ledningssystem för kvalitet, vårdprocesser, ekonomi och miljö som säkerställer en utveckling som är långsiktigt hållbar.

2.5 Kvalitet hos utförare

Alla utförare inom välfärden ska ha som främsta motiv att bedriva en högkvalitativ verksamhet och drivas av ett socialt och samhälleligt engagemang. Syftet med verksamheten ska inte vara att dela ut vinst, vilket också ska framgå av stadgar eller bolagsordning. Vinst ska återinvesteras i verksamheten.  Vi ser ett stort värde i att små aktörer och idéburna organisationer ges möjlighet att lämna anbud och driva verksamhet på uppdrag av regionen.

Det är viktigt att regionen som beställare ställer tillräckliga kvalitetskrav och utvecklar formerna för uppdragsbeskrivning och uppföljning, utifrån socialt och etiskt  hållbarhetsperspektiv .

2.6 Ekonomi och finansiering

Den ekonomiska styrningen av regionen måste utgå från vad som är långsiktigt hållbara kostnader och inte från kortsiktig politik. En ekonomi i balans där budgetramarna respekteras är avgörande för regionens möjlighet att kunna erbjuda en effektiv vård i framtiden. Vi ser stora utmaningar för den framtida finansieringen av regionens verksamheter. En starkare finansiering genom fler invånare, ökade statsbidrag, eller förändrade skatter är sannolikt nödvändigt för bibehållen kvalitet inom välfärden.

Överskottsmål ska sättas som möjliggör buffert för framtida investeringar. Pensionsmedel och kapital ska placeras etiskt och långsiktigt hållbart.
Vi vill se klimatsmarta investeringar som medför minskade driftskostnader, energibesparing eller produktion av egen el. Livscykelanalyser är ett viktigt verktyg vid investeringsbeslut.

2.7 Hållbar upphandling

Vid upphandlingar av produkter och tjänster ska kvalitet vara högt värderat. I första hand väljs produkter med lång livslängd, som är resurssnåla och kan återanvändas, återvinnas eller innehåller biologiskt nedbrytbara beståndsdelar. Västernorrland kan driva på utvecklingen för miljöanpassad upphandling och därmed öka utbudet av miljöanpassade produkter. Regionens möjligheter att teckna överenskommelser med idéburna organisationer ska uppmuntras.

Regionen ska ställa höga krav på miljö, djurskydd, sociala villkor, arbetsvillkor, samt arbetsmiljö i upphandlingar. Målen i regionens miljö- och energiplan ska sätta nivån för de miljökrav  som ställs. Meddelarfrihet och offentlighetsprincipen ska gälla alla offentligt finansierade välfärdstjänster. Genom effektivt upphandlingsarbete kan vi uppnå högre kvalitet, med bättre hållbarhet och därmed långsiktigt minskade kostnader.

2.8 En öppen, lärande organisation med internationell spets

Omvärldsbevakning och samarbete mellan regioner inom EU och övrigt internationellt samarbete, blir allt viktigare.  Vi måste ligga i framkant, vara duktiga på att driva och samordna utvecklingsprojekt i samarbete med olika aktörer och säkerställa hög kompetens inom regional utveckling.

De utvecklingsprojekt som regionen driver ska fortsätta fungera som positiva förebilder, nationellt och internationellt.

Vi vill

  • Stärka möjligheten till inflytande för såväl medarbetare som allmänhet

  • Genomföra försök med medborgardialog

  • Att alla anställda inom regionen ska ha rätt till friskvård på arbetstid och uppmuntras till att leva hälsosamt

  • Att alla anställda inom regionen ska ha rätt till såväl heltid som deltid

  • Verka för sänkt normalarbetstid för regionens anställda

  • Utveckla attraktiva utbildningspraktiker och mentorsprogram för svårrekryterade yrkesgrupper i nära samarbete med utbildningsväsendet

  • Att överskottsmål ska sättas som möjliggör buffert för framtida investeringar

  • Att pensionsmedel och kapital ska placeras etiskt och långsiktigt hållbart.

  • Satsa på investeringar som medför minskade driftskostnader, energibesparing och produktion av egen el.

  • Att anbudsunderlag bör formuleras så att små aktörer ska kunna vara delaktiga

  • Att regionens möjligheter att teckna överenskommelser med idéburna organisationer ska uppmuntras.

  • Säkerställa att det finns hög kvalitet och god kompetens för hållbar upphandling i organisationen. Upphandling ska ske med höga etiska krav.

