Kärnkraften är inte ”planerbar” för att anpassa sin elproduktion till variation i elbehov under dygnet eller mellan vardag och helg.
Elanvändningen i Sverige varierar beroende på tid på dygnet, veckodag, väder och årstid. Den tillgängliga mängden elenergi i elnätet måste varje sekund vara lika stor som användningen. Elproduktionen måste alltså hela tiden anpassas till användningen. Snabba variationer kan tas upp av batterier och ”svängmassan” i stora turbiner, men variationer över dygnet behöver förutses och produktionen planeras för att möta dessa variationer.
Produktionen i vattenkraftverk kan planeras och varieras under dygnet. Väderberoende vindkraft och solel kan inte planeras, men förutses av meteorologer. En kärnkraftsreaktor producerar i stort sett för fullt eller är avstängd. ”On” eller ”Off”. Ett planerat reaktorstopp tar från några timmar till några dagar. Att återstarta reaktorn tar från några dagar till några veckor. Kärnkraft kan alltså inte varieras för att klara variationer i elanvändning under dygnet eller veckovis.
Om meteorologer säger att det blir kallt och vindstilla de närmsta dagarna så kan inte kärnkraften snabbt nog öka sin produktion. Den är inte ”planerbar” för att anpassa sin elproduktion till variation i elbehov under dygnet eller mellan vardag och helg.
När vattenkraft och kärnkraft för 15–20 år sedan stod för vardera cirka 50 procent av Sveriges elproduktion så fick vattenkraften planeras och anpassas till varierande elbehov. Mer kärnkraft och elvärme i elsystemet krävde mer vattenkraft för att klara varierat elbehov. I nödfall startade man dessutom stora oljekraftverk. Kärnkraften var och är inte tillräckligt flexibel och ”planerbar”.
I 2024 års elproduktion stod vattenkraft för 38 procent, kärnkraft 29 procent, vindkraft 24 procent, kraftvärme 7 procent och solel 4 procent.
När det blåser är vindkraft mycket billigare än kärnkraft. Därför vill Tidölaget ge ny kärnkraft hundratals miljarder kronor i statligt investeringsstöd, statliga lån och garanterat högt elpris i flera år. Dessa stöd ska betalas av någon, men vem? Troligen vi som använder el och/eller vi skattebetalare. Det leder till högre skatter eller minskat statligt stöd till annat, till exempel vård, skola och omsorg.
I stället för att riskera hundratals miljarder på ny kärnkraft bör Sverige satsa på ökad och säkrare elkraftöverföring från olika energislag mellan olika delar av Sverige och på batterier som klarar snabba variationer i elnätet. Kärnkraften är inte tillräckligt ”planerbar”.
När kärnkraften har ett av sina många oplanerade driftsavbrott så stiger elpriset. När det blåser sjunker elpriset. Vill vi ha höga eller låga elpriser?
Jan-Erik Mattsson
Insändaren publicerad i Hallandspostens webbutgåva 2025-09-29.
