Kommunens anställda sparar miljoner och minskar utsläppen
Göteborgs stad har blivit en av de bästa kommunerna på cirkulär ekonomi. Kommunens anställda har sparat miljoner kronor på att byta, dela och återanvända mer. Dessutom har de minskat tonvis med koldioxidutsläpp. Nu ska även stadens maskiner delas.
– Fler kommuner borde hänga på. Både för att spara pengar och för att det är klimatsmart, säger Ulf Kamne (MP), vice ordförande i kommunstyrelsen och miljö- och bostadskommunalråd i Göteborg.
Kommunerna har redan idag miljömål att leva upp till och ska förändra allmänhetens beteende genom att ta initiativ till mer hållbar konsumtion.
– Både kommuner och andra myndigheter måste inse den cirkulära ekonomins möjlighet att få både anställda och invånare att återanvända mer genom att sälja, skänka, köpa, låna eller hyra använda grejer. Det handlar om affärsnytta och resurseffektivitet, säger Ulf Kamne.
Regeringen beslutade förra året om en strategi för hållbar konsumtion. Frågan är bara hur den ska bli verklighet? Alla beslut landar förr eller senare i kommunerna. Det är där det händer.
Göteborgs stad har arbetat med resurshushållning och hållbarhet under lång tid och nu tar kommunen nya kliv framåt. Biblioteken håller på att utvecklas till hjärtat för den cirkulära ekonomin, där invånarna inte bara kan låna böcker, utan även spel, borrmaskiner och andra verktyg. Mindre känt är vad som görs för kommunens anställda.
Göteborgs stad är en av Sveriges största arbetsgivare med sina cirka 50 000 anställda. De uppmanas att byta, dela och återanvända mer. Allt från att byta möbler med varandra, dela motorsågar, röjsågar, lövblåsare och gräsklippare till skrivare, kopiatorer och att hyra cyklar.
– Vi skapar fler och fler verktyg för kommunens anställda för att minska slöseriet med kommunens resurser och för att minska vårt klimatavtryck, säger Ulf Kamne.
Det viktiga är att samordna inköp och användandet mer effektivt. En inventering har gjorts av maskinparken i staden, som handlar om cirka 2000 maskiner. Någon använder motorsågen en timme i veckan. En annan använder lövblåsaren lite. Och det sägs att en borrmaskin i genomsnitt används knappt 15 minuter av sin livslängd.
– Det är slöseri med resurserna. Därför ska vi nu skapa förutsättningar för att dela maskinerna. Där ligger Göteborg i framkant i Sverige. Andra storstäder har inte kommit såhär långt.
Dessutom ska maskinparken elektrifieras, för att minska användningen av fossilt bränsle. Arbetet med att förbereda en upphandling är på gång. Bara en modern motorsåg släpper under en timme ut lika mycket avgaser som åtta mil med en bensindriven bil. Eldrivna verktyg har inte samma miljöpåverkan.
– När man ser miljöeffekterna är det svårt att förstå varför inte detta gjorts tidigare.
I en av verksamheterna, Tage, har de anställda sparat mer än 19 miljoner kronor och 50 ton koldioxid sedan starten 2014. Bara genom att bli mer effektiva med att byta möbler med varandra. Tage fungerar som en kommunintern bytessajt, där anställda kan lämna och hämta begagnade möbler och annat som andra kan använda i olika verksamheter. 1000 annonser har gjort det möjligt för möbler att byta ägare.
– Den har även kommit till stor användning då staden snabbt behövt möblera nya flyktingboenden. 30 skolbänkar kunde till exempel fixas över en helg till ett boende, tack vare sajten, utan att något behövde köpas, säger Ulf Kamne.
Skrivare har också sparat pengar åt kommunen. 17 miljoner kronor beräknas ha sparats på att 350 arbetsplatser samordnade sin utskriftshantering. Mindre skrivare byttes mot färre och större. Åtgärderna har minskat antalet skrivare med 38 procent och det skrivs ut 29 procent färre sidor.
Kommunens anställda uppmanas även att göra tjänsteresor genom att åka kollektivt, samt att hyra cyklar i stadens Styr&Ställ-system med cyklar utspridda i staden. Bara på stadsledningskontoret har tjänsteresorna med Västtrafikkortet ökat med cirka 40 procent och tjänsteresorna med bil har minskat med 79 procent under ett år.
Göteborgs stad har även inlett ett samarbete med Miljöbron och studenter som ska hitta nya innovativa sätt att skapa mötesplatser för att byta, dela, laga och ge gamla prylar nytt liv.
– Mycket handlar om att tänka nytt, fast gammalt. Förr lånade vi ofta saker av varandra och lagade saker som gått sönder. Vi behöver komma bort från “köpa nytt” som första lösning.
I stadsdelen Lundby har ett ungdomsrum redesignats under 2016, där man återanvänt möbler och designat om en del till annan intredning. I Norra Hisingen håller ett större, publikt mötesrum på att redesignas. I stadsdelen Majorna-Linné valde man att återbruka istället för att köpa nya möbler när de flyttade in i nya lokaler på Första Långgatan.
– De räknar med att ha sparat 9-10 miljoner kronor genom att inte köpa nytt, säger Ulf Kamne, som dock anser att det är dags att arbeta ännu smartare.
– Vi måste tänka mer rätt från början. Om vi tänker om och efterfrågar produkter och affärsmodeller som designats hundra procent rätt från början, produkter som håller länge och kan användas i flera verksamheter – då skapar vi en långsiktig lösning. Samtidigt kan vi spara stora pengar, både i kommuner och företag, säger Ulf Kamne.
