Hållbar utveckling av stad och land
Trycket på Knivsta är stort. Bostadsbristen i regionen är allvarlig och många vill flytta hit. Detta är positivt, men innebär också en rad utmaningar, Ett helhetsgrepp måste tas på planeringen så att trivsamma miljöer skapas och så att det blir möjligt att både leva och verka i kommunen. Medvetna om framtidens utmaningar med bl.a. brist på billig olja och ett förändrat klimat, måste vi redan nu ställa om och skapa beredskap lokalt för att minska våra globala fotavtryck, liksom vårt beroende av omvärldens resurser. Detta kräver en hållbar utveckling av både stad och landsbygd.
Sverige har en modern lagstiftning för hållbar utveckling. Under allians-regeringen har dock miljöbalken successivt urholkats och ytterligare förändringar av regelverken är på väg, bl.a. inskränkningar i strandskyddet. Listan över alliansregeringens svek i klimatpolitiken är också lång. Den försämrade miljörätten försvårar det kommunala arbetet att värna miljön och att utveckla långsiktig hållbarhet i planeringen av stad och land.
Arbetet att ta fram detalj- och gestaltningsplaner, skriftliga avtal i samband med exploatering och försäljning och andra styrdokument är centrala delar i beslutsprocessen. Vi anser att en god samhällsutveckling utgår från de kunskaper som människors som bor och verkar i i området har och tar hänsyn till platsens naturliga förutsättningar och historia. Vi måste slå vakt om grönområden och kulturmiljöer när vi bygger nytt. Lokal kunskap är ofta mycket värdefull och en tidig dialog med boende liksom företagare och föreningar verksamma inom ett enskilt område inom kommunen, är viktigt för en socialt hållbar och demokratisk utveckling av kommunen. God planering måste få ta tid.
En hög arkitektonisk ambition ska prägla byggandet i kommunen. Förutom var husen placeras och hur markarbetena utförs, så är valen av byggmaterial, byggteknik och arkitektur viktiga med avseende på människors hälsa och miljön. Trä har t.ex. många fördelar framför material som stål och betong som genererar höga CO2-utsläpp. Höga krav ska ställas på energieffektivitet.
Den hållbara staden är en levande stad. Här finns plats för alla och det är nära till handel och service. Här är tryggt att vistas, gå och cykla och det finns många natur-liga mötesplatser som parker, torg och grönstråk. En trivsam stad har en mänsklig skala. Genom god planering kan segregation och utanförskap motverkas. På lands-bygden är allmänna kommunikationer viktiga och ny bebyggelse bör ske längs stråk.
Vi vill att
• exploateringen av Sågen-området utvärderas. Vad har blivit lyckat och vad har varit dåligt? Vilka lärdomar kan vi ta med oss till nya stadsbyggnadsprojekt som t.ex. Nydal?
• planeringen av Nydal inte låses till 3500 bostäder. Förslag som tillåter mer grönytor och därmed lägre exploateringsgrad av området ska tas fram innan de slutliga besluten fattas.
• samhällsplaneringen, mot bakgrund av det förändrade klimatet, tar större hänsyn till nya naturfenomen som t.ex. kraftiga regn och höga vattenflöden.
• det utvidgade strandskyddet inom kommunen värnas.
• det byggs efter Knivstas förutsättningar – värdefulla kulturmiljöer och områden med uppvuxna träd, längs vattendrag och stränder ska värnas och utvecklas med tanke på friluftsliv och som spridningsvägar för djur och växter.
• Knivsta utvecklas till ett levande centrum med nära till handel och service och där det finns naturliga mötesplatser för ung och gammal. Därför vänder vi oss emot förslagen på etablering av livsmedelsbutik vid E4.
• kommunen placerar solceller på sina egna fastigheter där så är möjligt och på kommunhuset.