  • Utveckla Region Västernorrland som öppen, lärande organisation genom att öka samarbetet med lärosäten, näringsliv och internationella aktörer

 

3. Regional utveckling i hela Västernorrland

Vision 2030

Västernorrland är en levande region där människor i högre utsträckning än idag väljer att stanna och dit fler än idag väljer att flytta till. Landsbygden och städerna utvecklas tillsammans och framtidstron är stark. Västernorrland är profilerad som en hållbar region och ligger i framkant i omställningen till minskad miljöpåverkan och ökad självförsörjning. Det är lätt att förverkliga goda idéer och näringslivet blomstrar – inte minst genom sin del i den gröna omställningen. Det finns stora möjligheter till livslångt lärande. Ett aktivt föreningsliv och ideell sektor bidrar till stark social gemenskap, delaktighet och livskvalitet. Kommun, region, stat och andra aktörer jobbar i nära samarbete för ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart Västernorrland.

3.1 Levande landsbygd och hållbara städer - strategier för omställning

Landsbygdens fortlevnad och utveckling är central för att klara omställningen till ett hållbart samhälle. För att ha möjlighet att bo kvar på landsbygden är det viktigt att service som post, kollektivtrafik, dagligvaruhandel och sjukvård finns inom rimligt avstånd liksom att det finns utbyggda bredbands- och telefonimöjligheter.

För att komma bort från fossila bränslen kommer skogen, biomassa och avfall att vara viktiga för att producera biobränslen. Vårt sätt att producera grödor och kött kommer behöva ändras. Att odla maten nära är viktigt nu och i framtiden och att djur föds upp under anständiga former är prioriterat. Därför ser vi det som troligt att jordbruket i Sverige och i Västernorrland kommer att öka. För att öka nivån av självförsörjning i Västernorrland krävs breda samarbeten och långsiktighet.

Sambandet mellan en levande landsbygd och tätorternas utveckling måste tydliggöras. Regionens insatser för näringslivsutveckling, infrastrukturplanering och fördelning av EU-stöd måste styras till hållbara lösningar. Vi vill verka för nyetableringar av statliga verksamheter i länet. Genom satsningar på infrastruktur, bredband, kommunikationer, lokal förnyelsebar energi och matproduktion samt städernas och landsbygdens omställning skapar vi möjlighet till hållbar utveckling i hela Västernorrland.

3.2 Migration som resurs

Att få fler människor att flytta till Västernorrland är avgörande. Vi  har både plats för fler och erbjuder fantastiska livsmiljöer. Migration är inte bara en rättighet utan också en resurs. Ökad inflyttning kan vitalisera samhället, bidra med kompetens inom särskilda områden och motverka den sneda åldersstrukturen med en åldrande befolkning.

Vi ser ett stärkt integrationsarbete som en framgångsfaktor för länets utveckling. Vi vill skapa fler mötesplatser mellan olika grupper och öppna nya dörrar för utlandsfödda att delta i social gemenskap, delaktighet och arbetsliv.

3.3 Ett hållbart, innovativt näringsliv

Industrin i Västernorrland står inför en nödvändig omställning för att möta framtidens krav på energieffektiva, flexibla och innovativa processer. Vi vill satsa på stöd till denna omställning för att säkerställa gröna jobb i Västernorrland. En högre grad av lokal förädling av produkter är önskvärd.

Region Västernorrland har, med sin stora tillgång på vatten- och vindkraft, de bästa förutsättningarna för etablering av nya industrier som kräver hållbar, fossilfri energi för sin produktion. Där behöver vi bli bättre på att marknadsföra regionens möjligheter, men vi behöver också stärka infrastruktur för transporter, arbetsmarknad och tillgången på kvalificerad arbetskraft.

Vi ser även en stor potential för tjänstesektorn och de kulturella och kreativa näringarna att utvecklas vidare i länet. Nätverksbyggande och kunskapsutveckling måste stimuleras. Inkomster måste också kunna spenderas inom länet, därför vill vi verka för att dagligvaruhandel finns att tillgå för alla.

Besöksnäringen har stor utvecklingspotential i Västernorrland. Strategier för Höga Kusten,  Sundsvallsregionen och länets samlade turismutveckling finns och kan utvecklas. Vi vill främja ekoturism och tillgängliggöra kulturarvet och naturmiljöerna. Kollektivtrafiken ska vara god till viktiga målpunkter i länet.

God tillgång till kapital är viktigt för att småföretag ska kunna etablera sig och växa. Det ska kunna bli lättare att bygga lokalt kapital, via exempelvis sociala fonder, i små- och medelstora företag. Vi vill underlätta för socialt företagande, kooperativ och andra företagsformer som
inte syftar till vinst.

3.4 Bildning för livet

En viktig del i att kunna bo kvar är att möjligheter till utbildning finns. Nu centraliseras utbildningar på universitets- och högskolenivå samtidigt som det blir svårare att utbilda sig efter gymnasiet. Vi vill verka för en decentralisering av utbildningsmöjligheterna.

Att kunna utbilda sig i alla skeden, både på plats och på distans, är viktigt. Därför ser vi det som naturligt att Mittuniversitetets verksamhet vidgas och finns tillgängligt i hela regionen. Folkhögskolor har också de en viktig roll i den regionala utvecklingen.

