Bra arbetsmiljö för elever och lärare senast 2020. Tusentals nya jobb.
En analys av Energimyndigheten och Boverket visar att inomhusklimatet i Sveriges skolor innebär allvarliga problem för hälsan och pedagogiken. Tre av fyra skolor har så dålig luft att den skapar hälsoproblem bland elever och skolpersonal. Behovet av upprustning är stort och Miljöpartiet vill sätta upp ett mål för att alla lärare och elever ska ha en god arbetsmiljö senast 2020.
MP kommer i höstbudgeten därför satsa ca 1,5 miljarder kr på ett klassrumslyft för bra arbetsmiljö för lärare och elever och tusentals nya jobb. Förslaget innebär en statlig medfinansiering till skolans huvudmän där staten står för en fjärdedel av kostnaderna vilket möjliggör en total investering om 6 miljarder kronor.
Behov av bättre pedagogisk arbetsmiljö
Energimyndigheten och Boverket har tillsammans gjort en ingående analys om inneklimat och energianvändning vid 130 förskolor, grundskolor och gymnasieskolor från Malmö i söder till Arjeplog i norr. Urvalet inkluderade skolor i storstäder som Stockholm och Göteborg såväl som landsbygdskommuner som Mörbylånga och Kramfors. 1 965 skolanställda deltog i studien.
Skolmiljön konstaterades vara bristfällig och rent av hälsofarlig:
- Nästan tre av fyra undersökta skolor har så pass allvarliga problem med luftklimatet att det kan kopplas till besvär för elever och skolpersonal.
- Tre av fyra skolor har påtalade eller identifierade problem med det termiska klimatet, dvs för hög värme i klassrummen på sommarhalvåret eller för kallt under vinterhalvåret.
- Över hälften av skolorna har bristfällig ljudisolering eller andra akustikproblem.
- 72 procent av skolorna saknar helt eller delvis flimmerfri belysning.
- 80 procent av skolorna har drabbats av fuktproblem och 40 procent har fuktskador.
- Fuktproblem gör att risken för hälsoproblem kopplade till detta bedöms som påtaglig.
- I stort sett ingen skola har bra städbarhet vilket medför att skolorna är svåra att hålla rena.
Studien släpptes 2007 men fortfarande över fem år senare har inget hänt. Inomhusklimatet på Sveriges skolor är fortfarande bristfälligt och snarare mer problematiskt är tidigare. Problem med bristande miljöfaktorer i inomhusmiljö kan leda till hudproblem, trötthet och huvudvärk.
Studier utförda i skolmiljö visar att högre halter koldioxid, som ett mått på dålig ventilation, ökar sjukfrånvaron. Svenska studier visar också att förbättrad ventilation kan minska frekvensen av astmasymtom som är relaterade till skolan.
Miljöpartiets förslag
Ett klassrumslyft införs som innebär att förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, särskolor och specialskolor får statlig medfinansiering för att renovera och bygga om lokaler. Krav ställs för medfinansiering för att säkerställa effekten av investeringen, på energibesparing och mätbara arbetsmiljöeffekter. Omfattningen av medfinansieringen motsvarar det som utgår i systemet med ROT-avdrag för privatbostäder vilket är utformat som ett skatteavdrag för halva arbetskostnaden, ungefär en fjärdedel av totalkostnaden för en privat renovering. Klassrumslyftet motsvarar därför i normalfallet statlig medfinansiering om 25 procent av den totala renoveringskostnaden.
Ger energieffektivisering och bättre ekonomi
Svenska skolor kan spara mycket energi och samtidigt förbättra innemiljön i lokalerna. Energibesparingspotentialen för skolor och förskolor är i genomsnitt 20 procent enligt Boverket och Energmyndigheten. Sedan 1990 har elanvändningen på skolorna ökat med cirka 15 procent. En direkt effekt av energieffektivisering är också att skolornas huvudmän, kommunerna och de fristående huvudmännen, långsiktigt sparar pengar som istället kan komma utbildningen till del.
Tillfälle att bygga lokaler ändamålsenliga för modernt pedagogiskt arbete
I många skolor i Sverige ser lektionssalarna och övriga utrymmen ut på samma sätt som de gjordes när de planerades och byggdes för fyrtio eller fler år sedan. I en del skolor tycks gardinerna ha hänt kvar sedan dess. Under tiden har vi lärt oss mycket om hur inlärning sker, och pedagogiken har utvecklats i skolan. När renoveringar genomförs har man möjlighet att bygga om lokalerna så de är ändamålsenliga för modernt pedagogiskt arbete. Det finns också möjlighet att involvera elever i arbetet och på så sätt skapa ett större ägarskap för den egna skolan, och därigenom minska risken för klotter och skadegörelse.
Storbritannien har visat vägen
2005 sjösatte Storbritannien en brittisk variant av klassrumslyftet: ”Building Schools for the Future”. Tiotals miljarder pund avsattes för att förvandla Storbritanniens nedslitna och hälsovådliga skolor till utbildningslokaler med en innovativ och högteknologisk miljö i världsklass. Syftet var även att inspirera elever, lärare och skolans omgivande näringsliv samt utöka möjligheterna för föreningsliv och närsamhället att nyttja skollokalerna.
Reformen blev mycket populär och över 40 procent av landets skolor hann inkluderas i programmet innan det lades ned av Tory-regeringen 2010. Vid den tidpunkten hade omfattande investeringar gjorts i flera tusen skolor som låg i områden med högre arbetslöshet och större sociala problem än genomsnittet.
Skapar tusentals nya jobb
Miljöpartiets satsning på ett breddat ROT-avdrag som även inkluderar skolor, hyreslägenheter och bostadsrättsföreningar skapar många nya jobb. Vi kunde igår den 1 juli 2013 presentera att Miljöpartiets investeringar uppskattningsvis kan ge ungefär 30 000 nya jobb på kort sikt. Satsningen på klassrumslyftet är en del av den jobbsatsningen och står för ungefär 1000 till 2000 av dessa arbetstillfällen.
Vallöfte: God arbetsmiljö för lärare och elever
Lärare och elever har rätt till en god miljö för arbete och kunskapsinhämtning. Men det är många skollokaler som inte håller måttet. Miljöpartiet vill därför sätta upp ett mål om att alla lärare och elever ska ha en god arbetsmiljö senast 2020.
Ansvaret för det löpande underhållet av skolbyggnaderna vilar på skolans huvudmän. Miljöpartiets förslag innebär en kraftig medfinansiering från staten motsvarande den delfinansiering som utgår inom systemet med ROT-avdrag. Vi beräknar den statliga investeringskostnaden till 1,5 miljarder kronor under kommande fyra år. Den fungerar som en motor för huvudmännens nödvändiga investeringar. Sammantaget handlar detta alltså om en total investering i elevers och skolpersonals arbetsmiljö om sex miljarder under fyra år.
Boverket och Energimyndigheten uppskattade i sin studie 2007 kostnaden för upprustning av skolorna till ca 4,5 miljarder kronor. Närmare 1 miljard kr avsåg då åtgärder av brister inom skolmiljön som behövde åtgärdas omedelbart. Drygt 1 miljard avsåg brister som behövde åtgärdas inom 1-2 år och resterande 2,5 miljarder avsåg åtgärder som krävdes inom 2-5 år. I de sex miljarder som vi hoppas frigöra i denna investering finns då också medel för att använda renoveringen till att energieffektivisera lokaler och bygga skolans lokaler mer ändamålsenliga för modernt pedagogiskt arbete.
