Den nya trenden kräver inga myror på matbordet

Köttkonsumtionen måste minska för att få ett ekologiskt hållbart samhälle. Men vad ska då ersätta proteinet? Myror, ogräs eller havssallad? Den nya trenden ”proteinskiftet” diskuteras i Almedalen.

- Vi behöver inte äta myror, vi behöver bara äta mindre kött, mer vegetariskt och mer närodlat, säger Ulf Kamne (MP), miljökommunalråd och vice ordförande i kommunstyrelsen.

Köttindustrin står för cirka 14 procent av världens alla utsläpp från växthusgaser. Det är ungefär lika mycket som alla bilar, båtar, flyg och resten av transportnäringen står för. Bara i Sverige äter vi kött, som enligt Naturvårdsverkets uträkning motsvarar mer utsläpp än 3 miljarder mil genomsnittlig bilkörning med bensin.

- Det är inte så att vi behöver äta så mycket kött. De flesta av oss äter långt mer än vad man behöver. Och vi har ätit betydligt mindre kött tidigare år, säger Ulf Kamne.

Enligt siffror från Jordbruksverket äter svenskar 87 kilo kött i genomsnitt per person och år. 1990 var samma siffra cirka 60 kilo per år och 1960 bara 50 kilo per år.

- Det handlar inte om att vi helt ska utesluta köttet ur vår kost, men vi behöver minska och det kött vi äter ska vara av god kvalitet och producerat på ett hållbart och närodlat sätt.

Havet är en annan framtida källa som har stora resurser, men som ännu är outnyttjade.

- Göteborg är ju precis som andra bohuskommuner granne med havet. Längs Västkusten pågår det spännande forskning kring odling av både makroalger och musslor i större skala. Därför tror jag att havssallad kommer bli en stor del av det framtida proteinskiftet.

Närodlat och självhushåll är också en viktig del av den framtida matkonsumtionen, som Göteborgs stad börjat arbeta mycket med.

- Schysst mat som man odlat själv är både godare, mer hälsosam och bra för klimatet i och med minskade gifter och transporter.

Intresset för att odla i och nära staden är stort. Nytt för i år är att staden anställt nya jordbruksrådgivare för dem som vill prova på att odla kommersiellt i lite större skala.

För att Göteborgs stad ska föregå med gott exempel och minska andelen kött har staden sedan 2012 ställt krav på 100 procent ekologiskt kött. Det har visat sig svårt att nå hela vägen eftersom det varit svårt att få tag på vissa produkter så som till exempel ekologisk kyckling.

- Men vi är nu uppe i ungefär 70 procent eko-kött och eftersom Göteborg är en stor inköpare vet vi att vårt beslut har påverkat marknaden till att börja producera mer ekologiska produkter. 

En annan del är att öka kunskapen om mat och hur mat produceras. Där har förskolor och skolor i Göteborgs stad arbetat med Lärande Hållbara måltider. Här finns ett flera goda exempel på hur man förändrat kosten. Till exempel har Röda stråkets förskola lyckats med att köpa in hela 97 procent ekologisk mat.

För att stödja restaurangägare som vill arbeta med att minska miljöpåverkan från mat är Göteborgs stad med och samordnar nätverket “Hållbara restauranger”. Initiativet kommer från branschen och finns ännu så länge i Stockholm och Göteborg. Nätverket är en plattform för att sprida kunskap och goda idéer och att marknadsföra sig mot medvetna konsumenter.

Alla kan minska sin miljöpåverkan genom att göra medvetna val och att ställa frågor om hur den mat du äter producerats. Enligt undersökningen Matrapporten 2017 efterfrågar allt fler konsumenter mer vegetariskt.

- Det går att ändra sina vanor. Jag är övertygad om att det går att äta riktigt god och näringsrik mat, men med mindre miljö- och klimatpåverkan, säger Ulf Kamne.

Dela och diskutera sidan med dina vänner

Starta ett politiskt samtal, vår demokrati mår bra av det!

Kopiera länk: