Stadgar

Miljöpartiet de grönas stadgar, antagna vid kongressen 2015.

Miljöpartiet de grönas stadgar antagna vid Miljöpartiets kongress april 1992 och reviderade vid kongresserna 1993, 1994, 1995, 1996, 1999, 2000, 2002, 2003, 2004 och 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2011, 2012, 2013 och 2015.

§ 1 Vision

Miljöpartiet de grönas vision är uthålliga, demokratiska samhällen, lokalt och globalt inom naturens ramar – dessa samhällen lever i fredlig samexistens och jämlikt samarbete.
Miljöpartiet de grönas idé är

  • solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet
  • solidaritet med kommande generationer
  • solidaritet med världens alla människor

§ 2 Ändamål

Miljöpartiet de gröna har till ändamål att främja en politisk utveckling i enlighet med partiets program och kongressens beslut.

§ 3 Medlemskap

3.1 Var och en som vill verka i enlighet med partiets program och stadgar och som betalat fastställd medlemsavgift beviljas medlemskap i partiet.
3.2 Medlem ansluts till riksorganisationen samt partidistrikt och lokalavdelning.
3.3 Medlem får inte vara med i mer än en lokalavdelning.

§ 4 Avgifter

Medlem erlägger för varje kalenderår en av kongressen fastställd medlemsavgift.

§ 5 Organ

5.1 Riksorganisationens organ är kongressen, valberedningen, revisionsnämnden, partistyrelsen och förtroenderådet.

§ 6 Ungdoms och studentförbund

6.1 Miljöpartiet de grönas ungdomsförbund heter Grön Ungdom.
6.2 Miljöpartiet de grönas studentförbund heter Gröna Studenter.

§ 7 Kongress

7.1 Kongressen är partiets högsta beslutande organ.
7.2 Kongressen hålls en gång per år under april, maj eller juni månad.
7.3 Kallelse till kongressen ska skickas till lokalavdelningarna och samtliga medlemmar senast tre månader före kongressen.
7.4 Kongressombud:
7.4.1 Lokalavdelning har rätt att utse ett kongressombud för varje påbörjat hundratal till riksorganisationen rapporterade medlemmar i lokalavdelningen vid årsskiftet före aktuell kongress.
7.4.2 Grön Ungdom har rätt att utse ett kongressombud för varje påbörjat 300-tal till riksorganisationen rapporterade medlemmar vid årsskiftet före varje kongress.
7.4.3 Kongressombud ska kunna styrka sin behörighet med protokoll.
7.4.4 [Vilande stadgeändring – kräver bifall även på 2016 års kongress för att träda i kraft] I syfte att vägleda sina kongressombud får en avdelning ge ombuden rekommendationer eller redovisningar av medlemmarnas ställningstaganden i olika frågor. Ombuden är dock alltid fria att, med lämplig hänsyn tagen till sådan vägledning, förhandla, kompromissa eller finna nya lösningar, liksom att ta intryck av fakta och argument som framkommer under kongressen.
7.5 Motioner, propositioner och nomineringar:
7.5.1 Motionsrätt till kongressen har varje medlem, partidistrikt, avdelning och nätverk. För att en motion ska behandlas av kongressen krävs dock att den får stöd från ett partidistrikt, en avdelning, ett nätverk, Grön Ungdom eller Gröna Studenter, eller att motionen är undertecknad av minst fem medlemmar.
7.5.1.1 Udda årtal behandlas motioner rörande alla ärenden som kongressen har rätt att besluta om. Jämna årtal behandlas endast motioner rörande ärenden som partistyrelsen lyft genom proposition. Sådana år ska partistyrelsen senast en månad före det datum som avses i § 7.5.2 tillkännage vilka ärenden som kommer lyftas på detta sätt. 7.5.1.2 Nomineringsrätt till partiets riksorgan har alla medlemmar, partidistrikt, avdelningar och riksvalberedningen.
7.5.2 Motion ska vara riksorganisationen tillhanda senast 15 januari samma år som kongressen, eller det senare datum som partistyrelsen beslutar.
7.5.3 Partistyrelsen fastställer sista datum då stöd för motioner ska meddelas.
7.5.4 Senast sex veckor före kongressen ska partistyrelsen skicka motionerna med sitt yttrande över dem till lokalavdelningarna.
7.5.5 Senast sex veckor före kongressen ska partistyrelsen skicka propositionerna till lokalavdelningarna.
7.6 Senast sex veckor före kongressen ska berört organ skicka verksamhetsberättelser, resultat- och balansräkningar till lokalavdelningarna.
7.7 Kongressen ska:
7.7.1 behandla frågan om kongressens behöriga utlysande,
7.7.2 behandla riksdagsgruppens, statsrådens och EU-parlamentarikernas rapport,
7.7.3 behandla partistyrelsens verksamhetsberättelse och resultat- och balansräkning, samt besluta om disposition av föregående års resultat,
7.7.4 behandla partiets revisionsberättelse,
7.7.5 behandla frågan om ansvarsfrihet för partistyrelsen,
7.7.6 behandla till kongressen väckta motioner och propositioner,
7.7.7 fastställa medlemsavgift,
7.7.8 fastställa verksamhetsplan och budget,
7.7.9 välja språkrör,
7.7.10 välja övriga ledamöter i partistyrelsen,
7.7.11 välja partisekreterare,
7.7.12 välja revisionsnämnd och dess sammankallande,
7.7.13 välja auktoriserad eller en godkänd revisor,
7.7.14 välja valberedning och dess sammankallande,
7.7.15 utse rådsrepresentanter och ersättare till European Green Party (EGP).
7.8 Övrig fråga tas upp till behandling, och avgörs efter beredning, om tvåtredjedels majoritet av antalet avgivna röster är överens om det.
7.9 Alla medlemmar ska ha närvaro-, yttrande- och förslagsrätt på partikongress.