Bildning är en viktig förutsättning för det demokratiska samhället och ett utmärkt sätt att ställa om från konsumtionssamhället till ett samhälle där bildning är viktigare än konsumtion. Studieförbunden har en viktig roll vad gäller kulturutövande och bildning. Vi ser det som otroligt viktigt att de fortsatt har möjligheter att genomföra ett gott arbete. Vi vill stödja studieförbunden så att de även framöver ska kunna ge en bred folkbildning.

3.5 Social hållbarhet

För att kunna uppnå en social hållbarhet i samhället krävs det att människor känner goda möjligheter att påverka, upplever god hälsa, att arbetslösheten och inkomstklyftorna minskar, ett framgångsrikt integrationsarbete, att det finns ett aktivt föreningsliv och att välfärden är god.

Genom att det finns resurser till ett aktivt föreningsliv så stärks demokratin i samhället. Miljöpartiet tycker det är viktigt att ta tillvara på den så kallade “tredje sektorn” - den ideella sektorn - som strävar efter andra syften än vinst. I ett grönt samhälle har dessa sammanslutningar stor tyngd och bidrar till den lokala ekonomin på många sätt.

Genom stärkt socialt företagande och samverkan med den ideella sektorn vill vi bland annat hitta nya sätt att skapa meningsfulla arbeten för de människor som idag står långt från arbetsmarknaden och som ett redskap för integration.

En utbredd jämlikhet är viktigt för att människor ska känna sig trygga.

Miljöpartiet ser det som viktigt att det finns en stark resiliens - förmåga att motstå olika störningar - i samhället. Ett starkt demokratiskt system och en hög katastrofberedskap gällande exempelvis strömavbrott, översvämningar och orkaner kommer att bli allt viktigare med ett ändrat klimat.

3.6 Fortsatt aktivt arbete för regionalt samarbete

I och med att Västernorrlands län blev region 1 januari 2017, beslutar ett direktvalt regionfullmäktige om regionala utvecklingsmedel. Vi ser att det finns stora utvecklingsfrågor som måste drivas och samordnas i ett fortsatt fördjupat samarbete med övriga Norrland och andra regioner.

Vi vill

  • Stödja landsbygdens och städernas omställning till ett långsiktigt hållbart samhälle

  • Öka graden av självförsörjning i länet genom satsningar på lokal matproduktion

  • Bygga ut bredbandsnätet

  • Verka för nyetableringar av statliga verksamheter i länet

  • Stödja industrins omställning till ökad energieffektivitet och innovationsförmåga, t.ex inom området bioenergi

  • Stärka tillväxten av tjänstesektorn och de kulturella och kreativa näringarna

  • Främja socialt företagande, kooperativ och förutsättningarna för små och medelstora företags utveckling  

  • Utveckla besöksnäringen med inriktning ekoturism

  • Att Mittuniversitetets verksamhet vidgas och finns tillgängligt i hela regionen, genom bland annat distansutbildningar

  • Fortsatt stödja folkbildningen

  • Stödja den ideella sektorn och föreningslivet

  • Främja inflyttning och ett aktivt integrationsarbete

  • Fortsatt aktivt arbete för samarbete inom och utom Region Västernorrland

  • Skapa möjligheter till en hållbar utveckling genom satsningar på infrastruktur, kommunikationer och förnybar energi

 

4. Kultur och kreativitet

Vision 2030

Västernorrland har ett rikt, dynamiskt kulturliv präglat av mångfald, kvalitet och god tillgänglighet i hela länet. Människorna tar aktivt del av kultur och skapande vilket främjar kreativitet, hälsa och livskvalitet. Kulturen är en tydlig del av länets attraktivitet och har bidragit till ökad inflyttning och en stark och hållbar besöksnäring. Kulturarbetare söker sig till Västernorrland, som har utvecklats till ett nav för kulturella och kreativa näringar.

4.1 Kvalitet och mångfald

Kulturen i Västernorrland ska präglas av mångfald, rikedom, kvalitet och nyskapande. Möten mellan olika konstformer och mellan tradition och förnyelse ska särskilt stödjas. Den regionala kulturen ska både ha verksamhet som väcker lust och är öppna för alla, samt erbjuda stöd och plattformar för fördjupning och högkvalitativ verksamhet.

Västernorrland ska vara en plats dit man söker sig som kulturarbetare. Villkoren för kulturarbetare i länet ska vara goda och beredskapen för nya initiativ och idéer ska vara hög.

Kultur förenar människor över gränser, ålder och bakgrund. Länets tradition av en mångkulturell mötesplats ska tas tillvara. Mer fokus ska läggas på kultur som en nyckel till integration och för fler kulturarbetare med olika ursprung.

Vi vill att Region Västernorrland blir en fristad för förföljda konstnärer.

Kommunbiblioteken och museerna är viktiga mötesplatser, som kan öppna dörrar till andra kulturer.

4.2 Kultur för hälsa och hållbar utveckling

Kultur är en förutsättning för hälsa och hållbar utveckling. Genom kultur stimuleras kreativitet och ger oss verktyg att uttrycka oss med alla sinnen, att utvecklas som individer. Kultur är ett sätt att förstå historien och vår samtid vilket bidrar till en levande samhällsdebatt och en hållbar samhällsbyggnad. Kultur ger livskvalitet och meningsfullhet, stimulerar möten över gränser och främjar sammanhållningen i länet. Kultur och kreativitet ska därför på ett självklart sätt genomsyra Västernorrlands strategier för regional utveckling och strategisk samhällsplanering.

Kulturupplevelser främjar hälsa och tillfrisknande. Därför vill vi stärka kulturens roll inom vården och inom folkhälsoarbetet. Kulturarvsleder, konststigar och “kultur på recept” är exempel på hur kultur och folkhälsa kan förenas. Kulturupplevelser främjar också den psykiska hälsan.

4.3 Levande kulturliv i hela länet

De regionala kulturverksamheterna – scenkonst, teater, film, dans, musik, bibliotek, hemslöjd, museum, kulturarv, arkiv – ska vidareutvecklas och vara tillgängliga i hela länet. Ett starkt samarbete med kommuner, föreningsliv, studieförbund och fria aktörer är en förutsättning. Kulturutbudet ska öppna nya dörrar och stimulera till nya kulturupplevelser och eget skapande.

Kulturen är och ska vara en del av det offentliga rummet och trösklarna till att ta del av kulturen ska vara låga. Nya digitala lösningar och koncept för marknadsföring måste tas tillvara. Det ska vara enkelt att åka kollektivt till kulturevenemang och kulturinstitutioner i länet, även på helgen. God tillgänglighet till lokaler, fysiska miljöer och information är en självklarhet.

Västernorrland ska ha ett aktivt, gränsöverskridande kultursamarbete med omvärlden. Det främjar både kulturens dynamik och kvalitet, tillgången till kultur och känslan av gemenskap och samhörighet. Samarbetet med övriga norrlandslän ska särskilt fördjupas.

4.4 Barn och ungas rätt till kultur

Barn- och ungdomskultur och kultur i skolan ska särskilt prioriteras. Alla barn i Västernorrland ska ta del av länets kulturverksamheter och uppmuntras till eget skapande inom de olika kulturyttringarna. Genom avtal, samordning och samarbete  med kommunerna i regionen vill vi stödja ungas möjligheter att utvecklas inom foto, film och animering, uppleva professionell scenkonst och ska minst en gång under mellanstadiet besöka Länsmuseet Västernorrland, genom subventionerade resor.
Länsbiblioteket ska prioritera sitt  litteratur- och läsfrämjande uppdrag gentemot folkbibliotekens barn- och ungdomsverksamhet.

4.5 Lyft fram och vårda kultur- och naturarvet

Västernorrland har ett fantastiskt kultur- och naturarv. Det är en ovärderlig kunskapskälla för nuvarande och kommande generationer och för vår regionala identitet. Det är också en stor tillgång för besöksnäring och ekoturism. Kultur- och naturarvet ska tillgängliggöras på kreativa sätt och vårdas klokt. Viktiga områden för kulturarv och kulturminnen ska särskilt lyftas fram. Genom varsamhet kan värdefulla miljöer och byggnader förenas med samtida bebyggelse, morgondagens kulturarv.

Vi måste även värna om och dokumentera det immateriella kulturarvet – människors berättelser och erfarenheter. Länsmuseet Västernorrland har en viktig roll i detta arbete, liksom att vara ett forum för aktuella samhällsfrågor.

Västernorrland har en stark profil som arkivlän. Arkiven ska vara öppna för besökare och ha god digital tillgänglighet. I samarbete med besöksnäringen kan kulturarvet göras mer synligt, både digitalt och i anslutning till viktiga destinationer. Genom samarbete med hembygdsföreningar och ideella natur- och kulturvårdare i hela länet får vi många delaktiga i skapandet och bevarandet av kulturarvet.

4.6 Kultur för ett kreativt och hållbart näringsliv

Vi vill utveckla Västernorrland som ett starkt nav för de kreativa och kulturella näringarna. Genom att stimulera kreativitet och den inneboende skaparkraften hos befolkningen, lägger vi grunden för ett innovativt och hållbart näringsliv. Vi vill erbjuda goda villkor för och stöd till företagare inom kulturområdet.

Kultur är ett växande exportområde. Västernorrland är framstående inom bland annat musik och film och utvecklingspotentialen är stor. Genom samarbete med kommunerna för en stark kulturskola och barnkultur skapar vi god jordmån för nästa generation kulturutövare.

