En sen och dimmig eftermiddag på fjällvandring i de svensk-norska fjällen rundade jag en höjd och stod plötsligt och skådade ut över en djup dalgång. Den borde inte finnas där. Jag var vilse! Jag satte mig ner för en ordentlig granskning av kartan och fyllde samtidigt på energidepåerna med en näve ”jägarsnus”. Kompassen hjälpte mig på spåret.
Detsamma gäller i en svårorienterad politisk verklighet, präglad av stora och svårbemästrade frågor. Utan en tydlig kompass är det lätt att tappa bort sig och springa vilse. Den politiska kompassen handlar om de grundläggande värden som vi står för och strävar mot. Värden som är särskiljande och centrala utgångspunkter för de olika politiska ideologierna. När den politiska diskussionen blir förvirrad hjälper de politiska kompasserna oss att hålla våra kurser. I dagens politiska landskap förefaller det som om många politiker tappat sin kompass – eller g(l)ömt den, i sin överordnade strävan efter politiskt inflytande.
Miljöpartiets politiska kompass, de centrala värden som ska vägleda oss i våra sakpolitiska beslut handlar om solidaritet. Solidaritet är ett gammalt och tyvärr ofta missbrukat ord, men kan fortfarande fungera som en ledstjärna. Vår tolkning av begreppet bygger på insikten att alla vi människor hör ihop med varandra, men också med kommande generationer och med alla andra levande varelser, med hela ekosystemet. Vi ska alltså sträva efter en inkluderande och generös solidaritet.Solidariteten är däremot inte obegränsad eller kravlös. Vi behöver alltid göra svåra avvägningar och kompromisser. Till exempel mellan våra mänskliga behov i vårt eget land och de behov som finns i andra delar av världen. Är det rimligt utifrån ett solidaritetsperspektiv att vi i vårt land slösar med resurser medan människor i andra länder saknar det mest basala? Eller att vi nu nyttjar de begränsade naturresurserna i sådan omfattning att de inte räcker för kommande generationer – eller för andra levande varelser på jorden? Vi måste finna en ansvarsfull, rättvis och långsiktigt hållbar avvägning.
Miljöpartiets politiska kompass pekar i en riktning som innebär att alla levande varelser ska kunna leva goda liv inom planetens gränser, nu och långsiktigt. Detta måste få tydliga avtryck i den realpolitiska vardagen. Därför ifrågasätter vi nuvarande tillväxtekonomi, nuvarande energipolitik och nuvarande så kallade miljöpolitik som alla leder oss i fel riktning, där ekosystemet utmanas bortom alla gränser. Vi ifrågasätter nuvarande skattepolitik som ytterligare vidgar klyftorna i samhället liksom den nedskurna biståndspolitiken som än mer försvårar livet för människor i fattigare länder. Vi ifrågasätter den nuvarande migrationspolitiken som baseras på en inhuman människosyn och som leder till splittrade familjer och stort lidande liksom en kriminalpolitik som tror att allt hårdare tag skapar bättre människor och tryggare livsvillkor för alla.
Detta är inte solidaritet. Den nuvarande utvecklingen måste förändras radikalt! Då är det hög tid för en paus, kanske lite ”jägarsnus” och ett tillfälle att besinna sig. Vart är vi på väg? Vilka är de centrala värderingarna för mig och det parti jag avser rösta på? Det är också en fråga som vi som väljare borde ställa lite oftare. Fråga efter kompassriktningen!
Tord Helgesson, Miljöpartiet de gröna i Askersund
Foto: Peter Robbins, Unsplash