§ 8 Extra kongress

8.1 Extra kongress hålls om partistyrelsen så beslutar.
8.2 Partistyrelsen ska kalla till extra kongress om minst 10 procent av medlemmarna begär det hos partistyrelsen. 8.3 Kallelse till extra kongress ska skickas till lokalavdelningarna och samtliga medlemmar senast en månad före extrakongressen.
8.4 Extra kongress kan bara fatta beslut i sådana frågor som upptagits i kallelsen.

§ 9 Revisionsnämnd

9.1 Revisionsnämnden består av fem ledamöter som väljs på två år, med ordinarie val under jämna årtal.
Sammankallande utses bland ledamöterna. Om ledamot avgår från nämnden fylls posten på nästföljande kongress.
Fyllnadsvalda ledamöters mandatperiod sammanfaller med övriga ledamöters.
9.2 Revisionsnämndens uppgift är att kontinuerligt granska riksorganisationens verksamhet och räkenskaper. I denna uppgift ingår att agera stödjande till riksorganisationerna verksamhet under verksamhetsåret.
9.3 Revisorerna avger revisionsberättelse till kongressen samt rapporterar till partistyrelsen och förtroenderådet vid behov.
9.4 Till stöd väljer kongressen en auktoriserad eller godkänd revisor på ett år.

§ 10 Valberedning

10.1 Valberedningen väljs av kongressen och består av en ledamot från varje riksdagsvalkrets, nominerad av respektive partidistrikts högsta beslutande organ, samt två personerfrån Grön Ungdom och en person från Gröna Studenter, nominerade av respektive organisations högsta beslutande organ. Valberedningen väljs på ett år.
10.2 Kongressen utser sammankallande i valberedningen.
10.3 Valberedningen är beslutsmässig när minst hälften av dess ledamöter är närvarande.
10.4 Valberedningen bereder valärenden till nästföljande kongress.

