De rödgrönrosa vill centralisera både förskola och skola
Föräldrars bakgrund ska inte spela roll. Barn måste få en likvärdig förskola och skola med hög kvalitet oavsett i vilken stadsdel de bor. Därför vill rödgrönrosa ledningen ta ett helhetsgrepp om både skolan och förskolan, och vill därför se mer central styrning för att öka likvärdigheten och genomföra en rad insatser för att höja kvaliteten. Bland annat ska det kritiserade it-systemet Hjärntorget bytas ut.
Den rödgrönrosa ledningen satsar sedan tidigare hårt på skolan och har under mandatperioden lagt 350 miljoner extra som bland annat har gått till fler lärare och till att förstärka arbetet för elever i behov av särskilt stöd. Men det har länge funnits problem med styrning och ledning inom skolans organisation. Detta liksom ökad likvärdighet har varit i fokus i en utredning som nu närmar sig sitt slut.
Förskolan får dock inte hamna i skymundan, därför vill de rödgrönrosa att även den ska styras centralt. Förskolan är en viktig pedagogisk verksamhet som är det första steget i barnens lärande. Med nuvarande styrning har förskolan ibland hamnat i skymundan. Men inte bara styrningen ska stärkas, även vikariesituationen och arbetsmiljön ska förbättras.
– Skolan ska inte vara föremål för kortsiktigt politiskt gnabb, därför har vi avsikten att få till breda lösningar över blockgränserna. Men det viktiga är att utredningen inte bara handlar om hur skolorganisationen ska se ut utan att bevara de styrkor som finns i stadsdelsorganisationen och att den lyfter fram olika områden som måste förstärkas i skolan, säger Karin Pleijel (MP), skolkommunalråd.
Organisationsförändringen är inte enda lösningen på skolans utmaningar. En mer jämlik och socioekonomisk resursfördelning till skolan är en annan avgörande pusselbit, som nu ska bli mer likvärdig. Dessutom ska kvaliteten höjas, tryggheten öka och resultaten stärkas. Då krävs åtgärder på flera områden. Lärarna måste få mer tid till sitt pedagogiska uppdrag. Möjligheten ökar om den administrativa bördan kan minska, bland annat genom att byta ut det kritiserade it-systemet Hjärntorget och de möjligheter som kommer med ökad digitalisering. Rektorns roll som pedagogisk ledare ska stärkas och det ska bli mer personal i skolan, bland annat med hjälp av regeringens satsning på extratjänster i välfärden.
– Genom dessa förändringar ges skolan långsiktiga och förutsägbara förutsättningar. Tillsammans med vårt övriga förändringsarbete tror jag detta bidrar till en mer jämlik och likvärdig skola och förskola, säger Tord Karlsson (S), kommunalråd.
Orsaken till organisationsförändringen är att likvärdigheten över staden brister och att lokala ekonomiska svängningar påverkat en del skolor negativt. Med tio olika nämnder som styr skolorna inom sina respektive stadsdelar är det ibland svårt att få en samlad bild och kunna göra gemensamma satsningar inom skolan i Göteborg. Det är bakgrunden till att partierna i kommunstyrelsen i bred politisk enighet över blockgränserna tillsatte en utredning för att se över skolorganisationen. Delrapporter från utredningen visar att en central grundskolnämnd har flera fördelar framförallt för att öka likvärdigheten mellan skolor.
– Hur skolan organiseras är givetvis viktigt men det är trots allt kvaliteten i undervisningen som avgör hur väl eleverna lyckas i skolan. Tillsammans med våra satsningar på skolan tror vi att den här förändringen kan gynna eleverna, säger Daniel Bernmar (V), kommunalråd.
Alla barn ska ha samma förutsättning att färdas väl genom livet, oavsett vilka föräldrarna är.
– Normkritisk pedagogik är ytterligare ett sätt att motverka diskriminering och på så vis nå ökad likvärdighet i förskola och skola, säger Stina Svensson (Fi), gruppledare.
Beslut om den nya organisationen förväntar tas i kommunfullmäktige i början av nästa år. När grundskolenämnden ska vara på plats är ännu inte bestämt.
Så här vill rödgrönrosa ledningen förbättra skolan
- Mer central styrning av grundskolan och förskolan genom centrala nämnder
- Mer jämlik och socioekonomiskt baserad, central, resursfördelning till skolan
- Stärka rektors möjlighet att vara pedagogisk ledare
- Minska lärarnas administrativa uppgifter
- Mer personal i skolan för att låta lärarna fokusera på sitt pedagogiska uppdrag och för att skapa en tryggare miljö, bland annat genom att använda regeringens satsning på extratjänster i välfärden
- Motverka det fria skolvalets negativa konsekvenser genom att se till att nyanlända erjuds komma till andra skolor i staden
- It-systemet Hjärntorget som används i skolan kommer ersättas med ett mer användarvänligt system nästa år
- Ta tillvara på möjligheter med ökad digitalisering i skolan
- Uppmuntra intraprenader i grundskolan, som innebär att personalen får ökat självstyre