Kultur är även en viktig profilfråga för besöksnäringen. Genom vår rika natur och unika kulturarv finns goda utvecklingsmöjligheter för kultur- och naturturismen. Vi vill bevara Västernorrlands kulturminnen och tillgängliggöra dem bättre. Länets kulturinstitutioner måste ta ansvar för att öka den fysiska och digitala tillgängligheten. Genom fler informationscentraler och ökad samverkan med turistbyråer, visitor centers och turismföretag ökar kännedomen om och stoltheten över Västernorrlands fantastiska kultur.

Vi vill

  • Främja ett aktivt, rikt och dynamiskt kulturliv i hela länet

  • Profilera Västernorrland som ett nav för kulturella och kreativa näringar

  • Fördjupa samarbetet mellan de regionala kulturinstitutionerna och kommunernas kultur

  • Öka den digitala och fysiska tillgängligheten till länets kultur

  • Att det ska vara enkelt att åka kollektivt till kulturevenemang och kulturinstitutioner i länet

  • Prioritera barn- och ungdomskultur och läsfrämjande verksamhet

  • Utveckla och värna stödet för unga kulturskapare inom foto, film och animering

  • Återinföra subventionerade resor till Länsmuseet Västernorrland för alla elever i länet, en gång under mellanstadiet

  • Fokusera på kultur som en nyckel för integration

  • Stärka samarbetet mellan kultur och besöksnäring

  • Vårda och tillgängliggöra natur- och kulturarvet

  • Erbjuda goda villkor för kulturarbetare och kulturentreprenörer

  • Satsa på kulturarvsleder, konststigar och kultur på recept som förenar kultur och folkhälsa
     

5. Hållbara transporter, hållbart resande

Vision 2030

Vi har snabba och effektiva persontransporter som knyter samman Norrlandslänen. Godstransportsystemen har hög kapacitet och är väl anpassade till industrins behov. Järnvägssystemet har byggts ut och moderniserats. Vi har dubbelspår från Gävle till Härnösand och därifrån fortsätter snabbtågsbanan till Haparanda. Även Mittbanan och norra Ådalsbanan har rustats upp. Industrins godstransporter har till stor del överförts från landsväg till järnväg och sjöfart. Vägstandarden är hög och jämn.  Vi har minimerat miljöpåverkan från transporter genom att agera på alla relevanta fronter: videokonferenser har ersatt många tjänsteresor, det har blivit mycket lättare att använda buss, tåg, cykel, bilpooler och anropsstyrd kollektivtrafik. Biltrafiken har också klart lägre miljöpåverkan än förr, inte minst genom ökad användning av elbilar och biobränslen. Cykelvägnätet är väl utbyggt, även mellan tätorter.

5.1 Klimatsmarta trafiklösningar och styrmedel

Bra kommunikationer och bra infrastruktur som stödjer effektiva och hållbara transporter har avgörande betydelse för länets och regionens utveckling. Investeringar som nu görs i länets infrastruktur kan styra samhällsutvecklingen under generationer framåt. Långsiktig hållbarhet måste därför gå före kortsiktiga särintressen. Vi vill se en helhetslösning för transporter i Norrland och vill verka för att hållbara infrastruktursatsningar i Västernorrland och övriga Norrland prioriteras!

Vi vill skapa system som minskar obehövligt resande och ineffektiva transporter och genomföra åtgärder som underlättar förändrade resvanor. Vi vill arbeta konkret med attityder och insatser för hållbart resande, för att undvika onödiga transporter. Kollektivt resande och cykling till jobbet ska uppmuntras och civilsamhället stöttas till gemensamma transportlösningar, t ex bilpooler. Regionen ska, i samarbete med länets kommuner, verka för ännu bättre användning av avståndsoberoende konferenser, möten och seminarier med hjälp av digitalisering och modern teknik. Det sparar både arbetstid och miljö.

Region Västernorrland ska ha ett hållbart kommunikationssystem med smarta logistik- lösningar, fler e-hälsotjänster och förnybara bränslen till samtliga transporter. Regionens framgångsrika arbete med intern klimatkompensation, en metod som gynnar utvecklingen mot mer miljöanpassade transporter, ska fortsätta.

5.2 Kraftig utbyggnad av järnvägen i Västernorrland

Järnvägen och tågen ger möjlighet till större arbetsmarknadsregioner, med bättre möjlighet till jobb,  studier och fritidsaktiviteter och bidrar till att knyta samman länets kommuner. Vi vill verka för en fortsatt kraftfull utbyggnad av järnvägsnätet i Västernorrland och i hela Norrland. Gemensamma krav och samplanering kommunerna och regionerna emellan är av största vikt för att lyckas bra.
Dubbelspår på Nya Ostkustbanan Gävle - Härnösand är av största vikt för hela järnvägs- systemet norrut, både för persontrafik och gods. Ostkustbanan är en del av Botniska korridoren som EU pekat ut som en europeisk stomlinje. Vi måste göra allt som står i vår makt för att få regeringen att snabbt prioritera den satsningen.