§ 11 Språkrör

11.1 Kongressen väljer, före val av partistyrelse, två jämställda språkrör.
11.2 Språkrören ska vara en kvinna och en man.
11.3 Språkrören ingår som ordinarie ledamöter i partistyrelsen.
11.4 Språkrörens uppgift är att företräda partiet och föra ut dess åsikter.
11.5 Om språkrör avgår ska nyval ske vid en kongress.
11.6 Språkrören kan även vara riksdagsledamöter eller EU-parlamentariker.
11.7 Språkrören väljs av kongressen på ett år, dock högst nio år i följd. Person som varit språkrör kan därefter ej väljas till samma uppdrag igen inom tre år.

§ 12 Partisekreterare

12.1 Partisekreteraren väljs av kongressen på ett år dock högst nio år i följd.
12.2 Partisekreteraren arbetar på uppdrag av partistyrelsen, arbetsutskottet och språkrören.
12.3 Partisekreterarens roll är huvudsakligen att ha översikt över partiets verksamhet samt fungera som sammanhållande länk inom partiet och svara för externa kontakter utifrån sitt uppdrag.
12.4 Partisekreteraren är ständigt adjungerad till partistyrelsen och arbetsutskottet.

§ 13 Partistyrelse

13.1 Partistyrelsen är partiets högsta beslutande organ mellan kongresserna och ska leda partiets arbete.
13.2 Partistyrelse väljs av kongressen på två år, med ordinarie val under udda årtal.
13.3 Partistyrelsen består av ett ojämnt antal, 15–19, ledamöter.
13.4 Till partistyrelsen väljs inga suppleanter.
13.5 Partistyrelsen är beslutsmässig när minst hälften av dess ledamöter är närvarande.
13.6 Högst en tredjedel av ledamöterna i partistyrelsen får samtidigt vara riksdagsledamöter eller EU-parlamentariker. 13.6.1 Om, efter inträde som riksdagsledamot eller EU-parlamentariker, antalet riksdagsledamöter och EUparlamentariker blir för högt, får dock alla ledamöter sitta kvar till nästföljande kongress.
13.6.2 Om ledamot avgår från partistyrelsen fylls posten på nästföljande kongress. Fyllnadsvalda ledamöters mandatperiod sammanfaller med övriga ledamöters.
13.6.3 Om en tredjedel eller fler av partistyrelsens ledamöter avgår, eller annars om partistyrelsen begär det, och det återstår mer än fyra månader till nästa kongress, ska förtroenderådet sammankallas för att genomföra fyllnadsval till partistyrelsen. Sådant fyllnadsval gäller fram till nästa ordinarie kongress.
13.7 Partistyrelsens uppgift är:
13.7.1 att vara ett stöd för språkrören,
13.7.2 att sammankalla och förbereda kongressen och förtroenderådet,
13.7.3 att med språkrören som främsta medel företräda partiet och föra ut dess politik,
13.7.4 att ansvara för att kongressens beslut verkställs och återrapporteras till kongressen,
13.7.5 att förvalta och ansvara för partiets tillgångar samt övergripande kansli och personalfrågor,
13.7.6 att utveckla partiets program och visioner för partiets idémässiga framåtskridande,
13.7.7 att fastställa en övergripande planering och målsättning för det politiska arbetet,
13.7.8 att utforma det politiska innehållet i valrörelser och kampanjer samt fastställa partiets valplan.
13.8 Partistyrelsen föreslår verksamhetsplan med årsbudget för beslut på kongressen, treårsbudget för riksorganisationen samt upprättar bokslut.
13.9 Bokslut och partistyrelsens verksamhetsberättelse ska vara tillgängliga för revision senast den 1 mars.
13.10 Partistyrelsen fastställer sin arbetsordning och sina arbetsformer utifrån de ramar som kongressen fastställer i form av partiets stadgar.
13.11 Efter kongressen varje år utser partistyrelsen inom sig ett arbetsutskott samt arbetsgrupper efter behov.
13.12 Arbetsutskottet består av fem eller sju ledamöter.
13.13 Språkrören ingår som ordinarie ledamöter i arbetsutskottet.
13.14 Arbetsutskottet har till uppgift att bereda partistyrelsens ärenden, att ansvara inför partistyrelsen att dess beslut verkställs och att utgöra ett stöd och en förankring för språkrören i deras arbete.
13.15 Arbetsutskottets arbetsordning och arbetsformer fastställs av partistyrelsen.

