Interpellation till Marie Bladholm, Ordförande i UBN Kommunfullmäktige 2018-03-21
Resursgruppers och resursskolans framtid
Rapport delprojekt 1 särskilt stöd och forskningsprogrammet inkluderande lärmiljöer, 2017UTN/0021 presenterades på mötet i Utbildningsnämnden den 8 februari. Huvudsyftet med utvecklingsarbetet har varit att formulera en gemensam strategi för att möta särskilda stödbehov – inom ramen för resursgrupper eller annat alternativ. Målet, enligt rapporten, är att skapa bästa möjliga förutsättningar för samtliga elever att uppnå kunskapskraven, likvärdighet och effektiv resursanvändning. Utgångspunkten har varit inkluderingsperspektivet och har därför sammanlänkats med IFOUS forskningsprogram Inkluderande lärmiljöer.
Projektgruppen har utifrån sitt arbete dragit vissa slutsatser och beslutat att:
1. Inga större förändringar i nuläget;
2. Behåll kommungemensamma resursgrupper men planera nytt ställningstagande 2020;
3. Flytt av Kullsvedsskolans grupper fr o m höstterminen 2019 möjliggör en förberedelse där det finns en planeringsgrupp med personal från resursgrupperna och personal från mottagande skola inklusive skolledare samt huvudman;
4. Lång sikt: varken kommungemensamma resursgrupper eller resursskola är det mest önskvärda;
5. Många förutsättningar som idag inte finns behöver skapas.
Miljöpartiet är positiv till att projektet särskilt stöd sammanlänkas med IFOUS forskningsprogram Inkluderande lärmiljöer då det kan finnas mycket positivt att ta tillvara på utifrån den forskning som pågår. Däremot har man dragit långtgående slutsatser och beslut enligt punkt 4 dvs. att varken kommungemensamma resursgrupper eller resursskola på lång sikt är det mest önskvärda för barn i behov av särskilt stöd.
Miljöpartiet anser att kommungemensamma resursgrupper och en resursskola är mycket fördelaktigt för många barn i behov av särskilt stöd och ser stora risker i att ta bort de möjligheterna. Det finns inte heller förutsättningar för skolor idag att ta emot barn/elever med behov av särskilt stöd och dessutom blir en sådan förändring förenat med väldigt stora insatser både vad gäller ekonomi och kompetenshöjning. Vi kan i dag inte se att kommunen har de resurserna inom överskådlig tid.
Rapporten ovan väcker många frågor som vi ställer i denna interpellation till utbildningsnämndens ordförande Marie Bladholm:
– Vilka konsekvenser ser du att detta kan få för de barn som går i Kullsvedsskolan idag?
– Vilka konsekvenser ser du att detta kan få för de barn som går i de kommungemensamma resursgrupperna?
– Vilka konsekvenser ser du att detta kan få för de barn som är externt placerade i andra kommuner?
– Det framgår i rapporten att kommunens kostnader för de externa placeringarna är höga i relation till den finansiering som ges för elever med stora stödbehov i kommunala skolorna i Värmdö och fr o m läsåret 2018/19 har kommunen för avsikt att frångå avtalshanteringen och istället betala ut grundbelopp samt tilläggsbelopp. Vad innebär det i praktiken?
– Kullsvedsskolans föräldraråd menar att tidsplanen för flytt är orimlig (de vill dessutom inte flytta elever från skolan). Tycker du att tidsplanen för flytt av Kullsvedsskolans elever fortfarande är rimlig eller ser du behov av att revidera den?
– Idag arbetar till största del behöriga och legitimerade lärare samt resurspersonal med riktade utbildningar/fortbildningar i resursgrupper och resursskola. Elevhälsans kompetenser är också starkt involverade i grupperna. Hur garanterar man att det finns utbildad personal för barn i behov av särskilt stöd i de olika klasserna i de kommunala skolorna?
– Är Kullsvedsskolans lokaler anpassade för de barn som går där idag och kommer ekonomiska medel avsättas för att bygga om lokaler i andra skolor när elever med särskilda behov börjar där?
Siv Strömbäck och Hanna Thorell
Miljöpartiet de gröna