Järnvägsutredningen Härnösand – Sundsvall är klar, vilket gör att modern järnväg i länets viktigaste pendlingsstråk kan och bör börja byggas omedelbart. Spår som är viktiga för möjligheten att transportera gods på järnväg, kan och bör byggas i närtid.  Detsamma gäller upprustningen av Ådalsbanan Västeraspby – Långsele, med ett triangelspår mot Botniabanan som möjliggör tågtrafik Örnsköldsvik – Östersund. En upprustning av järnvägen Västeraspby-Långsele är inte bara nödvändig för att flytta godstrafiken från väg till järnväg, den är också helt nödvändig för att få arbetstillfällen och möjliggöra arbetspendling i Ådalen. Även Mittbanan Sundsvall – Östersund behöver moderniseras till snabbtågsstandard.

Miljöpartiet vill att man i planeringen av ny järnväg skapar förutsättningar för pendeltågstrafik. På andra håll i landet har regionaltåg öppnat helt nya möjligheter att bo på landsbygden. Hos oss finns goda förutsättningar för pendeltåg, särskilt längs kusten och Ådalen. Vi ser satsningen på järnvägen som en väldigt viktig satsning för den regionala utvecklingen.

5.3 Utbyggt gång- och cykelnät

Cykeln är ett miljövänligt och hälsofrämjande fordon, som i tätorter ofta är snabbare än bilen. Fler som väljer att gå eller cykla bidrar verkningsfullt till bättre folkhälsa. Därför vill vi se en kraftfull utbyggnad av säkra cykel- och gångvägar, särskilt i och kring tätorterna och till skolor och större arbetsplatser. Ökad trafiksäkerhet för bilister får inte ske på bekostnad av att cykelbanor och vägrenar försvinner. Det ska gå att cykla säkert längs alla större vägar i länet.

Arbetspendling med cykel ska uppmuntras och stöttas. Vi vill underlätta för byten mellan cykel och kollektivtrafik och det ska vara enkelt och billigt att ta med sig cykeln på tåg och  landsbygdsbussar. Cykel- och vandringsturismen i länet ska utvecklas, bland annat genom bättre skyltning.

5.4 Ökat resande med kollektivtrafik till 2030

Kollektivtrafikresandet ska årligen öka i förhållande till det totala resandet. För att detta mål ska kunna uppnås måste kollektivt resande bli mer attraktivt, både vad gäller samordning, turtäthet, linjesträckningar, biljettpris och attityder.

Samplanering av kollektivtrafiken inom länet måste ske med ett helhetsgrepp om flödena mellan kommuner och till kringliggande regioner. Vi vill se smidiga biljettlösningar, integrerade trafikflöden och goda bytesmöjligheter mellan olika trafikslag. Utbyggnad av effektiva bytespunkter och resecentrum, satsningar på trafikplanering och attitydförändringar samt god tillgänglighet är fundamentalt. Det ska finnas strategiskt placerade pendlar- parkeringar med motorvärmare och cykeltak i närheten av hållplatser för regionaltrafik.

Det ska finnas väl utbyggda försörjningslinjer till tätorter på landsbygden. Flexibla lösningar med till exempel anropsstyrd trafik och modeller för gemensamhetskoncept, ska utvecklas. Vi vill se en bättre samordning med övriga skattefinansierade resor som sjukresor, skolskjutsar och färdtjänst. Det ger möjlighet till ett finmaskigare kollektivtrafiknät på landsbygden. Det ska vara lätt att resa kollektivt, till kultur- och idrottsevenemang och besöksmål.

Perronger och påstigningsplatser ska vara anpassade för människor med funktionshinder. God trafiksäkerhet och miljöanpassning ska vara självklart vid regionala transport- satsningar. Vi har fasat ut fossila bränslen från länets kollektivtrafik,  en utveckling som självklart ska fortsätta.

5.5 Ett hållbart vägnät för framtidens fordon

Ett modernt vägnät med hög standard är viktigt för vårt län både för bussar och bilar. Även med större andel resor med tåg, buss och cyklar är det svårt att se alternativ till bilen för vissa resor i Västernorrland. Vi verkar för att få en högre grundstandard inom det finmaskiga vägnätet, inte minst för skogsbruket och för att ge lands- och glesbygd bättre förutsättningar att utvecklas. Vägarna ska fungera året om i alla delar av länet.

Vårt näringsliv, inte minst skogsindustrin, är beroende av väl fungerande vägtransporter, lika väl som järnvägar och sjöfart. Samtidigt sliter dessa tunga transporter hårt på vägnätet. Vi vill överföra mer av virkestransporterna till en driftsäker järnväg. Då minskas slitaget på vägnätet, framkomligheten blir bättre, det blir mindre miljöpåverkan och säkrare trafik.