§ 14 Riksdagsgruppen och EU-parlamentarikerna

14.1 Riksdagsgruppen och EU-parlamentarikerna består av de som valts på partiets valsedlar i respektive val.
14.2 Riksdagsgruppen och EU-parlamentarikerna utgör bas och stöd för språkrörens agerande i rikspolitiska frågor och EU-frågor. Språkrör som ej är riksdagsledamot är ständigt adjungerad till riksdagsgruppen.
14.3 Riksdagsgruppen, EU-parlamentariker och statsråd ska som grund för sitt agerande i respektive parlament ha partiets program, så som det såg ut vid respektive val.
14.4 Riksdagsgruppen och EU-parlamentarikerna avger rapport om sitt arbete till varje kongress.
14.5 Partiets valsedlar i EU-parlamentsval samt eventuella valsedlar som gäller hela landet i riksdagsval fastställs av riksorganisationen på det sätt som kongressen beslutar. Valsedlar i övrigt i riksdagsval samt i landstingsval fastställs av respektive partidistrikts högsta beslutande organ, medan valsedlar i kommunval fastställs av respektive lokalavdelnings högsta beslutande organ.
14.5.1 Lokalavdelningar som omfattar mer än en kommun får besluta att kommunvalsedlar istället ska fastställas på kommunnivå. Detsamma gäller för riksdagsvalsedlar i partidistrikt som omfattar mer än en riksdagsvalkrets. Sådant beslut ska fattas om den berörda kommunen/valkretsen så begär. Vad som sägs i § 16.3.1 om representantskap ska i så fall också gälla på riksdagsvalkretsnivå.
14.5.2 Vad som sägs i § 14.5–14.5.1 hindrar inte en avdelning eller ett distrikt från att bestämma valsedelns sammansättning genom en medlemsomröstning. Det högsta beslutande organet ska i så fall fastställa resultatet av medlemsomröstningen.
14.5.3 Två eller flera partidistrikt får besluta att ha en gemensam process för fastställande av riksdagsvalsedlar.
14.5.4 Kongressen får besluta om ytterligare regler för lokalavdelningarnas och partidistriktens processer för fastställande av valsedlar.

§ 15 Förtroenderåd

15.1 Förtroenderådet består av partidistriktens ordförande, vice ordförande eller annan distriktsstyrelseledamot. Ett
partidistrikt motsvarar i normalfallet en riksdagsvalkrets. I det fall ett partidistrikt omfattar två eller flera riksdagsvalkretsar kan det välja att få två ledamöter i förtroenderådet, förutsatt att det avstår från direktrepresentation från riksdagsvalkretsarna. 15.2 Förtroenderådets uppgifter är
15.2.1 att utgöra ett stöd för riksdagsgruppen, EU-parlamentarikerna och partistyrelsen i deras ställningstaganden vid kontroversiella frågor.
15.2.2 att vara ett forum för informations- och erfarenhetsbyte.
15.3 Förtroenderådet sammankallas minst två gånger per år av partistyrelsen och förtroenderådets sammankallandegrupp.
15.4 Förtroenderådet kan kallas in av riksdagsgruppen eller EUparlamentarikerna men då på dessas bekostnad.
15.5 Förtroenderådet utser inom sig en sammankallandegrupp bestående av fyra personer.
15.6 Förtroenderådet kan även vid behov sammankallas på eget initiativ och i dessa fall på partidistriktens bekostnad.

