Karin Pleijel dömer ut betyg i sexan
Skolkommunalrådet Karin Pleijel dömer ut betygen i sexan. Skolverkets rapport visar att 9 av 10 lärare upptäcker elevers stödbehov även utan betyg.
– Betyg skapar mycket stor stress för barn och riskerar slå ut lusten att lära för elever med låga betyg. Det är olyckligt, säger Karin Pleijel (MP), som anser att betygen bör slopas i tidiga åldrar.
Skolverket har utvärderat sjätteklassarnas betyg, fyra år efter att betygen infördes av dåvarande skolminister Jan Börklund (L). Ett av de viktigaste syftena med att införa betyg från årskurs 6 var att upptäcka elever med stödbehov.
– Men Skolverket visar nu att det inte har lett till att elever får mer stöd. Det finns ingen forskning som visar att betyg i tidiga åldrar krävs för att få syn på de som behöver mer stöd. Lärare har redan kompetens att se detta, säger Karin Pleijel.
Med bra kunskapsuppföljning och feedback från sina lärare kan behoven fångas upp i tid, utan att riskera en olycklig stämpel på barnet.
– Om ett barn har behov ska stöd sättas in. Det har alla elever med stödbehov rätt till. Det är mycket viktigt och det är också glasklart i skollagen.
Skolan ska vara en plats med varm, mänsklig och professionell atmosfär, där varje elev blir sedd och får möjlighet att både nå målen i skolan och utveckla hela sin potential, anser hon.
– Elever som känner sig stressade eller mår dåligt har svårare att klara skolan. Det värsta är om elever tidigt får uppfattningen att ”skolan är nog inget för mig”.
Hela 77 procent av lärarna uppger att eleverna är mer stressade idag än innan betygen från årskurs 6 infördes. Bilden bekräftas också av eleverna själva. Jämfört med innan betygen infördes är det idag betydligt fler sjätteklassare som är stressade i skolan varje dag eller en eller flera gånger i veckan.
– Det är allvarligt. Såpass små barn ska inte behöva uppleva stor stress dag efter dag, det är skadligt. Skolan är en mänsklig rättighet. Vi ska inte ha en skola där elever blir utslagna av stress. Betygen måste bort i så tidiga åldrar.
Det är särskilt viktigt att barn i tidiga åldrar får möjlighet att klara skolan, då är det lättare att klara sig även i högre åldrar. Därför har Karin Pleijel och den rödgrönrosa ledningen tagit initiativ till att staden ska finna gemensamma arbetssätt för att synliggöra elevers kunskapsutveckling i tidiga åldrar, ett så kallat progressionsmått. Det kan synliggöra individens utveckling, oavsett vilken nivå barnet befinner sig. Det handlar om att använda redan kända indikatorer på hur mycket arbete eleven lagt ner, inte bara vilken betygsnivå eleven befinner sig på.
– När eleverna tidigt får feedback på sina framsteg och veta hur studierna går stimuleras de att utmana sig själva och bli ännu bättre. Även de med höga betyg ska stimuleras att utmana sig själva och bli bättre. Varje individs utveckling är ju skolans viktigaste uppdrag, säger Karin Pleijel.
Problemet som Skolverkets utvärdering pekar på är att alla barn inte får rätt stöd, trots att de har behov.
– Varje elev som inte får det stöd hen behöver är en för mycket, vi måste ha ett finmaskigt nät och bra support för lärarna, säger Karin Pleijel.
Problemet har varit känt redan tidigare. Därför valde rödgrönrosa ledningen i Göteborgs stad att satsa mer på just elever med särskilda behov. I budgeten för 2017 lades 50 miljoner kronor.
– Vi hoppas att det ska leda till att de elever med behov av särskilt stöd ska få det, säger Karin Pleijel.
Skolorna har även satsat mer pengar på kringpersonal, vilket ska öka stödet till alla barn, även de med särskilt stöd.
