Konstgräs ur ett hälso- och miljöperspektiv

Ann-Kristin Drevnor toppar Miljöpartiets lista till kommunfullmäktige. Ann-Kristin är mycket engagerad i frågor om mikroplaster och deras påverkan på människa och miljö. Här en kort introduktion till hur frågan berör konstgräsplanerna i kommunen, en fråga vi tycker är viktig att ta med in i nästa mandatperiod.

Jag står intill fotbollsplanen och väntar på att matchen ska börja. Det är en varm dag och solens strålar värmer, inte bara på oss utan också på materialet i konstgräsplanen. En ohälsosam gummidoft sprids och jag vill helst gå därifrån men jag är där för att heja på en viktig match och det blir en spännande match som avgörs i de sista minuterna.

I takt med att fler konstgräsplaner anläggs följer en ökad spridning av mikroplaster i vår natur. Plast är ett fossilt material som är svårnedbrytbart i naturen, det kan ta tusentals år för plasten att brytas ner. Plast som hamnar i naturen fungerar som en magnet och drar till sig olika farliga kemikalier vilket gör plasten till en stor hälso- och miljörisk.

Konstgräset består av plaststrån och mellan plaststråna fylls sand, granulan eller kork. Granulatet består ofta av gummi från använda bil- och traktordäck och dessa innehåller en rad farliga kemikalier som absolut inte ska finnas i vår natur. Exempel på egenskaper hos kemikalierna i bil- och traktordäck är persistens, bioackumulerande, hormonstörande samt cancerframkallande. När vissa kemikalier bryts ner i naturen blir de många gånger skadligare än ursprungssubstansen.

Ganulat eller kork som är bättre för miljön kostar mer och det är en anledning till att det inte är lika vanligt fyllnadsmaterial i konstgräsplaner. Företaget som levererar konstgräs är ansvarig för att utreda och bedöma hälso- och miljörisker med deras produkt.

Att återanvända använda däck är resurs- och energieffektivt men med tanke på att däcken innehåller väldigt många farliga kemikalier är det inte en bra lösning att sprida dem i naturen. Enligt riksdagens miljömål Giftfri miljö ska nyproducerade produkter så långt det går vara fria från särskilt farliga ämnen. Befintliga produkter med exempelvis bioackumulerande-, cancerframkallande- och hormonstörande egenskaper ska hanteras så att dessa ämnen inte läcker ut i naturen. (Miljömål 2010)

Svenska Miljöinstitutet uppskattar att det försvinner mellan tre och fem ton ganulat från varje konstgräsplan i Sverige varje år. Konstgräsplaner är den näst största källan till utsläpp av mikroplaster i naturen. Granulatet sprids i naturen och en hel del hamnar i vattendrag eller hav där vattenlevande organismer påverkas och i förlängningen hela ekosystemet då vi tillför låga halter av svårnedbrytbara miljögifter under lång tid.

Det finns stora luckor i kunskapen kring hälsoriskerna för barn och vuxna att vistas på konstgräsplaner både inne och ute och oftast tar det lång tid innan vi ser konsekvenserna av att utsättas för hälsofarliga kemikalier. Forskning visar att barn är mer känsliga för farliga kemikalier än vi vuxna då bland annat deras nedbrytningsmekanismer inte är fullt utvecklade och deras organ, immunsystem, hormonsystem är under ständig utveckling och skador kan ge livslånga konsekvenser. Vi känner också till cocktaileffekten, d.v.s. vi utsätts för många kemikalier samtidigt och konsekvensen av det är nästintill omöjlig att ta reda på i studier då kombinationerna är oändliga. Det som några studier visar är att överbelastningsskador, brännskador och bakteriella infektioner ökar vid spel på konstgräs och vid spel på konstgräs inomhus kan luften innehålla ex. cancerogena ämnen.

Kävlinge kommun har fått ett direktiv av kvintetten att kartlägga förekomsten av mikroplaster i kommunens verksamheter, samt redovisa förslag på hur kommunens verksamheter kan minska spridningen av dessa. Denna kartläggning håller på att göras nu med en förhoppning om att kommunens politiker efter att kartläggningen är gjord fattar de rätta besluten för att minska spridningen.

Det blir allt vanligare att matcher spelas på konstgräsplaner och med en ökning av konstgräsplaner kommer också en ökad miljö- och hälsofara för levande organismer. För mig försvinner tjusningen med att titta på en fotbollsmatch när jag står intill en konstgräsplan som doftar gummi, jag ser all granulat som flyger upp i luften när bollen träffar planen och där dessutom granulat ligger runt om planen och kan ta sig ut i vår natur. I slutändan drabbas även vi eftersom vi äter och dricker det som naturen har att erbjuda - djur, växter och vatten.