§ 16 Partidistrikt, avdelningar och nätverk

16.1 Lokalavdelning omfattar minst en primärkommun. Partidistrikt omfattar minst en riksdagsvalkrets. Riksorganisationen omfattar hela partiet.
16.1.1 Partistyrelsen kan efter ansökan anta föreningar som lokalavdelningar eller partidistrikt för kommuner respektive riksdagsvalkretsar som idag saknar egen organisation. På ansökan från en befintlig avdelning eller ett befintligt distrikt kan partistyrelsen istället besluta att ett sådant område ska införlivas i den organisationen.
Partistyrelsen kan också efter gemensam ansökan godkänna sammanslagningar av avdelningar eller distrikt.
16.2 Partistyrelsen kan efter ansökan anta föreningar utanför Sveriges gränser som utlandsavdelningar till partiet. 16.3 [Upphör att gälla 2016-12-31] Samtliga partidistrikt och avdelningar är självständiga vad avser organisationsstruktur.
16.3 [Träder i kraft 2017-01-01] Samtliga partidistrikt och avdelningar är självständiga vad gäller organisationsstruktur, med följande undantag:
16.3.1 [Träder i kraft 2017-01-01] Det högsta beslutande organet i partidistrikt som omfattar mer än en lokalavdelning ska vara ett representantskap. Mandat ska fördelas mellan de ingående lokalavdelningarna på ett sätt som beaktar lokalavdelningarnas medlemsantal. Varje lokalavdelning ska tilldelas minst ett mandat och ingen enskild lokalavdelning ska tilldelas fler än hälften av mandaten. Representanterna utses av lokalavdelningarna.
16.3.2 [Träder i kraft 2017-01-01] Bestämmelserna i § 16.3.1 hindrar inte partidistrikt från att anordna medlemsomröstningar.
16.4 Partidistrikts och avdelningars stadgar får ej strida mot dessa stadgar.
16.5 Partistyrelsen kan efter ansökan anta en sammanslutning inom partiet som nätverk.
16.6 Nätverk beslutar själva om sin organisation och verksamhet, men måste vara demokratiskt uppbyggda och är skyldiga att utse en ansvarig kontaktperson gentemot partistyrelsen.

§ 17 Förtroendevalda

17.1 Varje organ i riksorganisationen ska bestå av minst 40 procent av varje kön, men sträva efter en jämn könsfördelning.
17.2 Ingen får inneha en plats i något organ i riksorganisationen längre än nio år i följd. Riksdagsledamot får sitta tre mandatperioder. Statsråd får sitta 12 år. EU-parlamentariker får sitta två mandatperioder. Samma person får därefter ej väljas till samma igen inom tre år (principen mot långsittande). Språkrören undantas från rotationsreglerna i denna stadgeparagraf.
17.3 Ingen får samtidigt vara ledamot i flera av riksorganisationens organ (principen mot mångsyssleri); undantag görs för
17.3.1 förtroenderådsledamot som får vara kongressombud,
17.3.2 riksdagsledamot och EU-parlamentariker som får vara partistyrelseledamot.
17.4 Personer som är anställda av Miljöpartiets riksorganisation får inte sitta i något av riksorganisationens organ. Detta gäller även politiskt anställda inom statsförvaltningen. Detta gäller inte förtroendevalda arvoderade av riksorganisationen.

§ 18 Beslut inom riksorganisationen

18.1 Beslut i riksorganisationen fattas med enkel majoritet om inte annat angivs i dessa stadgar.
18.2 Fullmaktsröstning eller liknande beslutsmetoder får ej användas i riksorganisationen.
18.3 Beslut sker alltid öppet utom vid personval då sluten omröstning ska genomföras om det begärs.
18.4 Vid lika röstetal görs ny votering. Om lika röstetal kvarstår bordläggs eller avförs frågan. Om beslut måste fattas har mötesordföranden utslagsröst.
18.5 Beslut om det övergripande partiprogrammet fattas med två tredjedels majoritet eller med enkel majoritet på två på varandra följande kongresser.
18.6 Vid val får var och en rösta på högst det antal ledamöter som ska väljas till respektive organ.

