Däckslitage leder till tonvis med mikroplast – bara i Göteborg
Väg- och däckslitage leder till utsläpp av cirka 520 ton mikroplaster per år. Bara i Göteborg. Det visar en ny kommunal utredning.
– Därför behöver vi sänka hastigheterna. Det kommer även minska buller och luftföroreningar och mer attraktiv stadsmiljö, säger Ulf Kamne (MP), miljökommunalråd och ansvarig för stadsutveckling i Göteborg.
Sänkta hastigheter leder dessutom till säkrare vägar och mindre olycksrisker, vilket ökar tryggheten för både bilister och andra trafikanter.
– Därför har vi satt som mål att minska bilåkandet och sänka hastigheterna runt om i stan på över 70 procent av stadens vägar. Det minskar slitaget på däcken och därmed kan spridningen av mikroplast minska, säger Ulf Kamne.
Det är första gången det finns uträknade siffror lokalt för utsläppen av mikroplast i Göteborg, utifrån IVL:s nationella studie. Mikroplast är ett stort problem för fiskar och andra djur i havet. Studier har visat att mikroplast hamnat i både fiskars och musslors magar. Det gör dem slöa, leder till hög dödlighet och kan vara en förklaring till varför vissa fiskbestånd minskar.
– Man har sett hur mikroplastpartiklar stockats i magen på fiskarna. Fiskar som sedan hamnar på våra matbord. Det är obehagligt, säger han.
Göteborgs stad har redan satt stopp för inköp av produkter som innehåller mikroplast, eftersom den kan vara giftig i sig men den binder också till sig miljögifter som finns i vattnet. Dessa gifter tas upp av bottendjur och fiskar som lever i havet och så småningom når de även oss människor.
Mikroplaster är små bitar av plast, mindre än 5 mm. Idag finns mikroplaster i alla våra vatten, i sjöar, vattendrag och i havet.
– Det är ohållbart att mikroplasten fortsätter spridas. Om vi inte gör något riskerar det att finnas mer plast än fisk i haven år 2050, säger Ulf Kamne.
Nedskräpning är en annan betydande källa till mikroplast. Det finns idag inte heltäckande statistik över hur mycket plastskräp som sprids från staden. Men som exempel kan nämnas att 9600 kilo skräp plockades upp från vallgraven under 2015. Inom strandstädningen samlades 1300 säckar skräp in som vägde totalt 13 ton. 90-98 procent av skräpet är plast. En stor del av detta kommer från andra länder.
Nu föreslås anställda inom Göteborgs stad få mer kunskaper om mikroplastproblemet för att kunna sköta konstgräsplaner och dagvattenbrunnar och anläggningar mer medvetet.
– Vi måste ta hand om våra hav bättre. När plasten väl hamnat i havet är det svårt att göra något åt problemet, man måste stoppa det innan. Även framtidens barn måste få levande hav. Haven är betydelsefulla för allt liv på jorden.
Källorna till mikroplaster är många, men en relativt ny studie som gjorts av Svenska Miljöinstitutet IVL visar att de största bovarna är väg- och däckslitage och granulaten från konstgräsplaner. Den nya studien gjord av miljöförvaltningen i Göteborgs stad har räknat ut att det sprids cirka 35 ton gummigranulat enbart från Göteborg, beräknat på utsläppen i Sverige. Här finns 69 fotbollsplaner med konstgräs. Det är dock fortfarande oklart hur stor del som når haven. Rödgrönrosa ledningen har därför föreslagit en utredning som ska ta fram metoder för hur man kan minska miljöpåverkan av konstgräset. Granulatet som används till konstgräset leder till utsläpp på flera tusen ton mikroplastpartiklar varje år.
Enligt Kemikalieinspektionen bör därför den sämsta formen av granulat sluta användas. Göteborg har redan från början valt ett bättre alternativ.
– Men det är inte tillräckligt. Vi måste också titta på andra lösningar för att minska konstgräsets påverkan på miljön. De flesta kommuner har samma problem och men vill nog gärna fortsätta använda konstgräs. Därför måste vi hitta ett bättre sätt att använda konstgräs. Fotbollen och annan idrott är viktig för både människan och folkhälsan, säger Ulf Kamne.