Den nödvändiga omställningen från fossila bränslen till alternativa drivmedel innebär att vi måste förbereda för nya fordonslösningar. Produktion av biodrivmedel är en växande del av Västernorrlands industri. Vi värnar samarbetet inom Biofuel Region och vill stötta olika samhällsaktörer för vidareutveckling och stimulans av biobaserad energi. Infrastruktur för elfordon ska utvecklas.

5.6 Flyg och sjöfart

Flyget är ett komplement till långväga transporter, där det idag inte finns  tillräckligt snabba alternativ,  men det är nödvändigt att flyget drivs mer av fossilfria bränslen och betalar för sina utsläpp. En satsning på järnvägen kommer göra att många flygtransporter kan undvikas. Annan kollektivtrafik som möjliggör snabba och hållbara transporter till länet måste prioriteras så att onödig flygtrafik kan undvikas. Miljöpartiet vill långsiktigt verka för att subventionering och stöd av flygtrafik och flygplatser upphör.

Sjöfarten i vår region är, liksom för landet som helhet, utomordentligt betydelsefull. Den står för en mycket stor del av långväga, tunga godstransporter för industrin. Även färjetrafik till Finland kan vara betydelsefull. Vi står bakom EUs svaveldirektiv, som tillkommit för att rädda Östersjöns vattenmiljö. Sjöfarten måste miljöanpassas för att klara sig in i framtiden.  

Vi vill

  • Fortsätta arbeta för att kollektivtrafiken i Västernorrland ska bli attraktivare, mera tillgänglig och miljöanpassad

  • 100 % av Region Västernorrlands kollektivtrafik ska drivas av förnybar energi  

  • Att möjliggöra årligt ökat resande med kollektivtrafik

  • Att arbeta med att påverka beteenden för att få fler att välja kollektivt resande i stället för bil.

  • Att regionen utvecklar sin digitala infrastruktur för bland annat distansmöten och e-hälsa

  • Bygga dubbelspår på hela Ostkustbanan Gävle – Härnösand.

  • Omedelbart börja bygga ny järnväg Härnösand – Sundsvall.

  • Rusta upp norra delen av Ådalsbanan från Långsele till Västeraspby, där ett triangelspår mot Botniabanan bör byggas.

  • Modernisera Mittbanan Sundsvall-Östersund till snabbtågsstandard

  • Satsa på en kraftig utbyggnad av säkra gång- och cykelvägar i länet

  • Erbjuda goda möjligheter och villkor att ta med cyklar på alla tåg och landsbygdsbussar i länet.

  • Göra det lättare att resa kollektivt till kultur- och idrottsevenemang i regionen

  • Utveckla flexibla transportlösningar i glesbygd

  • Utveckla infrastrukturen för elfordon och biodrivmedel

  • Fokusera på att möjliggöra arbetspendling med kollektivtrafik

6. Ren energi - god miljö

Vision 2030

Genom stora genomgripande insatser har länet minimerat sin miljöpåverkan och tar mycket stor etisk hänsyn i all sin offentliga upphandling. Länet har nu kraftigt minskat sitt beroende av fossil energi och klarar sin försörjning av värme och el genom förnyelsebara källor, tack vare en väl utförd energieffektivisering. Jord- och skogsbruk, samt jakt och fiske bedrivs långsiktigt och stödjer den biologiska mångfalden. Kompetens kring hållbarhetsfrågor är väl utvecklad i regionen och är internationellt i framkant.

6.1 Regionen som hållbar aktör

Region Västernorrland har genomfört flera framgångsrika satsningar på förnyelsebar energiproduktion och har ambitionen att vara ett miljölän. regionen är medlem i Sveriges Ekokommuner tillsammans med samtliga av länets kommuner. Region Västernorrland har som samlande regional aktör med bred demokratisk förankring stor betydelse för hur miljöfrågorna hanteras i vårt län. Det spelar stor roll hur regionen agerar när det gäller t.ex. energihushållning, trafikförsörjning och kemikalie- och avfallshantering i såväl den egna verksamheten som i verksamhet som upphandlas eller finansieras av regionen.

Vi vill fortsätta ta kraftfulla steg i energiomställningen. Region Västernorrlands miljö- och hållbarhetsplan ska uppdateras regelbundet och successivt skärpas för att miljömålen ska kunna uppnås och för att Västernorrland ska ligga steget före. Det innebär bland annat fortsatta steg för energieffektivisering, ökad användning av förnyelsebar energi och en fossil- och kärnkraftsoberoende elanvändning. Målet är att satsningar ska medföra både miljö- och ekonomisk nytta och att regionen agerar som en förebild och en föregångare.

