Plastskräpet ett allt högre berg
Allt mer av skräpet är plast. En stor del hamnar i havet. Varje minut fylls haven på med en sopbil plast.
– Därför är det så viktigt att minska skräpet och att städa, säger Karin Pleijel, skolkommunalråd som gav sig ut för att städa tillsammans med skolelever på Johannebergsskolan.
– Fantastiskt att så många skolelever är med och hjälper till. Det skapar en större medvetenhet om att vi måste sluta skräpa ner, säger Karin Pleijel.
Under april månad ska hela 62000 elever ge sig ut och städa. Med en snyggare och renare stad som följd. Och mindre skräp som kan hamna i havet. Hela 80 procent av skräpet i havet beräknas komma från land.
Enligt en studie från Nederländerna hade 11 procent av undersökta sälar plast i sina magar. En annan studie av Sill, vitling, kolja och torsk – alla vanliga fiskar i Nordsjön – visar att fiskarna haft plastskräp i magen som de trott varit mat.
– Om vi inte gör något riskerar det att finnas mer plast än fisk i haven år 2050.
Nedskräpningen påverkar miljön negativt och djur som fåglar, fiskar och sälar skadas och dör. Dessutom bryts plast från exempelvis plastpåsar ned i små mikropartiklar, partiklar som lätt binder gifter. Partiklarna äts upp av djur och fiskar och så småningom hamnar både plasten och gifter på våra tallrikar.
Men skräpet förstör inte bara miljön och hälsan. Nedskräpningen kostar pengar för samhället, drygt två miljarder kronor per år för kommunerna att städa upp skräpet, enligt Håll Sverige Rents så kallade Skräprapport.
Nedskräpningen påverkar också klimatet negativt.
– Att slänga saker i naturen är ett resursslöseri. En del produkter kan användas flera gånger och andra kan bli nya saker om de lämnas till återvinningen.
Göteborgs stad har faktiskt lyckats minska skräpet, med hjälp av projektet Skrota skräpet. Hittills har över 200 verksamheter deltagit. En uppföljning av 29 verksamheter visar att bara dessa sparat motsvarande 85 ton CO2. Nu står fler på tur.
Ett intressant exempel inom projektet är en förskola som hade så litet soprum att de inte trodde det gick att sortera. Bara den lilla förskolan hade totalt cirka 4 ton blandat avfall per år och bara genom att sätta in kärl för matavfall och papper lyckades de minska restavfallet med 50 procent.
– Häftigt att det med enkla medel går att få så bra resultat, säger Karin Pleijel.