§ 19 Medlemsomröstning

19.1 Kongressen eller partistyrelsen kan besluta att genomföra medlemsomröstning i viktiga och/eller kontroversiella frågor.
19.2 Medlemsomröstning ska genomföras om minst 10 procent av partiets medlemmar begär det hos kongressen eller partistyrelsen.

§ 20 Delegation, adjungering och närvarorätt

20.1 Partiets organ har rätt att delegera beslut.
20.2 Delegation kan återkallas när som helst.
20.3 Vidaredelegation får ske efter beslut av beslutande organ.
20.4 Beslut får ej delegeras till grupp som består av både förtroendevalda och anställda.
20.5 Partiets organ har rätt att besluta om eventuella adjungeringar till sina möten.
20.6 Med adjungering följer närvaro-, yttrande och yrkanderätt.
20.7 Alla medlemmar har närvarorätt i alla partiets organ, vars möten alltid ska vara öppna då inte särskilda skäl föreligger.

§ 21 Konfliktlösning mm

21.1 All konfliktlösning i partiet ska i första hand sträva efter att nå samförstånd i sak och i andra hand samförstånd kring processen för hantering av konflikten. Först om inget av detta är möjligt ska nedan reglerade möjligheter till överprövning och sanktioner användas.
21.2 Vid omfattande konflikter inom en lokalavdelning eller vid grundad misstanke om oegentligheter får berörd distriktsstyrelse eller partistyrelsen upphäva ett i lokalavdelningen fattat beslut eller slå fast att beslut tills vidare inte får fattas i ett ärende.
21.2.1 Om det är fråga om grova missförhållanden som riskerar att allvarligt skada partiet eller om lokalavdelningen helt har upphört att fungera får distriktsstyrelsen eller partistyrelsen fatta sådant beslut på eget initiativ. Annars krävs att det först begärs antingen av lokalavdelningens styrelse eller av minst 30 av dess medlemmar, eller en tredjedel av medlemmarna, vilket som är mindre.
21.2.2 I enlighet med § 21.1 ska den styrelse som ingripit sträva efter att nå samförstånd med den berörda lokalavdelningen rörande hur ärendet ska hanteras vidare. Om detta inte lyckas får den ingripande styrelsen ensidigt besluta om hanteringen. Om så sker ska det så långt det är möjligt och lämpligt överlåtas åt lokalavdelningen och dess medlemmar att fatta beslut i själva sakfrågorna.
21.3 Om en lokalavdelning står utan styrelse eller om det står klart att den valda styrelsen har upphört med sin verksamhet får, efter beslut av partistyrelsen, riksorganisationen i samråd med berörd distriktsstyrelse vidta de åtgärder som krävs för att en ny styrelse ska kunna väljas av medlemmarna.
21.3.1 Om ingen ny styrelse kan väljas får riksorganisationen avveckla avdelningen.
21.3.2 Vid en avveckling ska eventuella ekonomiska tillgångar förvaltas av riksorganisationen under fyra års tid. Om, under den tiden, en ny avdelning bildas för det aktuella geografiska området, eller om området införlivas i en annan avdelning, tillfaller tillgångarna den avdelningen. Om så inte sker tillfaller tillgångarna riksorganisationen.
21.4 Om en lokalavdelning allvarligt bryter mot dessa stadgar, motverkar partiets ändamål eller på annat sätt agerar uppenbart illojalt mot partiet får partistyrelsen, om ingen annan åtgärd är tillräcklig, genom beslut med två tredjedelars majoritet frånta avdelningen dess ställning som avdelning inom partiet. Den upphör då att vara en del av Miljöpartiet de gröna och representerar inte längre partiet inom sitt geografiska område. Avdelningens medlemmars ställning i partiet påverkas inte av ett sådant beslut.
21.5 Vad som sagts i § 21.2-21.4 ovan gäller på motsvarande sätt för partidistrikt.
21.5.1 Vid tillämpning av § 21.2 på partidistrikt är det enbart partistyrelsen som har rätt att ingripa. De som har rätt att begära sådant ingripande är distriktsstyrelsen, minst två lokalavdelningar inom distriktet, respektive minst 100 medlemmar eller en tredjedel av medlemmarna, vilket som är mindre.

