Gruppledarens månadsbrev – februari 2017
Sälja för att sedan hyra tillbaka?
I kommunens jakt på de fem miljarder som behövs för att finansiera investeringarna fram till 2023 har det nu redovisats en lista över skolfastigheter som är tänkbara för försäljning. Det är fastigheter kommunen hyr ut till privata friskolor, främst förskolor. När de säljs får kommunen loss pengar för att bygga egna kommunala skolor. Kommunen slipper också det mödosamma arbetet med att försöka hitta rätt hyresnivå på skollokalerna, som kan sluta med att hyresgästen (skolan) tycker hyran är för hög. I de fall protester uteblir gnager en oro att en friskola gynnats ekonomiskt framför övriga skolor. En del av skolorna på den redovisade listan är dock dumt att sälja. Det är skolor som har tillhörande lokaler kommunen är i behov av. Det gäller idrottssalar och idrottshallar som behövs för föreningslivet i kommunen. Miljöpartiet har därför uttalat att det är fel att sälja Futuraskolan Hertig Karl, Mikaelskolan och Brageskolan (gamla Rotebroskolan), Norrvikens skola och Norra Strandskolan (gamla Trollholmens skola). Att sälja, och tappa rådigheten över dem, innebär att kommunen får stå med mössan i hand vid framtida hyresförhandlingar. Med största sannolikhet innebär det en dyrare lösning för kommunen på lite längre sikt. Att så är fallet stärks av den tidigare utredningen som visar att det inte är ekonomiskt försvarbart att sälja simhallen, för att sedan hyra tillbaka den. Inför slutgiltigt beslut får vi hoppas övriga partier i kommunen inser detta. Redan i kommunstyrelsen anslöt sig Sollentunapartiet till vårt förslag.
Regleringar mot vinster motar bort utvecklande företag
En statlig utredning om vinster i välfärden är just nu ute på remiss. Självklart är det inte okej att skattepengar flyttas till skatteparadis istället för att användas till vård och omsorg. Dock är verkligheten mer komplicerad än så. Utredningen ger förslag på regleringar som slår mer än vad de gör nytta. Ett vinstförbud föreslås där företagen inte får göra ett bättre rörelseresultat (resultat före kostnader för räntor) än en viss procentsats av företagets ”operativa kapital”(t ex fastigheter och maskiner). Dock har den här typen av företag i välfärdssektorn ett jämförelsevis litet sådant kapital, vilket gör att resultatet endast tillåts hålla sig strax över ett nollresultat. Att bygga upp ett kapital inför sämre tider, eller för framtida investeringar, omöjliggörs med andra ord. Värst blir det för mindre företag. Ett bättre förslag är istället en modell där kvalitetskrav ställs före vinstutdelning är tillåten, samt att ett vakande öga hålls på branschernas vinster. Visar företagen en onormalt hög vinst är det ett tydligt tecken på att ersättningen från stat och kommun är för hög.
Ny översiktsplan ger möjligheter
Kommunens översiktsplan ska redovisa hur kommunen ska utvecklas. Den skrivs för kommuninvånare, grannkommuner och staten. Den fungerar även som ett stöd för kommunen i sitt eget arbete. Den nu gällande planen antogs i slutet av 2012. Genomförandearbetet inleddes redan 2006. Stadsbyggnadsnämnen har nu fattat beslut om att den nu ska aktualiseras. Arbetet ska vara klart 2018. Förvisso tycker jag nuvarande plan fortfarande i stort är aktuell, men vissa saker behöver uppdateras. Exempel på det är att det nu inte finns något redovisat cykelstråk från Häggviks station till Väsjöområdet, där det antas bo drygt 10 000 invånare om 20-30 år. Området öster om Rösjön behöver också definieras som ett naturområde som ej ska exploateras. Det är en del av Rösjökilen, som ska bevaras som ett sammanhängande naturområde från Sigtuna och Vallentuna, genom Sollentuna, in mot de centrala delarna av Stockholm.
Peter Godlund (MP)
Gruppledare
