Värna Ölands unika biologiska mångfald – klipp inte vägkanter under fel tid
Ännu en gång har blomrika vägkanter på Öland klippts mitt under blomningen. Det riskerar att utarma en ovärderlig resurs för den biologiska mångfald som gör Öland unikt.
Trots Trafikverkets ambition att tillämpa särskilda åtgärder som tar hänsyn till Ölands säregna biologiska mångfald sker för tidig klippning fortfarande på för många platser. Därför vill Miljöpartiet Öland upprepa sitt budskap: blomrika vägkanter ska inte klippas innan växterna hunnit sätta frö.
Öland är fortfarande ett av Sveriges mest artrika landskap. I vårt unika odlingslandskap, på Alvarmarkerna och i Mittlandsskogen, växer över 20 procent av landets rödlistade arter som riskerar att dö ut. Forskarna har uppskattat att de allra flesta arter som fanns på Öland under 1930-talet har sedan dess visat negativ utveckling när det gäller deras utbredningsmönster. Det är klimatförändringarna och markanvändningen, inklusive övergödning, som är orsaken. För att bevara och gynna Ölands biologiska mångfald har Länsstyrelsen i Kalmar län avsatt, och fortfarande avsätter naturreservat. Men dessa räcker inte för att bevara växtartrikedom på landskapsnivå, vilket krävs för att behålla och gynna biologisk mångfald.
Utöver dessa reservat har vi stora arealer gräsmarker inom kulturlandskapet som har spelat och fortfarande spelar en avgörande roll för dessa hotade arter: nämligen åker- och vägkanter. Blomrika vägkanter, som ofta sammanfaller med åkerkanter, gynnar den biologiska mångfalden och fungerar som spridningsvägar för växter, insekter och andra djurarter; de kan dessutom innehålla rester av livsmiljöer som har minskat drastiskt i det övriga landskapet. Dessa marker är en fantastisk resurs för biologisk mångfald, om de sköts på rätt sätt. Historiskt, slogs alltid slåtterängar när ”höskallran skallrade”, det vill säga när fröna var mogna för de flesta blomväxter, idag i slutet på juli-augusti. Låter man inte växterna bilda frö, utarmar man floran och biologisk mångfald i stor skala. Hur man slår eller klipper har också en stor betydelse. Slåtterbalk eller slagklippare med roterande knivar är ett bra alternativ till slåtter för hand. På Öland används oftast kättingröjare eftersom de är mer tåliga där det finns mycket sly, buskar och sten. Kättingröjare är skadlig för örtvegetation samt tillhörande insekter och andra djur.
Vi är medvetna om att trafiksäkerhet är oerhört viktig och att viltolyckor är ett stort problem. Det är dock främst buskar och träd som är de största hindren till bra sikt. Höga gräs skymmer sikten i enbart en bråkdel av vägkanterna som klipps i maj och tidig juni på Öland. I de flesta fall behöver inte gräs och örter klippas längs häckar, ridåer av träd, stenmurar och åkerkanter, det ökar inte trafiksäkerheten.
Så vitt vi vet finns det inga studier som visar att klippningen av vägkanter med gräs och andra örter tidigt på året har minskat antal viltolyckor. Miljöpartiet Öland vill verka för att blomrika vägkanter på Öland alltid ska klippas efter blomningen i juli-augusti med rätt redskap, och enbart mycket restriktivt klippas på våren där trafiksikten är kraftigt skymd av gräs, till exempel i korsningar.
Våra naturreservat, Trafikverkets nuvarande åtgärder längs ett urval av vägsträckor och projekt såsom Naturskyddsföreningens ”Världens längsta blomsteräng” är mycket viktiga verktyg i bevarandet av biologisk mångfald, men räcker inte. Vi menar att en fördjupad dialog mellan våra kommuner,
Länsstyrelsen i Kalmar och Trafikverket är nödvändig för att bevara den öländska unika artrikedomen, växter, insekter, fåglar och andra djur. Alla dessa arter är beroende av varandra och landskapsperspektiv krävs. Man kan inte samtidigt begära från våra bönder att de avsätter delar av sin odlingsmark för blomremsor och samtidigt klippa kilometervis av vägkanter i onödan för stora summor pengar. En del av dessa pengar skulle kunna användas bättre inom skötseln och uppföljning av Ölands naturreservat.
