Rusta skogsbruket för framtiden
Sverige har en unik mångfald av skogsägare som tillsammans äger hälften av all produktiv skogsmark. Det finns en stor variation i dessa markägares drivkrafter och mål med sitt skogsägande. Men mångfalden återspeglas inte i skogarna – 97 procent av svensk skog brukas fortfarande med traditionella kalhyggesmetoder. Valfriheten för privata skogsägare är starkt begränsad.
Marknadsmisslyckande i skogsbranschen
Myndigheterna kallar det ett marknadsmisslyckande. Skogen värderas inte för alla samhällsnyttor den bidrar med. Skogsbolagen har ett slags monopol på all skogsrådgivning riktad till markägarna, men rådgivningen är ensidig och inriktad på traditionella kalhyggesmetoder. Den drivs oftast av att få fram billigt virke till industrin.
Frånvaron av reella valmöjligheter inom skogsbruket är ett problem inte bara för markägarna, som slussas in i en kalhyggesmodell som långt ifrån alltid värnar deras intressen och lönsamhet. Det innebär problem för hela samhället eftersom behoven av klimatanpassning av skogsbruket är akut, trenden för biologisk mångfald är negativ, och det behövs en omfattande ökning av skogarnas kolinlagring för att maximera klimatnyttan.
Växande intresse för hyggesfritt skogsbruk
Över hela landet ser vi ett snabbt växande intresse för hyggesfria skogsbruksmetoder. De stora skogsägarföreningarna vittnar om ett ökande intresse bland sina medlemmar. I en enkät till Jämtlands skogsägare svarade 53 procent att de vill bruka sin skog hyggesfritt. Det måste vi i politiken lyssna på.
Samtidigt är möjligheterna stora för både nya jobb, ökad lönsamhet och nya affärsmöjligheter när skogsbruket i högre grad inriktas på kvalitetsvirke och varierade skogsbruksmetoder.
Miljöpartiets reformer för skogsbruket:
Miljöpartiet föreslår konkreta reformer för att öka valfriheten inom skogsbruket:
Bonus malus-system för skogsbruket
Idag saknas styrmedel för att stimulera omställning till mer naturnära skogsbruk. De skogsägare som tar ansvar för att stärka skogens klimat- och miljönytta får inget betalt för de nyttor de skapar. Vi vill införa ett bonus malus-system som ger en bonus till uthålliga skogsbruksmetoder och lägger en avgift på stora kalhyggen med låg miljöhänsyn.
Klimatavtal i skogen
I dag görs allt fler avverkningar innan skogen uppnått rekommenderad slutavverkningsålder. För att maximera kolinlagring och andelen virke lämplig för långlivade produkter är det centralt att träden får växa sig större innan de avverkas. Vi vill att skogsägare ska kunna få ersättning för mängden koldioxid som lagras in, mot villkoret att skogen inte avverkas förrän en bra bit över den rekommenderade avverkningsåldern.
Ökad valfrihet för skogsägare
Det behövs alternativ för den markägare som vill påbörja omställningen till mer varierade och hyggesfria metoder men som har räknat med vinsten från en slutavverkning till exempelvis ett generationsskifte. Vi föreslår att skogsägare ska erbjudas ett förmånligt statligt skogslån, motsvarande värdet av den planerade slutavverkningen. Lånet kan betalas av genom ett aktivt hyggesfritt skogsbruk.
Vi vill även ge Skogsstyrelsen i uppdrag att jobba uppsökande med rådgivning om naturnära och hyggesfria metoder. Helt centralt för att värna markägarnas valfrihet är även tillräckliga anslag för ersättning till de markägare som vill skydda delar av sin skog.
Skogspolitik för framtiden
Det är dags för en skogspolitik som rustar Sveriges skogar och skogsbruk för framtiden och som stöttar den snabbt växande rörelse av skogsägare, inte minst i Norrbotten, som vill ställa om till ett mer hållbart skogsbruk.
Emma Nohrén, riksdagsledamot, ordförande Miljö- och jordbruksutskottet (MP)
Rebecka Le Moine, riksdagsledamot, talesperson biologisk mångfald (MP)
Siw Ahlfort, ordförande MP Norrbotten
Mats Dahlberg, gruppledare MP Piteå
