Nya lösningar på gång mot mikroplasten

Nya lösningar på gång mot mikroplasten

Göteborgs stad var först med att förbjuda inköp av mikroplast. Flera kommuner har följt efter. Nu har Göteborg även tagit krafttag mot de två största källorna till mikroplast; trafiken och konstgräset.
– Det är ett tydligt helhetsgrepp. Nu hoppas vi att fler kommuner följer efter, säger Ulf Kamne (MP), miljökommunalråd i Göteborgs stad, som berättar om Göteborgslösningarna i Almedalen

Tusentals ton mikroplast sprids i havet varje år. Fiskar äter hellre mikroplast än plankton enligt ny studie. Det gör att mikroplasten riskerar hamna på våra matbord. Badleksaker och andra plastprodukter som glöms eller slängs vittrar sönder av solens strålar och blir till mikroplast som är skadlig för miljön. Mikroplasten kan finnas med som helt onödig tillsats i tvålar, tandkräm, rakgel och andra hygienprodukter.

I Sverige har Kemikalieinspektionen föreslagit ett förbud mot kosmetiska produkter som innehåller mikroplaster. Även Naturvårdsverket jobbar med att bromsa utsläpp av mikroplaster. Göteborgs stad har tagit ett steg längre och satt stopp för inköp av produkter som innehåller mikroplaster. 

– Plast har inget i hygienprodukter att göra. Ändå finns de där, ibland i stora mängder. Det är ohållbart att mikroplasten fortsätter spridas i havet. Om vi inte gör något riskerar det att finnas mer plast än fisk i haven år 2050, säger Ulf Kamne.

Källorna till mikroplaster är många, men en relativt ny studie som gjorts av Svenska Miljöinstitutet IVL visar att de största bovarna är väg- och däckslitage och granulaten från konstgräsplaner. Därför har rödgrönrosa ledningen i Göteborg tagit krafttag mot mikroplasten i båda för att kunna fortsätta använda konstgräs. 

Enligt Kemikalieinspektionen bör den sämsta formen av granulat sluta användas på konstgräsplaner. Göteborg har redan från början valt ett bättre alternativ.

– Men det är inte tillräckligt. De flesta kommuner har samma problem och men vill nog gärna fortsätta använda konstgräs. Därför måste vi hitta ett bättre sätt att använda konstgräs. Fotbollen och annan idrott är viktig för både människan och folkhälsan, säger Ulf Kamne.

Därför ska en utredning ta fram metoder för hur man kan minska miljöförstöringen av konstgräset. Granulatet som används till konstgräset leder till utsläpp på flera tusen ton mikroplastpartiklar varje år. 

– Vi är öppna för olika åtgärder. Det kan handla om att få bättre och snabbare rutiner på att ta bort lagren av granulat som hamnar utanför konstgräsplanen. Det sprids med regnet och hamnar i vattendrag och blir sen mikroplast i haven.

Andra metoder kan handlar om att sätta filter i dagvattenbrunnarna eller i duscharna för att undvika att granulatet åker ner i avloppen och ut i vattensystemen. Det finns också försök att testa andra material som kokosskal och kork.

– Man kan också öka återanvändningen av det granulat så att det inte sprids och blir skräphögar. Det vore bra både för miljön och för plånboken.

Trafiken är den största källan till mikroplasten, som sprider 13 500 ton mikroplast varje år. Bildäck innehåller dessutom flera giftiga tillsatser som inte borde spridas i miljön.

– Därför har vi satt som mål för staden att minska bilåkandet och sänker dessutom hastigheterna runt om i stan på över 70 procent av stadens vägar. Det minskar slitaget på däcken och därmed kan spridningen av mikroplast minska. Dessutom minskar det både buller och luftföroreningar, och vi får en säkrare och mer attraktiv stadsmiljö, säger Ulf Kamne.

 

Välkomna på seminarier om mikroplast och vårt framtida hav i Almedalen!

Rubrik: Kan Sverige ta ledartröjan i arbetet för ett EU-förbud mot mikroplast i kroppsvårdsprodukter
Tid: Tisdag 5 juli kl 10-11
Plats: Briggen Tre Kronor fartyg, Inre hamnen, Visby hamn
Deltagare: Ulf Kamne (MP), miljökommunalråd Göteborg, Linnea Engström (MP), europaparlamentariker, Kristina Yngwe (C), riksdagsledamot, Fredrik Ström, jurist, Kemikalieinspektionen, Marie Löf, forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum/Baltic Eye, Henrik Hamrén, moderator 

Rubrik: Vårt framtida hav – Östersjön som ett varmare, sötare och surare hav – hur agerar vi?
Tid: Tisdag 5 juli kl 14.00-14.45
Plats: SMHI, Briggen Tre Kronor, fartyg, Inre hamnen
Deltagare: Anna Skrapste, politisk sekreterare och sakkunnig på mikroplaster, Miljöpartiet Göteborg, Helén Andersson, enhetschef oceanografisk forskning, SMHI, Signild Nerheim, gruppchef vattenmiljö, SMHI, Lena Viktorsson, oceanograf, SMHI, Thomas Klein, utredare, Havs- och Vattenmyndigheten, Henrik Hamrén, moderator/vetenskapsjournalist, Östersjöcentrum, Stockholms Universitet

Relaterade nyheter

Region Stockholm, 28 mars 2024

20 000 extra vårdbesök till BUP

Örebro län, 28 mars 2024

Pia Frohman (MP): Tillsammans stärker vi vår demokrati!

Region Stockholm, 21 mars 2024

Succé för nya lovkortet – över en halv miljon resor under första lovet

Kunde inte hitta några poster

Försök med en annan filtrering eller sökning.

Läs alla nyheter