Pengarna till skolan ska fördelas mer likvärdigt i ny modell
Pengarna som går till skolan ska fördelas mer likvärdigt. Framöver kommer pengarna följa varje elev och föräldrarnas inkomst och utbildningsnivå kommer att vara några av de kriterier som styr fördelningen av pengarna mellan skolorna.
– Vi vet att vissa skolor haft svårt att skapa en bra verksamhet långsiktigt. De gamla kriterierna varierade kraftigt mellan stadsdelarna. Det finns exempel på skolor som fått lite pengar trots stora behov, det har inte varit rättvist, säger Karin Pleijel (MP), skolkommunalråd.
Idag kommer den interimistiska grundskolenämnden att besluta om kriterierna för en ny resursfördelningsmodell som förändrar grunden för hur pengarna kommer att fördelas. Kostnaderna för lokaler och viss administration kommer att hanteras av den centrala förvaltningen, eftersom dessa inte direkt påverkas av elevernas bakgrund. Exakt hur den nya modellen kommer att påverka varje enskild skola kommer att undersökas noggrant innan slutgiltigt beslut fattas om budgeten som klubbas i maj.
– En utsatt skola i en utsatt stadsdel och en lika utsatt skola i en välbärgad stadsdel har fått olika pengar, trots att de dras med samma problem. Det har blivit orättvist. Det viktiga är att varje skola kan få en hög kvalitet, oavsett var i staden den ligger.
Tidigare fördelades pengarna bland annat utifrån socioekonomiska situationen i varje område. Varje stadsdel har sedan omfördelat pengarna så att mer gått till skolor i mer socioekonomiskt utsatta områden i stadsdelen. Nu kommer pengarna att vara direkt fördelad per elev istället, för att ge varje skola det den faktiskt behöver.
– Vi vet att föräldrarnas bakgrund som utbildningsnivå och inkomst påverkar hur väl eleven lyckas i skolan. Det är inte acceptabelt, skolan måste klara av att ge mer stöttning till de som behöver det mest, så att alla klarar skolan och kan utveckla sin potential. Oavsett skola, oavsett vilken stadsdel man bor, säger Karin Pleijel.
Hon hoppas att den nya resursmodellen ska ta hänsyn till de verkliga behoven så att varje elev får hög kvalitet på undervisningen och rätt stöd. Det gäller inte minst elever med utländsk bakgrund. En ny undersökning visar att de klarar sig sämre i skolan i Sverige, jämfört med andra likvärdiga länder.
– Det måste vi verkligen ändra. De som inte klarar skolan har svårare att få jobb, vilket riskerar leda till utanförskap och segregation. Skolan är en av nycklarna för att klara sig gott i livet och för att motverka skolsegregationen, säger Karin Pleijel.
