Idag presenterade Miljöpartiets språkrör Amanda Lind och Nils Seye Larsen, sjukvårdspolitisk talesperson, en ny satsning på ungas hälsa genom ökade medel, en miljard kronor, till psykiatrin och till unga vuxna utan varken arbete eller studier. I ett land som Sverige måste du kunna lita på att samhället finns där för dig när du behöver det. Var du än bor, och oavsett hur tjock din plånbok är. Det gäller inte minst om du lider av psykisk ohälsa eller sjukdom.
Alltför många mår väldigt dåligt idag. Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem som vi måste gå till botten med och då måste det finnas resurser att ge människor den vård de behöver. Över hälften av Sveriges regioner har tvingats skära ner på psykiatrin under det senaste året, samtidigt som allt fler söker hjälp. Trots detta väljer regeringen att prioritera skattesänkningar för de som redan har mest – istället för att investera i välfärden. Det är helt fel väg att gå. När människor lämnas utan stöd och hamnar i utanförskap kan konsekvenserna bli förödande, både för individen och för samhället.
– Vi behöver ett starkt samhälle som håller ihop, där människor mår bra och kan utvecklas. Psykiatrin, som är en grundbult i detta, har länge varit underfinansierad och köerna är långa. Detta måste vi ändra på. Oavsett var du bor i landet, ska du kunna känna dig trygg med att samhället finns där för dig när du behöver det. Så bygger vi ett Sverige som håller ihop, säger språkrör Amanda Lind (MP).
Psykiatrin saknar resurser
Psykiatrin är underfinansierad och det behövs stora satsningar i hela vårdkedjan. Behoven är enorma, inte minst för unga vuxnas psykiska hälsa. Allt för många i vårt land vittnar om långa väntetider för både diagnos och vård, att man slussats mellan instanser, eller patienter som till exempel skrivits ut för tidigt på grund av platsbrist. Det är inte trygg vård. Svensk psykiatri behöver resurser.
Förra året och 2023 minskade hälften av regionerna sina psykiatribudgetar med totalt 400 miljoner kronor. Utmaningarna har också förvärrats av att regeringen inte har indexerat statsbidragen till regioner och kommuner, vilket gör att det finns för få resurser kvar för psykiatrin. Det har fått stora konsekvenser för vårdens möjlighet att kunna hjälpa unga vuxna. Regeringens satsningar på prestationsbaserad ersättning för att korta vårdköerna till BUP och hälso- och sjukvården är dessutom kontraproduktivt. Om köerna är långa behöver vården pengar nu, inte sen. Trots det kärva läget för regionerna väljer regeringen att prioritera skattesänkningar framför pengar till den redan underfinansierade vården.
– I ett läge där allt fler söker psykiatrisk vård är det helt fel läge att prioritera skattesänkningar för de som har mest, över välfärd. Istället måste vi satsa. Alldeles för många människor i vårt land mår alldeles för dåligt. Miljöpartiet vill därför satsa en miljard kronor extra på psykiatrin. Satsningen sker brett, men öronmärks till unga vuxna. Denna grupp faller ofta mellan stolarna i övergången från barn- till vuxenvård, säger Nils Seye Larsen, sjukvårdspolitisk talesperson (MP).
Psykiatrin viktig för tryggheten
Den senaste tiden har samtalet om psykisk ohälsa fått mer utrymme, vilket är efterlängtat. Dels har det lyfts i rapporteringen efter det fruktansvärda dådet i Örebro, som visade på den kanske yttersta konsekvensen av vad som kan ske när en människa isoleras och hamnar utanför samhället. Efter dådet sade 41 % av svenskarna att mer pengar till psykiatrisk vård är viktigast för att öka tryggheten i Sverige. Det var den insats som överlägset flest svenskar ville se.
Men diskussionen om psykiatrin får inte stanna vid enskilda tragedier. För frågan är större än så och tillgången till vård i hela landet är en fråga som berör många. Det handlar om barn som saknar hopp om en bättre framtid. Om föräldrar som handfallna undrar hur de ska agera för att hålla sitt barn vid liv. Det handlar om ensamma vuxna som inte klarar av att gå till jobbet och unga som inte klarar av att flytta hemifrån. Det handlar om familjer som slås isär av beroendeproblematik. I alltför många fall leder också en underfinansierad psykiatri till dödsfall. Antingen genom skada på andra, eller genom exempelvis överdoser, självskada eller självmord.
Unga vuxna särskilt utsatta
Här har inte regeringen gjort nog. Regeringens strategi för psykisk hälsa och suicidprevention är fluffig och saknar ordentliga pengar. Den finansieras inom redan lagd budget och presenterar inte några nya större insatser. Därtill tar den knappt nämnvärt upp unga vuxna som befinner sig i övergången från skola till vuxenlivet. Det är en stor brist eftersom att risken för psykisk ohälsa är särskilt hög under den här tiden i livet. Enligt Folkhälsomyndigheten uppgav hela åtta procent i åldersgruppen 16-29, alltså nästan var tionde ung, att de haft suicidtankar det senaste året. Och andelen som vårdats för suicidförsök eller andra självdestruktiva handlingar i specialiserad öppen eller slutenvård år 2023, var som högst just i åldersgruppen 18-29 år. Idag ser vi att cirka 140 000 unga varken arbetar eller studerar, vilket leder till ett utanförskap tidigt i vuxenlivet. Ett utanförskap som många gånger antingen leder till eller beror på psykisk ohälsa. Att sätta resurser på att snabbt få in dessa unga i arbete eller studier är ett sätt att stärka friskfaktorerna.
Miljöpartiet satsar en miljard
Miljöpartiets satsning på en miljard görs med anledning av att psykisk ohälsa är särskilt hög hos unga vuxna vid övergång till vuxenlivet. Vi gör därför en särskild satsning på psykiatrin och unga vuxna som står utanför samhället. Samtidigt satsar vi på hela vårdkedjan och förstärker regionernas och kommunernas förutsättningar att arbeta förebyggande.
1 miljard kronor till psykiatrin. Satsas brett, men öronmärks till unga vuxnas (16-25 år) psykiska hälsa.
50 miljoner kronor på unga som varken arbetar eller studerar. Det är ett statsbidrag som kommuner och samordningsförbund ska kunna använda för olika insatser. Det har tidigare funnits ett sådant statsbidrag, vi ser ett behov av att ta tillbaka det.
– Jag hoppas att fler partier vill kroka arm i denna viktiga fråga. För Sveriges unga förtjänar en bättre start i vuxenlivet än att behöva armbågas fram för att få den vård de har rätt till. För en likvärdig psykiatri i hela landet, där ingen lämnas utan hjälp, säger språkrör Amanda Lind (MP).
