Miljöpartiet vill ha framtidsinriktade skolor – Kvibergsskolan bör bli modell för andra
Nu har skolan startat. Miljöpartiet vill att skolan ska ändra fokus till att rusta unga bättre inför framtidens jobb. Skolor som Kvibergsskolan bör bli modell för framtida skolor.
– Skolan har alltför länge präglats av skolstress. Allianspolitikerna vill piska in kunskap, driva på betygshetsen och bestämma att lärarna ska stå vid katedern. Men det är inte det som gör att eleverna får lust att lära, säger Karin Pleijel (MP), skolkommunalråd och ordförande i grundskolenämnden.
För att klara sig, få jobb och kunna påverka framtiden menar OECD med flera att särskilda framtidsförmågor måste in i skolan. Kunskap ska alltid vara i fokus i skolan, men förmågor som kreativitet, kritiskt tänkande, kommunikation och samarbete måste utvecklas parallellt.
– Jätteroligt att Kvibergskolan kommer igång. Vi behöver skolor som utvecklar sin pedagogik för att möta framtidens utmaningar, säger Karin Pleijel, skolkommunalråd i Göteborg (MP).
Det är ett av Miljöpartiets vallöften, att driva på en framtidsinriktad skola.
Flera konservativa skoldebattörer vill skapa en konflikt mellan faktakunskaper å ena sidan, och analys å den andra.
– Men allt hänger ihop. Fakta utan förståelse skapar inte kompetens hos människor, fakta utan reflektion riskerar att minska nyfikenhet och motivation för att lära sig mer och skaffa sig djupare kunskaper, säger Karin Pleijel.
Motivationen är den viktigaste drivkraften för att anstränga sig att lära mer. Men vad är det som motiverar elever att lära sig fakta? Är det yttre belöningar eller bestraffningar i form av betyg och omdömen i ämnen och beteenden, som alliansens företrädare ofta förespråkar. Är det elevens egen drivkraft och nyfikenhet att förstå och få ställa frågor om sin omvärld, och att utvecklas tillsammans med andra? Motivationsforskning betonar att yttre belöningar och bestraffningar i huvudsak fungerar när det rör sig om okomplicerade arbetsuppgifter, av typen löpande band.
– Men för att motivera människor att prestera väl när det gäller mer sammansatta och svåra uppgifter, så fungerar yttre belöning eller bestraffning dåligt, till och med gör det sämre.
Istället vill Miljöpartiet att skolan ska ge möjlighet för eleverna att utveckla en bredd av förmågor. Ämnesfakta är basen men kreativitet och kritiskt tänkande måste utvecklas parallellt.
Framtidens samhälle och framtidens arbetsmarknad kommer att efterfråga människor som tänker och agerar kreativt och självständigt. Det har under våren varit en diskussion i media kring Kvibergskolan. Alliansen och konservativa debattörer har varit kritiska och har krävt att undervisningen ska ske med traditionella metoder som exempelvis katederundervisning.
– Det behöver inte vara fel på katederundervisning som ett inslag, men motivationsforskningen visar att vi presterar bättre och har större möjlighet att utnyttja våra förmågor om vi får en bredd av inlärningsmodeller och motiveras inifrån, säger Karin Pleijel.
Kvibergskolan använder metoder som fungerar, även om de inte alltid är ”traditionella”. Skolan har samarbete med hjärnforskare för att utveckla eleverna. De planerar sitt arbete utifrån en mix av metoder och bland annat inleds varje morgon med en lässtund, de har Ipads som ett verktyg bland andra, de har lärare som arbetar i team för att kunna tillgodose varje elevs behov, och ser till att rätt lärverktyg används vid rätt tillfälle.
– Yttre belöningar och bestraffningar ger inte djup i lärandet och motiverar inte människor på sikt att agera självständigt. Jag vill verka för att skolorna utvecklar elevernas förmåga att möta framtiden, därför är det extra roligt att vara med när Kvibergskolan öppnar för ett nytt läsår, säger Karin Pleijel.