§ 22 Uteslutning mm

22.1 En medlem som medvetet motverkar partiets ändamål eller på annat sätt allvarligt skadar partiet får uteslutas ur partiet. Uppräkningen i följande underparagrafer utgör förtydliganden, inte en uttömmande lista.
22.1.1 Att kandidera för ett annat parti i ett val där Miljöpartiet de gröna ställer upp ska anses motverka partiets ändamål. Detsamma gäller att acceptera ett förtroendeuppdrag för ett sådant parti.
22.1.2 Att allvarligt störa eller hindra partiets verksamhet ska anses skada partiet.
22.1.3 Att utsätta annan medlem eller anställd i partiet för trakasserier ska anses skada partiet.
22.2 Beslut om uteslutning får endast fattas av partistyrelsen och gäller då samtliga nivåer i partiet. Uteslutning av en medlem ska vara den sista utvägen vid överträdelser. Om det är tillräckligt med en annan, mindre ingripande åtgärd ska den väljas istället.
22.3 Istället för uteslutning får partistyrelsen besluta att medlemmen under viss tid, maximalt fyra år, inte får nomineras av partiet till politiska förtroendeuppdrag.
22.4 Beslut enligt § 22.2–3 får endast fattas om minst två tredjedelar av de röstberättigade är närvarande. Beslut fattas med röstplikt och för bifall krävs två tredjedelars majoritet bland de avgivna rösterna.
22.4.1 Beslut om uteslutning eller att en medlem inte får nomineras till förtroendeuppdrag träder i kraft så snart det meddelats den beslutet berör.
22.4.2 Ärenden i vilka det tydligt framgår att grund för åtgärder saknas får avskrivas genom beslut med enkel majoritet i partistyrelsen eller arbetsutskottet.
22.5 För väckande och beredning av ärenden enligt § 21 gäller följande:
22.5.1 Ärenden får endast väckas av en distriktsstyrelse, en partistyrelseledamot eller partisekreteraren. Den som väcker ärendet ska tydligt redovisa grunderna för begäran om åtgärder.
22.5.2 Den som ärendet avser ska ges tillfälle att ta del av begäran, inklusive tillhörande handlingar, och yttra sig över den.
22.5.3 Riksorganisationen ansvarar för att omständigheterna i ärendet blir tillräckligt utredda. Såväl den som väckt ärendet som den som ärendet gäller ska ges tillfälle att yttra sig över riksorganisationens utredning.
22.5.4 När utredningen är avslutad ska medlingsförsök göras innan ärendet går till beslut, om det inte är uppenbart att konflikten inte kan lösas genom medling.
22.5.5 Uteslutningsärenden ska behandlas skyndsamt, och slutligt beslut ska alltid fattas senast sex månader från det att ärendet väckts.
22.6 Partistyrelsen får, efter ansökan, bevilja en utesluten medlem återinträde, dock tidigast ett år efter uteslutningen. Innan beslut fattas ska yttrande inhämtas från berörd lokalavdelning respektive partidistrikt.

§ 22 Stadgeändring

22.1 Dessa stadgar kan ändras av kongressen genom beslut
22.1.1 med tvåtredjedels majoritet av antalet avgivna röster, eller
22.1.2 med enkel majoritet vid två på varandra följande ordinarie kongresser.

§ 23 Upplösning

23.1 Partiet kan upplösas genom beslut på ordinarie kongress. Detta beslut måste tas med två tredjedels majoritet av antalet avgivna röster. 23.2 Vid beslut om upplösning fattas också beslut om hur riksorganisationens tillgångar och skulder ska disponeras.

Dela och diskutera sidan med dina vänner

Starta ett politiskt samtal, vår demokrati mår bra av det!

Kopiera länk: