Nya skolorganisationen kan ge 83 miljoner till skolan
Skolans resurser fördelats väldigt olika i Göteborg. Men med en helt ny modell kommer skolor med liknande utmaningar att få likvärdig ekonomi. För cirka 70 procent av de kommunala skolorna ökar de ekonomiska resurserna i höst, jämfört med om de legat kvar inom SDN. För cirka 30 procent kommer det bli tvärtom. Tappet lindras dock av att omorganisationen frigör 83 miljoner kronor som delas ut direkt till skolorna.
– Äntligen har vi på gång en mer likvärdig fördelning av pengarna till skolan. Vi har fått positiva signaler både från facken och från de rektorer vi varit i kontakt med, säger Karin Pleijel (MP), skolkommunalråd.
Hon är väldigt stolt över att den nya organisationen blir mer träffsäker och effektiv så att det går att frigöra 83 miljoner kronor som kan gå direkt till skolorna under hösten. Det skulle kunna motsvara fler än 200 lärartjänster. Lärarbristen är en av de stora utmaningarna, så i praktiken kan det handla om att anställa fler yrkeskategorier som stärker utvecklingen i skolorna. Utöver detta kommer 42 miljoner från den statliga satsningen på skolan att tillkomma.
– Det är en enormt välkommen satsning för våra elever! Sedan Miljöpartiet tog över ansvaret för skolan har vi satsat historiskt mycket på skolan. Nu kan det bli verklighet det vi har kämpat för så länge, att höja lärartätheten och kvaliteten oavsett var i staden skolan ligger, säger Karin Pleijel.
Tidigare har pengarna fördelats från kommunstyrelsen till stadsdelarna utifrån en socioekonomisk fördelning, som i sin tur har fördelat mer till skolor i socioekonomiskt utsatta områden inom stadsdelen. Det har skapat olika villkor för skolor som egentligen har likartade utmaningar i olika delar av staden.
Ett annat problem har varit när skolor lockat till sig en stor andel elever med välutbildade föräldrar från utsatta områden. De har då tagit med sig en större elevpeng, vilket skapat en omotiverat hög ekonomisk nivå på skolan i förhållande till elevernas behov. Det har också dragit resurser från skolor som geografiskt befinner sig i socioekonomiskt utsatta områden.
Framöver kommer pengarna att följa varje elev och föräldrarnas inkomst och utbildningsnivå kommer att vara några av de kriterier som styr fördelningen av pengarna mellan skolorna.
– Vi vet att föräldrarnas bakgrund såsom utbildningsnivå och inkomst påverkar hur väl eleven lyckas i skolan. Det är inte acceptabelt, skolan måste klara av att ge mer stöttning till de som behöver det mest, så att alla klarar skolan och kan utveckla sin potential. Oavsett skola, oavsett i vilken stadsdel man bor, säger Karin Pleijel.
Flera av de skolor som varit missgynnade i det tidigare systemet ligger i socioekonomiskt starkare stadsdelar, som exempelvis Majorna-Linné. De kommer i höstens budget att få mer pengar än om de legat kvar i stadsdelens regi. Totalt kan fler än 100 kommunala skolor få drygt 100 miljoner kronor mer i höst, jämfört med om SDN-organisationen varit oförändrad.
Av de skolor som tidigare varit gynnade finns många friskolor. Hälften av alla friskolor kommer att få mindre pengar. Det handlar totalt om cirka 20 skolor som får 14 miljoner mindre jämfört med om SDN-organisationen varit oförändrad.
– Det finns både friskolor och kommunala skolor som har varit gynnade i förhållande till skolor med samma förutsättningar i andra stadsdelar. Det blir nu mer rättvist. Dessutom är alla skolor vinnare på den här nya organisationen eftersom vi bygger upp en stark och stödjande struktur, säger Karin Pleijel.
Detta är förvaltningens förslag som bygger på 17 procent av resurserna fördelas socioekonomiskt. Detta kan dock komma att ändras då beslut fattas i frågan 2 maj.