100 % av regionens fordon ska drivas av förnyelsebara bränslen. Regionens avfall ska vara väl sorterat, så att det blir en viktig resurs genom återvinning. Inget återvinningsbart material ska gå till deponi

6.2 Fossilfri region - förnyelsebar energi

Klimatförändringar på grund av mänsklig påverkan skadar stora värden, både för den enskilde och för samhället. Vi kan fortfarande göra mycket för att minska mänsklighetens framtida bidrag till den tilltagande globala växthuseffekten. Vi måste samtidigt rusta oss för de klimatförändringar som följer av de utsläpp som redan gjorts. Region Västernorrlands  klimatarbete har hittills varit ekonomiskt lönsamt och är också en solidarisk handling med världens folk och kommande generationer.

El från sol, vind och vatten ska användas. Energianvändning ska minimeras genom rätt materialval och klok arkitektur i byggnader. Fossila bränslen och kärnkraft måste fasas ur snabbare. Vi ska använda våra resurser i en sådan takt att naturen hinner att återskapa dem. Vi ska till exempel undvika att avverka mer skog eller fånga mer fisk än vad som motsvarar återväxten.

Miljöpartiet vill att Västernorrland även fortsättningsvis ska vara fri från uranbrytning och kärnkraft. Förnyelsebar energi ska istället användas. För Miljöpartiet handlar detta om en ekonomisk och ekologisk ansvarsfull energiförsörjning, men också om vårt regionala ansvar för folkhälsa.

6.3 Biologisk mångfald och naturvård

Havet vid vår kust är varken salt- eller sötvatten. Detta innebär att både saltlevande och sötvattenlevande organismer förekommer men de lever närmare gränsen till vad de tål, vilket i sin tur betyder att antalet arter i ekosystemet är relativt litet. Ekosystemet är därmed extra sårbart. Alla åtgärder som stör balansen i havet är därför skadliga. Kemikalieutsläpp och övergödning ska undvikas.

Fisket ska vara uthålligt och från hållbara bestånd, bifångster minimeras.

De stora rovdjuren ska ha en gynnsam bevarandestatus. Konflikter mellan motstående intressen måste lösas så att varg, lo, björn, järv och kungsörn kan fortleva i långsiktigt hållbara bestånd även i vårt län.

Det är viktigt att bevara skyddsvärd skog och nyckelbiotoper i syfte att bevara den biologiska mångfalden. Avverkning, plantering och röjning som sker på ekologiskt klokt sätt och tar hänsyn till det rörliga friluftslivet är viktigt för att kunna ha ett hållbart skogsbruk som gynnar miljö, natur och kultur. Västernorrlands vackra landskap är en grund för folkhälsan - att kunna nyttja utemiljöer är viktigt. Därför finns det också folkhälsoargument för att bevara en hälsosam och vacker miljö.

6.4 Kemikalier och sanering

En god miljö, utan gifter i vår omgivning, gör att människor inte behöver drabbas av besvär och sjukdomar i samma utsträckning. En giftfri miljö betyder också att olika former av utarmning av ekosystem kan undvikas. I länet finns ett stort antal förorenade platser där tidigare industrier och deponier funnits. Många av dem läcker ut giftiga ämnen till mark och vatten, och är ett problem som kan förväntas öka med tiden. Det är därför viktigt att mer statliga resurser anslås till sanering av förorenade områden.

Vi vill ersätta och fasa ut plasterna och vi vill att det sker en substitution till förnyelsebara eller återvinningsbart material. Regionen ska inleda ett arbete i samverkan med kommunerna i syfte att inventera och tillsammans ersätta plast så långt det går. Den plast vi ändå behöver behålla, ska kunna oskadliggöras. Plast får inte belasta naturen och haven och riskera den biologiska mångfalden.

Miljö- och hälsofarliga kemikalier ska fasas ut. Det är viktigt att vid upphandling och i verksamheter tillämpa ersättnings- och försiktighetsprinciperna så att framtida problem med kemikalier minimeras.

Vi vill

  • Fortsätta ta kraftfulla steg i energiomställningen och avveckla användning av fossila bränslen för uppvärmning i Region Västernorrlands lokaler

  • Minimera utsläppen av växthusgaser i regionen, exempelvis lustgas

  • Halvera regionens elanvändning för uppvärmnings- och kylningsändamål

 

  • Regionens avfall ska vara väl sorterat och inget återvinningsbart material ska gå till deponi

  • Fullt ut tillämpa ersättnings- och försiktighetsprinciperna vad gäller kemiska och biotekniska produkter - det innebär bl.a. att det minst miljöpåverkande alternativet alltid ska användas vid t.ex. rengöring och städning

  • Ersätta läkemedel som innehåller substanser som kan medföra miljö- och hälsorisker med bättre alternativ

  • Vindkraftsutbyggnad ska ske med miljö- och social hänsyn

  • 100 % av Region Västernorrlands fordonsflotta ska drivas av förnybar energi   

 

Dela och diskutera sidan med dina vänner

Starta ett politiskt samtal, vår demokrati mår bra av det!

Kopiera länk: