Nya krafttag mot mikroplasten
De två största källorna till mikroplasten är trafiken och konstgräs. Nu tar rödgrönrosa ledningen krafttag mot mikroplasten i båda för att kunna fortsätta använda konstgräs.
– Att en kommun tar ett sådant helhetsgrepp om mikroplasten är ovanligt i Sverige. Därför kan det vi gör bli ett föredöme för andra kommuner, säger Ulf Kamne (MP), miljökommunalråd.

Nästa år satsar Göteborgs stad på att bygga två nya konstgräsplaner, men vill samtidigt utreda möjligheten att göra dem mer miljövänliga.
– Det är ohållbart att mikroplasten fortsätter spridas i havet. Om vi inte gör något riskerar det att finnas mer plast än fisk i haven år 2050, säger Ulf Kamne.
Källorna till mikroplaster är många, men en relativt ny studie som gjorts av Svenska Miljöinstitutet IVL visar att de största bovarna är väg- och däckslitage och granulaten från konstgräsplaner.
Enligt Kemikalieinspektionen bör därför den sämsta formen av granulat sluta användas. Göteborg har redan från början valt ett bättre alternativ.
– Men det är inte tillräckligt. Vi måste därför titta på andra lösningar för att minska konstgräsets påverkan på miljön. De flesta kommuner har samma problem och men vill nog gärna fortsätta använda konstgräs. Därför måste vi hitta ett bättre sätt att använda konstgräs. Fotbollen och annan idrott är viktig för både människan och folkhälsan., säger Ulf Kamne.
Därför har rödgrönrosa ledningen föreslagit en utredning som ska ta fram metoder för hur man kan minska miljöförstöringen av konstgräset. Granulatet som används till konstgräset leder till utsläpp på flera tusen ton mikroplastpartiklar varje år.
– Vi är öppna för olika åtgärder. Det kan handla om att få bättre och snabbare rutiner på att ta bort lagren av granulat som hamnar utanför konstgräsplanen. Det sprids med regnet och hamnar i vattendrag och blir sen mikroplast i haven.
Andra metoder kan handlar om att sätta filter i dagvattenbrunnarna eller i duscharna för att undvika att granulatet åker ner i avloppen och ut i vattensystemen. Det finns också försök att testa andra material som kokosskal och kork.
– Man kan också öka återanvändningen av det granulat så att det inte sprids och blir skräphögar. Det vore bra både för miljön och för plånboken.
I Sverige har Kemikalieinspektionen har föreslagit ett förbud mot kosmetiska produkter som innehåller mikroplaster. Även Naturvårdsverket jobbar med att bromsa utsläpp av mikroplaster.
Trafiken är den största källan till mikroplasten, som sprider 13 500 ton mikroplast varje år. Bildäck innehåller dessutom flera giftiga tillsatser som inte borde spridas i miljön.
– Därför har vi satt som mål för staden att minska bilåkandet och sänker dessutom hastigheterna runt om i stan på över 70 procent av stadens vägar. Det minskar slitaget på däcken och därmed kan spridningen av mikroplast minska. Dessutom minskar det både buller och luftföroreningar, och vi får en säkrare och mer attraktiv stadsmiljö, säger Ulf Kamne.