Mediciner ska inte spolas ut i havet
Det finns en växande oro i samhället kring läkemedel som släppts ut i miljön. Mycket tyder på att den största spridningskällan till miljön är via avloppsvatten från reningsverk. Därför vill den rödgröna ledningen stärka arbetet kring rening av läkemedelsrester.
Idag finns över 1000 aktiva läkemedelssubstanser enbart på den svenska marknaden. Det finns många som studerat läkemedelsresternas effekter. Studier från Umeå visar att abborrar blir modiga och glupska när ångestdämpande läkemedel når ut i våra vattendrag. I förlängningen påverkas hela ekosystemet.
– Vi vill inte att fisk som kan ha fått i sig gamla rester av mediciner ska hamna på våra tallrikar. Därför måste vi skärpa arbetet. Göteborg ska vara en föregångare inom miljöområdet och en av världens mest progressiva städer i att åtgärda klimat- och miljöproblem, säger Ulf Kamne (MP), miljökommunalråd och vice ordförande i kommunstyrelsen.
Enligt forskaren Joakim Larsson från Göteborgs universitet riskerar läkemedelsutsläppen att bidra till att det utvecklas nya antibiotikaresistenta bakterier. Det är också tydligt att utsläppen vid användning av läkemedel kan orsaka lokala miljöproblem. Amerikanska forskare har visat att diabetesläkemedlet metformin, kan göra fiskar vid reningsverken tvåkönade och att tillväxten påverkades negativt.
– Forskningen visar att läkemedelsrester inte bör finnas i omlopp i naturen. Därför är det viktigt att utveckla en fungerande teknik för att rena bort utsläppen, säger Ann-Sofie Hermansson (S), kommunstyrelsens ordförande.
Läkemedel bryts inte alltid ner i kroppen, utan utsöndras mestadels med urin. Reningsverkens förmåga att avskilja läkemedel varierar också. Bland olika vattenlevande organismer är det främst fiskar som förväntas bli utsatta för skadliga effekter i miljön. På fiskar som får leva direkt i renat eller orenat avloppsvatten i laboratoriet kan man se tydliga effekter av läkemedel.
Göteborgarnas avloppsvatten går till Ryaverket som ägs och sköts av Gryaab. Gryaab arbetar med frågan och har deltagit flera samarbetsprojekt, bland annat tillsammans med Stockholm Vatten. Man har undersökt förekomsten av mikroföroreningar i avloppsvatten och i miljön, samt vad som händer med föroreningarna i reningsverket. Vid Ryaverket har man bland annat genomfört en pilot med en testanläggning med ozonrening. Slutsatserna hittills har varit att aktivt kol och ozonbehandling verkar vara de mest lovande kompletterande teknikerna.
Det finns idag inga fastställda regler för läkemedelsrester i utgående avloppsvatten, varken i Sverige eller inom EU. Det kommer sannolikt att ta flera år innan myndigheterna har utrett vilket behov av rening som finns och vilka kriterier som ska gälla.
– Vi är medvetna om att behövs ytterligare forskning, men utifrån den kunskap som redan finns, vill vi nu ta nästa steg och utreda vidare vad som krävs för att faktiskt införa ytterligare reningssteg som kan minska läkemedelsresters spridning och påverkan i naturen, säger Daniel Bernmar (V), kommunalråd.
Vid Nykvarns avloppsreningsverk i Linköping byggs nu landets första permanenta fullskaliga reningsanläggning för läkemedelsrester i avloppsvattnet. Med hjälp av ozon beräknas över 90 procent av läkemedelsresterna som lämnar kroppen kunna renas bort.
– Det visar att det redan idag är möjligt att införa effektiv rening även om vi och Linköping har olika förutsättningar i våra kommuner, säger Ulf Kamne.
