Mest akuta insatser i elevhälsan i Göteborg enligt ny rapport
Tidigare har skolor och gymnasier fått kritik för brister i elevhälsan. En ny rapport visar att elevhälsan förbättrats i Göteborgs skolor. Men fortfarande präglas den mer av akututryckningar än av förebyggande arbete.
– Det vill vi ändra på. Det finns väldigt mycket elevhälsan kan göra för att eleverna inte skall må dåligt i sin vardag. Priset av ständig oro, sömnsvårigheter eller andra hälsoproblem är alltför högt, särskilt när det går att förebygga, säger Karin Pleijel (MP), skolkommunalråd.
Utvärderingen av elevhälsan är gjord av Göteborgs stad och visar att det förebyggande arbetet blivit bättre och att elevhälsan ingår tydligare i skolornas systematiska kvalitetsarbete.
– Det systematiska arbetet är a och o för att inget ska falla mellan stolarna, därför är jag väldigt glad över att se just den förbättringen, säger Karin Pleijel
Enligt rapporten menar dock många inom elevhälsan att de mest arbetar med akuta insatser. Rapporten menar också att elevhälsan har svårt att förena två krav som står emot varandra. Det ena är ett nationellt krav å att elevhälsan ska arbeta förebyggande. Det andra är ett lokalt krav på att eleverna ska få träffa en kurator inom tre dagar, vilket leder till att akuta insatser prioriteras.
– Elevhälsan har varit alltför belastade för att klara båda uppdragen. Vi måste skapa bättre förutsättningar för skolorna att förebygga ohälsa, utan att det sker på bekostnad av akutinsatser, säger Karin Pleijel.
Undersökningar av bland annat Folkhälsomyndigheten visar att vissa psykiska besvär har mer än fördubblats bland unga de senaste årtiondena.
– Det är inte hållbart. Skolan har under en tid skakats av ångest för PISA-resultat vilket förskjutit fokus från hälsofrågorna. Men den som är trött, mår dåligt eller är rädd har svårare att klara skolan. Därför måste vi se till att elever får möjlighet att må bättre. En lösning är mer pengar till elevhälsan och en starkare organisation, säger Karin Pleijel.
Miljöpartiet vill därför storsatsa på elevhälsan och har föreslagit 20 miljoner kronor i budgeten för nästa år för att tio pilotskolor ska kunna visa vägen för framtidens elevhälsa.
Rapporten visar också på stora skillnader mellan stadsdelar i antalet skolläkare och skolsköterskor. Askim-Frölunda-Högsbo har nästan dubbelt så många elever per skolläkare, som Västra Hisingen.
– Det kan avspegla olika behov hos eleverna, men det visar också på hur olika stadsdelarna valt att satsa på elevhälsan.
