Varför jag blev miljöpartist?
Jag gick med i partiet när jag arbetade i förskolan i Linköpings kommun. De stora barngrupperna, de dåliga arbetsvillkoren gjorde att jag ville engagera mig politiskt. Jag såg att det fanns systemfel som ingen verkade vilja åtgärda. Man planerade inte framåt, hade inget luft i systemet för tex förkylningstider eller växande barngrupper.
Ingen verkade bry sig om kvinnodominerade yrken och barn.
Jag tycker det är viktigt att barn får en röst just som barn och inte bara ses som ”kommande vuxna”. Att lyssna in barn där de är, förstå deras upplevelse och att som vuxen arbeta för att förbättra den är en viktig del i vårt ansvar som politiker.
Samtidigt var det val i USA och jag följde valrörelsen och främst då Bernie Sanders. Jag uppskattar politiker som har värderingar som de håller kvar i över tid. I Sverige så var motsvarigheten till en politisk kraft som var progressiv och långsiktig Miljöpartiet.
Jag drogs till Miljöpartiets systemkritik och vilja att skapa ett mer hållbart samhälle för människor.
Jag har under tiden som engagerad i Miljöpartiet suttit i vår lokala styrelse i Linköping, sammankallande i vårt distrikts valberedning samt haft ett politiskt uppdrag som ledamot i Arbetsmarknadsnämnden. Mandatperioden 2022-2026 sitter jag som ersättare i Social och Omsorgsnämnden i Linköping.
Social hållbarhet och välfärdsystemet
Jag tycker den viktigaste frågan är social hållbarhet. När individer möter samhällsinsatser för att man är i behov av stöd så ska vi ha låga trösklar och en human syn på individer så att våra krångliga strukturer inte drabbar den svaga parten. Ansvaret på att erbjuda stöd, möta upp och anpassa stödet ligger på oss som samhälle inte på den enskilda individen i utsatthet.
Detta handlar både om hur vi bygger våra system och om vilka värderingar vi har i vårt samhälle.
Vi måste skapa system där en snabbt kan få den hjälp en behöver för att kunna må bra igen, återgå i sysselsättning eller komma in i samhället. Det tjänar vi alla på.
Demokrati och brukarperspektiv
Jag bryr mig även särskilt om demokrati och möjlighet till medbestämmande för alla grupper. Särskilt för barn som måste erbjudas möjlighet att påverka sin skolgång och sin vardag. Det är en del av en vital demokrati men också i att se barnen som individer i sin egen rätt. Att som vuxen bestämma ”åt” en annan grupp kommer med ett enormt ansvar och bör alltid ske i dialog med den som besluten påverkar. Detta gäller alla grupper i samhället.