En kommun för unga att trivas i
Barn och unga påverkas starkt av samhällets normer. Dessa bidrar till att upprätthålla maktordningar och att placera individer i fack. Sociala normer motverkar också främjandet av samhällsmål som jämställdhet och integration. För unga bidrar normer ofta till att ta ifrån dem makt att på egen hand få definiera sig själva och begränsar deras möjligheter att leva och handla, t.ex. då de väljer utbildning och framtida yrkesväg.
Konsumtionssamhällets normer bidrar även till att skapa ideal som kan vara svåra för unga att uppnå. Köns- och skönhetsideal kan orsaka psykisk ohälsa, vilket vi ser främst hos tjejer och HBTQ-personer. Normer uppmuntrar ibland till destruktivt beteende, något som de ojämna skolresultaten mellan pojkar och flickor vittnar om. För att motverka dessa krafter föreslår Miljöpartiet att ett långsiktigt normkritiskt arbete införs i alla kommunens skolor.
Andelen barn och ungdomar under 18 år utgör nästan 30 procent av befolkningen i Knivsta. Eftersom denna del av kommunen invånare inte är representerade i våra politiska organ, så krävs andra kanaler för att uppmärksamma och ta hänsyn till deras åsikter och behov. Våra yngre medborgare har rätt att påverka beslut som i synnerhet berör dem själva. Men även på områden där ansvaret i framtiden kommer att vila på deras axlar. Miljöpartiet föreslår därför att kommunen upprättar ett forum för dialog med representanter för barn och unga.
Vi vill att
• ett normkritiskt arbete liknande det som gjorts i Gnesta kommun inleds i Knivsta. Förutom fortbildning av lärare och personal vill vi öka tillgängligheten till skolhälsan och studievägledare redan i lägre åldrar. Det normkritiska arbetet ska fokusera på tre områden: jämställd undervisning, studie- och yrkesval, samt sex och samlevnad.
• ett ”Ungdomens hus” skapas, där olika enheter inom kommunen som skol-hälsa och socialtjänst, samt BUP inom Landstinget samverkar för att motverka ohälsa bland barn och unga.
• ett forum för samverkan mellan ungdomar och kommunens politiker etableras antingen liknande pensionärsrådet eller genom att använda nya kanaler, t.ex. social medier och sms-grupper.
• det inrättas en social investeringsfond för utsatta barn och unga för att på så sätt tidigt upptäcka och minska ungas ohälsa, samt motverka ökande kostnader för såväl individ och samhälle (se SKL-rapporten, Vänta inte!).
