Göteborgsmodellen kan vara lösningen på matslöseriet

Lyssna

Julen är en stor mathelg, men mycket slängs. 1,3 miljoner ton mat slängs varje år i Sverige. Det är ett enormt resursslöseri och ett av de stora hoten mot klimatet – som går att göra något åt. Göteborgsmodellen för minskat matsvinn kan vara lösningen på matslöseriet. Flera skolor har visat att det går att minska matsvinnet.

- Att slänga miljoner ton med mat är ett helt orimligt slöseri med både pengar och mat. Ett slöseri som tär på jordens resurser, säger Ulf Kamne (MP), kommunalråd med ansvar för miljö och stadsutveckling.

Inför uppstarten av matsvinnsprojektet beräknades svinnet inom Göteborg stad till ca 2000 ton koldioxid per år. Det är stora mängder som bara leder till onödiga utsläpp. Därför började man titta på hur matportionerna såg ut i staden.

- Vi måste ordna så att det är lätt att ta lagom mycket mat och slippa slänga mat som lagats med stor omsorg och även miljöbelastning, säger Ulf Kamne.

Förra året gjordes en beräkning av hur mycket ätbar mat som slängs varje år i Göteborgs stad. Det handlade om cirka 1200 ton per år. Ätbar mat för uppskattningsvis 35 miljoner kronor varje år. Hälften är mat som lämnats på tallrikarna och hälften svinn från köken. Det långsiktiga målet är att kökens svinn ska halveras och så att kommunen ska kunna spara drygt 17 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar.

Göteborgsmodellen för minskat matsvinn har sedan september 2016 utbildat över 500 kök och 1143 medarbetare. De flesta medarbetare är väldigt engagerade och tycker att det känns bra att kunna göra skillnad för miljön och klimatet.

- Göteborgsmodellen visar att det går att förändra i praktiken. Därför hoppas jag att den sprids till andra kommuner runt om i landet, säger Ulf Kamne.

I Göteborg produceras över 19 miljoner portioner mat per år och har därmed stora möjligheter att påverka mängden matsvinn. Matsvinn finns i hela livsmedelskedjan; vid tillverkning, hos grossister, leverantörer, butiker, restauranger och storkök samt hos hushållen.

Göteborgsmodellen har tagit fram ett material med en checklista där man se på alla delar av hanteringen. Det är förstås viktigt att köpa in rätt varor. Genom en flexibel meny kan man både minska på svinnet och skapa delaktighet för de som ska äta. Genom anpassade portioner och bra kontroll på närvaron blir det lättare att laga lagom mycket mat. De rester som ändå uppstår ska förvaras på rätt sätt så att de kan användas.

Det går redan att se en nedåtgående trend. Förskoleenheten i centrum har minskat sitt matsvinn med hela 70 procent. 80 procent av köken där arbetar med frågan. Även i andra delar av staden finns kök som lyckats bra med hjälp av Göteborgsmodellen. Två goda exempel är Gunnestorpskolan på Norra Hisingen där man utvecklat en ömsesidig dialog med produktionsköket, med återkoppling av vad som blivit över och varför. Man har även arbetat med fokus på eleverna genom att skapa en positiv matupplevelse och att öka förståelsen för följderna av att slänga mat.

Maten och måltidssituationen ska även användas som ett pedagogiskt verktyg. För att det ska fungera krävs ett ökat samarbete mellan pedagogisk personal och kökspersonal.

- Vi behöver värdesätta maten högre än vad vi gör idag och se överbliven mat som en användbar resurs i stället för ett avfall. Vi politiker behöver skapa förutsättningar för att underlätta hanteringen. MEd Göteborgsmodellen för minskat matsvinn kommer vi en bra bit på väg, säger Ulf Kamne

I stadens budget för 2017 finns ett uppdrag om att utreda hur vi kan minska transporterna av färdiglagad mat och vilka insatser som kräv för att ställa om fler mottagningskök till tillagningskök. Med eget kök har verksamheten en större flexibilitet och kan snabbt kyla överbliven mat för att använda istället för att slänga. Det ger också andra möjligheter att låta elever vara delaktiga i matlagningen.

 

Dela och diskutera sidan med dina vänner

Starta ett politiskt samtal, vår demokrati mår bra av det!

Kopiera länk: