Barns frihet krymper – men hur får vi den tillbaka?
Hur vi planerar Borlänge påverkar barns möjligheter att röra sig fritt och bli självständiga, skriver Karin Rosenberg, Mikael Morin, Helena Nash och Klara Rönnegård, Miljöpartiet de gröna i Borlänge.
Foto: Anders Gårdestig
Hur skapar vi en framgångsrik kommun? Ett svar är att utgå mer från barnets vardag, där trygghet och frihet går hand i hand.
En ny studie från Luleå tekniska universitet visar att barns rörelsefrihet har minskat dramatiskt över generationerna. Det får konsekvenser för barns möjlighet till utveckling, självständighet och välbefinnande.
En sjuåring som på 1950-talet kunde röra sig över hundratals hektar utan vuxet sällskap får i dag ofta bara röra sig inom en mycket liten yta. Forskarna pekar framför allt på föräldrars oro för trafiken som den vanligaste förklaringen. Men utvecklingen är mer komplex.
Samhället runt barnen har förändrats. Vardagslivet i bostadsområden ser annorlunda ut och våra sociala nätverk har förändrats. Vi har kanske tät kontakt med dem vi redan känner – inte minst digitalt – men känner inte alltid människorna som bor omkring oss. Det kan påverka den trygghet som gör det möjligt för barn att röra sig på egen hand.
Även barns vardag och fritid ser annorlunda ut. Mer umgänge sker digitalt, fritiden är oftare organiserad och barn skjutsas i större utsträckning till aktiviteter. Samtidigt har biltrafiken ökat och trafikmiljön upplevs som mindre trygg.
Det finns alltså ingen enskild förklaring – och därför inte heller någon enskild lösning.
Forskningen om ”Children’s Independent Mobility” visar samtidigt att möjligheten att själv gå och cykla har stor betydelse. Barn som får röra sig självständigt är ofta mer fysiskt aktiva och får möjlighet att utveckla orienteringsförmåga, självständighet och självförtroende.
Det handlar därför om mer än transporter. Det handlar om barns uppväxtvillkor.
UNICEF beskriver hur barns liv formas av helheten – skolan, kulturen, fritiden, den byggda miljön och den sociala gemenskapen. Barn själva lyfter fram trygghet, kompisar, bra vuxna och möjligheten att röra sig som viktigt för att må bra.
Här har Borlänge en viktig uppgift.
Vi behöver säkra gång- och cykelvägar och trygga skolvägar. Cykeln är mer än ett transportmedel. Den kan vara ett av barns första steg mot självständighet.
Men ett tryggt område byggs inte bara med säkra gator. När grannar känner varandra, ser barnen och bryr sig om vad som händer omkring dem växer också barns frihet.
Ett barnvänligt Borlänge är inte bara en kommun med fina lekplatser. Det är en kommun som planeras utifrån barns vardag. Där viktiga målpunkter som skola, bibliotek, fritidsaktiviteter, natur och mötesplatser finns nära, där det är tryggt att gå och cykla och där barn steg för steg får möjlighet att erövra sin egen värld. Ett sådant Borlänge blir också en bättre kommun för oss alla.
Karin Rosenberg, Mikael Morin, Helena Nash och Klara Rönnegård, Miljöpartiet de gröna i Borlänge.