Lokal skolplan

Lyssna

Fördjupning i ämnet Lokal Skolplan

 

Vårt förslag till 

Lokal Skolplan 

för tiden 2015 – 2019
 

Innehåll

Kapitel 1  Syfte/ambition

Det finns inget som hindrar att en kommun har högre ambitioner än de som uttalas i läroplan.

Ulricehamn bör enligt oss i MP-Ulricehamn i några avseenden ha en högre ambitionsnivå än läroplanen. Vi avser då områdena ”ansvarighet” och ”välbefinnande”. Naturligtvis vill vi att Ulricehamns uppväxande släkte också ska ha en hög allmän kompetens. Men det vill ju alla. Vad som skiljer ut oss är betoningen av ansvarighet och välbefinnande. Att satsa på det innebär inte att kunskapsmålen blir lidande. Tvärt om. De hänger ihop. Kunskap i en integrerad (och därmed relativt välmående) person blir till både ansvarighet och kompetens.

Miljöpartiet värnar inte bara om miljön, utan i lika hög grad om oss människor. Därför är ökat välbefinnande ett självklart mål för vår skola.

Miljöpartiet har sin bas i solidaritet med miljön och kommande generationer. Därför är det en självklarhet att vi vill satsa på området ”ansvarighet” (se nedan om begreppet ansvarighet). Det är det absolut viktigaste området att satsa på! Det är bara däri som vi har hopp för miljön och socialt goda förhållanden i framtiden.

Kapitel 2  Bakgrund

2.1  Om ansvarighet

Ansvar kräver frihet. Det betyder att svara an på något/någons behov. Det måste jag göra själv, på mitt sätt. Annars är det inte jag som svarar an.

Ansvar förväxlas ofta med skyldighet. Ansvar kan se ut som skyldighet i det att saker och ting hänger på mig. Men i skyldighet är jag inte fri - någon/något annan/t har ansvar. Går det då snett blir jag skyldig - jag får skuld. Ansvarskänsla är inte samma sak som skuldkänsla. Ansvarskänsla ger (genom att jag är fri) handlingsmöjlighet och därigenom optimism och förtröstan. Skuldkänsla är förlamande. Möjligen kan den generera protest.Att veta skillnaden på ansvar och skyldighet är A och O i fostrandet till ansvariga individer.

Ansvarighet är en kompetens. Som all annan kompetens går den att öva och förstärka. Det ligger i vårt ansvar att ge uppväxande generationer så hög kompetens på detta område som vi är kapabla att ge dem. Och att ständigt öka vår kapacitet till det.

2.2  Hälsa

Vi gröna vill inte bara att jorden ska må bra. Människan ingår ju i det stora ekosystemet. Det sätter vi före ekonomiska mål, som vi snarare ser som medel för människans välmående.

Människan måste må väl för att vara kapabel till ansvarstagande.

Kommunen har ett stort ansvar för kommande generationers välmående. Därför kan vi inte avstå från att satsa på att få en bra skola och förskola.

Med hälsa avser vi inte enbart fysisk hälsa, utan minst lika mycket psykisk hälsa och totalt välmående. God hälsa, eller god vigör, har 5 källor:

luft
Ganska självklart. Betyder att ventilation måste vara god, att det är mycket utomhusförlagd undervisning och att det finns ett samband mellan till exempel trafikpolitiken och skolpolitiken.
vatten
Ganska självklart.
mat
Ganska självklart. Betyder att vi ska ha den bästa skolmaten som går att uppbringa. Se över också måltidsfrekvens mm. Kanske ska vi ha mer frukost och mellanmål?
anda
Handlar om mental hållning, om att vara mentalt närvarande och trygg – vara rakryggad. Det kommer av att vara integrerad i sig själv och sin omvärld så tillvaron upplevs meningsfull.
relationer
Vi har alla ett behov av att finnas i relation, att finnas och betyda något i ett socialt sammanhang.

Dessa 5 källor är alla essentiella, dvs livsnödvändiga.Därför handlar skolans ansvar för barnens hälsa inte enbart om en god elevhälsoorganisation, utan främst om varje barns delaktighet i sin närmaste miljö.

2.3  Kommunens tillväxtmål

Kommunen har ett tillväxtmål vad gäller befolkningen. För att ha möjlighet att nå det måste kommunen kunna locka till sig folk och göra det barnvänligt. Bland de allra viktigaste åtgärderna för att nå befolkningsmålet är alltså att satsa på skola och förskola.

Kapitel 3  Mål

3.1  Process

Eftersom man inte kan sätta mål för andra, utan bara sig själv, är det viktigt att varje nivå i organisationens hierarki är med i utformandet av målen för sin nivå. Därför är de målformuleringar som finns i denna skrift exempel för att tydliggöra Miljöpartiets ideologi och för att visa hur utvärderingsbara mål formuleras. Att det blir just dessa mål är mindre viktigt än att berörda i organisationen är delaktiga i framtagandet av konkreta mål.

3.2  Målområden

3.2.1  Ansvarighet

Själv:
Området omfattar ansvarighet för sin hälsa och sin fortsatta kompetensutveckling.
Socialt:
Det handlar om förmåga att se sin möjlighet till ansvariga handlingar i stort och smått; Att se att de vardagliga handlingarna har lokala och globala konsekvenser.
Miljö:
Vi har inte bara ansvar gentemot människor, utan hela ekosystemet.

3.2.2  Välbefinnande

Skolans mål vad gäller elevernas hälsa handlar inte enbart om vad eleverna lär sig i vissa ämnen (som tex Idrott och Hälsa), utan om hur de faktiskt mår.

Vi vill se välmående, välintegrerade elever. De har harmoni med sig själva och sin situation.

3.2.3  Kompetens

När vi pratar om kompetens så menar vi mer än kunskap. Kompetent är man när man kan använda sin kunskap konstruktivt, flexibelt och kreativt.

3.3  Skolplanens mål

3.3.1  Rätt nivå

Skolplanens mål måste vara på kommunnivå. Det vill säga fokusera på politikens och förvaltningens arbete snarare än på elevernas prestationer. Eftersom politikens och förvaltningens arbete handlar om att ge skolorna förutsättningar så måste också målen i skolplanen handla om det.

Skolplanens mål ska ledsaga kommunens skolor i sitt målsättningsarbete. De måste vara utvärderingsbara.

3.3.2  Tidsbestämda Önskvärda Framtida Tillstånd

För att kunna utvärdera måste målen vara formulerade så att de går att utvärdera. En tumregel är att det är TÖFT med utvärderingsbara mål. Vi måste ha en tid när vi tror att det är rimligt att målen är uppnådda (=Tidsbestämda), och så vi vet när vi ska utvärdera. För att det ska vara mål måste de vara eftersträvansvärda (=Önskvärda). Det är meningslöst att sätta mål som redan är uppfyllda (=Framtida). Det måste vara något som är beskrivbart (=Tillstånd) så att man kan avgöra om målet är uppnått eller ej.  

Därför:Vid vårterminens slut år 2019

  • har 75% av lärarkåren högre kompetens, jämfört med hösten 2014, i att vara ledare för en klass
  • har 90% av lärarna god kompetens i att ta emot information om elever och samtidigt ge eleverna chans till nystart enligt systemteori.
  • känner 100% av lärarna sina egna behov av fortsatt kompetensutveckling i att möta varje elev efter dess förutsättningar och behov.
  • är klasstorleken 200% av den ideala storleken, som är 7 elever. Dvs storleken är i genomsnitt 14 elever.

Eventuellt kan man ha delmål:Vid vårteminens slut år 2017

  • har 75% av lärarna genomgått stresshanteringsutbildning.

Vid vårterminens slut år 2018

  • Har 100% av lärarna genomgått en god kompetensutveckling i ledarskap.
  • Har vi etablerat ett rullande system med personalhandledning så att ingen är utan mer än två år.

3.4  Utvärdering

Det finns två typer av utvärdering. Den ena utgår från mätning av resultat och den andra handlar om att kontrollera sin riktning. Vi kan kalla dem för resultatutvärdering och koncentrationsutvärdering.

Den utvärdering som görs idag handlar mest om resultatutvärdering. Dessutom med störst fokus på elevernas prestationer. Det skapar stress hos både elever och personal. Det är viktigare att hålla koll på att man verkligen gör det man föresatt sig att göra. Att hålla koll på sin riktning skapar inte lika mycket stress som att mäta måluppfyllelse. Att resultatutvärdering och koncentrationsutvärdering ger olika mycket stress beror på att man i resultatutvärdering tittar på något färdigt, dvs man kan inte längre göra något åt det. I koncentrationsutvärdering är man i nuet och har möjlighet att korrigera det man gör. Koncentrationsutvärderingen behöver ske kontinuerligt under hela skolplanetiden till skillnad från resultatutvärderingen som sker vid den tid som anges av respektive mål.

Metoderna för koncentrationsutvärdering behöver utvecklas.

Även delar av resultatutvärderingen behöver förändras. Idag utvärderas främst kompetensmålen genom betyg och resultat i nationella prov. Vi behöver hitta andra utvärderingsmetoder och mått för ansvarighets- och välmåendemålen.

Man skulle kunna ge i uppdrag åt studenter på någon högskola att ta fram sådana mått och metoder. Varför inte låta skolfolk (lärare mfl) få gå magister- och doktorandutbildningar så uppdraget kan gå till dem?

Kapitel 4  Förutsättningar

För att ha chans att nå de här ambitiösa målen krävs att kommunen gör en rejäl upprioritering av skola och förskola.

Skolplanen måste dessutom ”antas” av medarbetarna. De måste känna att den är deras, så att de kan ta ansvar för att sträva mot målen.

4.1  Ekonomi

Vi tror inte att allt blir bättre bara för att man har mer i pengapåsen. Däremot så inser vi att åtgärder kostar. En skolplan med högre ambitionsnivå än tidigare kräver en utökad budget. Verksamhetsansvariga för skolan ska inte behöva välja om de ska följa skollag eller kommunallag.

4.2  Personal

För att nå målen behöver vi ett tillskott av personal. Det måste finnas tillräckligt med personal för att hinna se och möta eleverna som individer – på alla nivåer. Personalen måste ha tillräckligt små elevgrupper för att aktivt kunna arbeta med grupputveckling.

Vi behöver locka till oss ny personal med god kompetens. Det kan behövas en höjd lönenivå.

4.3  Kompetens

Självklart behövs en ständigt höjd kompetens i personalstyrkan. Det betyder att det måste finnas ekonomiskt och tidsmässigt utrymme för kompetensutveckling. Varje skola måste bli en lärande organisation.

4.4  Organisation mm

För att få till en lärande organisation krävs att medarbetarna ges ansvar. Med det menar vi först och främst frihet. En organisation som syftar till lärande bör naturligtvis själv vara lärande.

Ulricehamn behöver en ny skola för skolåren 7-9. De förutsättningar för modern undervisning som Stenbocksskolan ger är närmast obefintliga. En eloge till personalen som trots de usla förutsättningarna har så goda resultat. Vad skulle de inte kunna åstadkomma med vettiga förutsättningar?Bygg en ny, miljöriktig (naturligtvis), skola där arkitekturen ger möjlighet till flexibilitet i metodik och organisation.

4.5  Kommunens skolstruktur

Det här är ett område som överlappar mellan skolpolitik och landsbygdspolitik. Vi gröna vill självklart att lansdbygden ska vara levande! Skolan är ett viktigt inslag i en levande landsbygd. Men vi får inte ge avkall på skolans kvalitet. Och vi tror inte heller att en skola med lägre kvalitet än den i närliggande stad är gynnsam för landsbygden. För att kunna garantera jämn kvalitet i våra skolor behöver de en viss storlek. Små skolor kan vara bra, men barnen är väldigt utlämnade åt ett fåtal lärare. I en större skola med möjlighet att arbeta i lärarlag finns också större möjligheter för barnen. Mångfald är bra också i lärarutbud. Men vi kanske inte behöver bussa barnen! Man kan tänka sig andra lösningar. Alla behöver inte gå i skolan samtidigt. Kan vi ha ambulerande lärarlag? Kan vi ha intensivstudier? Vi kanske skulle ha ett stort kreativt rådslag om hur vi ska kunna ge kvalitativt hög utbildning till alla våra barn – även de på landsbygden. Folk ska kunna bo var de vill utan att behöva göra avkall på kvaliten på skolan för sina barn eller skjutsa dem orimligt långt!

Dela och diskutera sidan med dina vänner

Starta ett politiskt samtal, vår demokrati mår bra av det!

Kopiera länk: