Nej till utbyggnad av Ölanda
Att bygga ut Ölanda ger inte oss som bor permanent på Öland något annat än mer buller, ökad klimatpåverkan samt en falsk upplevd trygghet. Ur ett beredskapsperspektiv är en utbyggnad av Ölanda vare sig det bästa eller det tryggaste alternativet.
Det pågår just nu en debatt i Borgholms kommun där det finns önskemål om att förlänga Ölandas landningsbana från dagens 600 m asfalt + 300 m grus till 900 m asfalt. Ett av de främsta argumenten för en förlängning av Ölanda är att den avsevärt skulle stärka Ölands beredskap om Ölandsbron av någon anledning skulle bli ofarbar
Förespråkarna menar att en längre landningsbana är det bästa sättet att säkerställa transporter av förnödenheter och medicin till ön samt möjligheten att evakuera människor vid en krissituation.
De fraktflygplan som försvaret förfogar över idag, och inom några år, är TP-84 Hercules som har en lastkapacitet på cirka 20 ton eller 90 passagerare samt den nyligen beställda C-390 Millennium från Embraer som har lastkapacitet på 24 ton eller cirka 80 passagerare.
Dessa två fraktflygplan har möjlighet att starta och landa på landningsbanor som är grusade eller har packad jord som underlag. Med andra ord så behöver vi inte asfaltera Ölanda för flera miljoner av skattebetalarnas pengar. Våra svenska fraktflygplan kan ta sig till Öland oavsett.
När det gäller transporter av förnödenheter till ön och evakuering av människor finns dessutom Försvarsmaktens Helikopter 16, Blackhawk som vid varje lyft kan ta 4 ton eller ca 15 passagerare. En stor fördel med helikoptern är att den kan landa nära den plats där människor eller materiel behövs, i stället för att vara hänvisad till en flygplats. Den har dessutom korta transporttider och kan genomföra flera flygningar på samma tid som det tar för ett transportplan att göra en flygning. Med fyra till sex vändor uppnås en transportkapacitet som motsvarar ett transportflygplan.
I Byxelkrok och i Färjestaden har vi dessutom idag två fullt fungerande och trafikerade färjelägen. Dagens färjor har en kapacitet om ca 300 passagerare samt 25 bilar. Låt oss i första hand säkerställa att dessa färjor kan kontrakteras som beredskapsfärjor och snabbt tas i bruk vid en krissituation. Därutöver bör kommunen, tillsammans med berörda myndigheter, verka för att även andra färjor kan kontrakteras för att på kort varsel trafikera dessa eller andra rutter till och från Öland vid en allvarlig kris. Med flera fullt fungerande hamnar längs Ölands västkust bör vi också undersöka möjligheten att iordningställa ytterligare hamnar och kajlägen som kan användas för transporter och försörjning om ordinarie kommunikationer slås ut.
Att asfaltera Ölanda för flera miljoner av skattebetalarnas pengar fyller inget större beredskapssyfte. Satsa i stället dessa pengar där de gör mer nytta, kontraktera beredskapsfärjor samt förstärk infrastrukturen runt de lämpliga hamnar vi har på ön.
Att bygga ut Ölanda riskerar inte bara att bli en pengaslukande flygplats som på sikt kommer kosta kommunen stora pengar i drift och underhåll, flygplatsen riskerar även att dra till sig en betydande ökning av flygtrafik av små och medelstora flygplan. I artikeln från den 25 juni 2026 nämns det att förhoppningar finns om att kunna ta emot flygplan med kapacitet på 8-10 personer, vill vi som bor på norra Öland ha denna ökning av flygtrafik med buller och utsläppsökning som följd?
Miljöpartiet Öland vill utveckla andra och bättre beredskapsalternativ och därför säger vi nej till en utbyggnad av Ölanda.
