När folkrätten utmanas, konflikterna fortsätter och det internationella samarbetet försvagas måste Sverige åter ta en ledande roll i arbetet för fred, mänskliga rättigheter och global solidaritet. På FN-dagen uppmanar Isabella Lövin (MP) de rödgröna partierna att prioritera FN-politiken och presentera en tydlig plan för att stärka och modernisera det internationella samarbetet.
Den internationella regelbaserade världsordningen befinner sig i en djup kris. FN:s organ pressas av ekonomiska svårigheter, folkrätten tillämpas med dubbla måttstockar och världsledare utmanar öppet internationella spelregler. Det hotar det samarbete som byggts upp efter andra världskriget för att värna fred, säkerhet och mänskliga rättigheter.
Isabella Lövin, EU-parlamentariker för Miljöpartiet och tidigare biståndsminister, varnar för konsekvenserna av en utveckling där internationella överenskommelser förlorar sin betydelse och den starkares rätt riskerar att ersätta gemensamma regler. Hon lyfter också risken för att klimatkrisen förvärras när det internationella förtroendet och viljan till samarbete försvagas.
Mot den bakgrunden vill Lövin att en ny regering ger utrikespolitiken, och särskilt FN-politiken, större tyngd. Hon menar att Tidöregeringen har nedprioriterat FN och försvagat Sveriges internationella anseende som en pålitlig partner och försvarare av folkrätten. Hon pekar bland annat på det indragna svenska stödet till FN:s palestinska flyktingorgan UNRWA, minskat bistånd, utfasningen av 13 landsamarbeten och ett försvagat svenskt ledarskap i klimat- och havsfrågor.
Fyra förslag för ett starkare FN
Isabella Lövin ser stora möjligheter för de rödgröna partierna att enas om en mer aktiv och principfast FN-politik. Hon lyfter fram fyra konkreta förslag:
- En utrikespolitisk omstart tillsammans med civilsamhället. När en ny regering tillträder bör Sverige samla det svenska civilsamhället för att ta vara på den kunskap och erfarenhet som finns hos ideella organisationer och diskutera FN:s framtida uppdrag efter Agenda 2030.
- Större inflytande för unga. Den unga generationen måste få en tydligare röst i det internationella samarbetet. Lövin vill att den kommande regeringen mångdubblar antalet ungdomsdelegater och säkerställer ett omfattande ungt deltagande i Sveriges FN-arbete.
- En aktiv svensk roll i reformeringen av FN. Sverige bör driva på det arbete som redan pågår för att reformera FN:s organ och samarbeten, så att organisationen blir mer effektiv, relevant och legitim i en föränderlig värld.
- Ökat bistånd och starkare stöd till FN:s organ. Sverige bör gå emot den globala trenden och öka biståndet, samtidigt som kärnstödet till FN:s organ stärks och organisationerna ges bättre förutsättningar att arbeta effektivt. Stödet till UNRWA bör vara särskilt prioriterat.
Lövin ser också positiva tecken på att en mer aktiv svensk utrikespolitik kan vara på väg. Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet har gemensamt uttryckt en vilja att agera inom EU för att frysa handelsavtalet med Israel. Enligt Lövin visar det att det finns förutsättningar för en politik som tydligare sätter folkrätten och de mänskliga rättigheterna i centrum.
Sverige har en lång tradition av internationellt engagemang och ett arv att förvalta, inte minst genom Dag Hammarskjölds insatser som FN:s generalsekreterare. Lövin menar att Sverige har både trovärdigheten och möjligheten att gå i spetsen för att förnya det internationella samarbetet.
Hennes budskap inför FN-dagen är tydligt: Sverige får inte vända ryggen till FN när organisationen behöver medlemsländernas stöd som mest. Ett starkare internationellt samarbete är avgörande för att värna freden, möta klimatkrisen och ge kommande generationer hopp om en bättre framtid.
Läs hela Isabella Lövins text här.
