Klimat och energi: Viktigt att förstå inför valet 2026
Klimatfrågan
– Klimatet på jorden förändras nu i en takt som aldrig tidigare har skett. Orsaken är
en snabbt ökad halt av växthusgaser, främst koldioxid, i atmosfären
Klimatförändringen sker nu mycket snabbare än vid naturliga processer. Jordens
medeltemperatur har ökat med över 1,3 grader på bara 100 år. Det saknar motsvarighet
under de senaste tusen åren. Klimatförändringen beror främst på förbränning av fossila
bränslen. Sverige har minskat användning av fossila bränslen med 60% sedan 1970, men
det svåraste återstår: Ersättning av fossila drivmedel för transporter och arbetsmaskiner.
Se: www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatforandringar/
www.naturskyddsforeningen.se/faktablad/hur-fungerar-vaxthuseffekten/
www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatforandringar/darfor-blir-det-varmare/
– Ökar medeltemperaturen med 2°C bedöms de globala effekterna bli oacceptabla
Därför har världens länder 2015 enats om att sträva efter att begränsa temperaturökningen
till 1.5°C. De samlade utsläppen från 2020 får då inte överstiga 500 miljarder ton
koldioxid. Sannolikheten för temperaturökning 2°C blir då mindre än 5%.
Se: unfccc.int/process-and-meetings/the-paris-agreement och www.cambridge.org/core/books/climate-change-2022-mitigation-of-climate-change/2929481A59B59C57C743A79420A2F9FF
– Allvarliga konsekvenser drabbar nu sydligare länder men också Sveriges befolkning
kommer att drabbas redan under de nuvarande barnens livstid.
Norra Europa är det område där temperaturen stiger snabbast. Extrem torka, nederbörd
och värme blir vanligare även här. Indirekt drabbas vi av att jordbruksproduktionen
kommer att minska i sydligare länder och av spänningar som uppstår när någon miljard
människor söker sig bort från delar av jorden som blivit obeboeliga. Stigande temperatur
ger ökad sannolikhet för kollaps av Golfströmmen. Då blir det istället mycket kallare här.
Enda sättet att med säkerhet slippa detta är att hejda klimatförändringen.
Se: www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatforandringar/klimatet-i-framtiden/effekter-i-sverige/ ,
www.smhi.se/podd/podd/2025-03-05-52.-klimatforskarna-allt-om-golfstrommen-och-amoc och
reliefweb.int/report/world/how-climate-change-exacerbates-population-displacement
– Omställningen har gått för långsamt. Allvarliga konsekvenser är oundvikliga.
Även om snabbare utsläppsminskningar inleds nu kommer de samlade utsläppen troligen
hamna på 1000 miljarder ton. Sannolikheten för katastrofal temperaturökning 2°C blir då
25%.! Därför måste alla länder minska utsläppen ännu snabbare och öka inlagringen i
skog och mark, så att temperaturkurvan kan vändas och stabiliseras på ökning 1.5°C.
Se: www.unep.org/resources/limiting-overshoot-navigating-exceedance
– De svenska utsläppsmålen behöver skärpas
Det svenska utsläppsmålet, nettonollutsläpp 2045, är inte förenligt med att
klimatpåverkan bestäms av den utsläppta mängden koldioxid och att Sveriges andel av
det totala utsläppsutrymmet är begränsat av Parisavtalets krav på rättvis omställning.
Se: urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-119562
– En betydligt snabbare svensk omställning tycks möjlig
Energimyndigheten visade 2025 hur en omställning med nettonoll utsläpp av fossil
koldioxid redan 2040 kan bli möjlig. Enligt Skogsstyrelsen är väsentligt ökad kolinlagring
i skogen också möjlig utan minskad avverkning. Det ger goda förutsättningar för en
skärpt klimatpolitik. Men det krävs politiskt ledarskap med minimering av olägenheter
som omställningen medför.
Se: urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-119562
SKÄRPT KLIMATPOLITIK FRÅN 2027 ÄR NÖDVÄNDIG OCH GENOMFÖRBAR
Energipolitiken
– Omställning av energisystemet måste ske i en takt som är anpassad till
klimatpolitiken
Den möjliga omställningstakten bestäms av tekniska och administrativa ledtider för
införande av ny utrustning hos energianvändarna och installation av nya anläggningar för
produktion av fossilfria bränslen och utökad produktion av elenergi. För användarna bör
utrustning som utnyttjar fossila bränslen helst ersättas i takt med att befintlig utrustning
når sin ekonomiska livslängd för att undvika kapitalförstöring. Det gäller t ex bilar, fartyg
och flygplan och utrustning för produktion av processvärme i industrin. Även när
elektrifiering är den långsiktiga lösningen, kan en snabb omställning kräva en period där
fossila bränslen ersätts med fossilfria bränslen producerade från bioråvara eller genom
elektrolys.
När det gäller utbyggnad av elproduktionen bedöms det ta längst tid för ny kärnkraft att
kunna leverera. De kortaste ledtiderna har solkraft och vindkraft på land. Om
klimatomställningen kräver snabb ökning av elproduktionen är ny kärnkraft kortsiktigt
mindre intressant.
Se: energiforsk.se/media/uhzgikk4/ledtider-fo-r-att-bygga-ut-det-svenska-elsystemet.pdf
– Ny kärnkraft leder till högre omställningskostnader med aktuella kostnadsdata
Ekonomin för ny kärnkraft beror huvudsakligen på investeringsbehovet. Eftersom det gått
lång tid sedan kärnkraft byggdes i Sverige och liknande länder finns det inte mycket
erfarenheter att utnyttja. Det senaste projektet i Finland blev väsentligt dyrare än planerat.
Energimyndigheten som antagit en investering på 60 000 kr/kW i sin analys av olika
omställningsscenarier 2025, fann att med den investeringen finns ekonomiskt utrymme
för högst 1400 MW ny kärnkraft innan 2060. Blir investeringen 15% högre är ny
kärnkraft inte lönsam. Färska uppskattningar tyder på investeringsbehov som är 30 till
60% högre. Den lägre siffran gäller för stora kraftverk och den högre för s k SMR.
Regeringen räknar med 30% högre investering.och borde vara medveten om att
kärnkraftsatsningen inte är ekonomiskt motiverad.
Se: www.energimyndigheten.se/energisystem-och-analys/framtidens-energisystem/langsiktiga-scenarier/
www.eia.gov/outlooks/aeo/assumptions/pdf/EMM_Assumptions.pdf
www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2024/08/finansiering-och-riskdelning-vid-investeringar-i-ny-karnkraft/
NY KÄRNKRAFT GER INTE LÄGRE ELPRISER.
Elpriserna
– Höga elpriser beror på elprismodellen och elexporten
Elpriset i Sverige bestäms på en elbörs, NordPol, där kostnaden för att producera den
dyraste elen bestämmer priset på all el inom ett område där el kan flöda utan
begränsningar. Sverige exporterar el till länder där naturgaseldade kraftverk kopplas in
när övriga kraftverk inte kan leverera tillräcklig effekt. Då ökar kostnaden för den dyraste
produktionen i systemet vilket ökar priset främst södra Sverige. Medelpriset för den
svenska produktionen ligger kvar på relativt låg nivå. Kraftföretag får ökade inkomster,
även staten via momsen.
Se: raymondsolar.com/solceller-guide/varfor-ar-elpriserna-sa-hoga-just-nu-och-vad-kan-du-gora-at-det
ELPRISMODELLEN MISSGYNNAR ELANVÄNDARNA
Björn Kjellström, Trosa
Professor i energiteknik