Såhär ska elevhälsan stärka skolresultaten
Att röra på sig gör att elever mår bättre och får bättre skolresultat enligt forskningen. Ändå rör sig svenska skolbarn minst i Norden. Därför måste arbetet med elevhälsa och fysisk aktivitet stärkas i skolan. Långmosseskolan i Angered är ett bra exempel, de var först i Sverige med att bli certifierade på guldnivå inom Hälsa för unga (HUGA).
En ny rapport av Nordiska ministerrådet visar att 68 procent svenska skolbarn är fysiskt inaktiva, de uppfyller inte Världshälsoorganisationens krav på minst en timmes fysisk aktivitet om dagen. Alltså mest stillasittande i Norden.
– Vi måste ge bästa möjliga förutsättningar för eleverna att klara skolan, därför måste vi också satsa mer på fysisk aktivitet inom skolan. Våra skolor kan inspirera varandra och ska förverkliga en hälsofrämjande skola. Vi inom politiken har varit tydliga med denna prioritering, säger Karin Pleijel (MP), skolkommunalråd.
Att fysisk aktivitet förbättrar den kognitiva förmågan visar många studier. Att den även stärker skolresultatet har en forskare i Göteborg visat i en grupp femteklassare. En större andel elever klarade sig bättre i svenska, engelska och matematik i de klasser som fått röra sig mer. Två extra lektioner med fysisk aktivitet i veckan fördubblade oddsen att den enskilde eleven uppnådde de nationella lärandemålen.
Alla skolor har elevhälsoteam som arbetar med att hjälpa elever med ohälsa och förebygga ohälsa. Utöver det arbetar skolorna på olika sätt för att på bred front främja hälsa.
– Många jobbar på ett spännande och nytänkande sätt och det vi vill sprida till fler skolor. En del skolor använder utemiljön för att ha matte eller andra lektioner medan man går en runda, andra anordnar attraktiva rastaktiviteter där eleverna får röra på sig, säger Karin Pleijel.
Att förbjuda mobiler eller underlätta för eleverna att gå eller cykla till skolan är andra exempel.
– Alla sätt är bra och varje skola får utveckla sin egen modell, det viktiga är att skolan tar frågan på allvar och arbetar målmedvetet, säger hon.
Center för Skolutveckling utbildar rektorer och elevhälsopersonal i hälsofrämjande arbete. Just arbetet med främjande och förebyggande elevhälsa har växlats upp under senaste tiden, det är annars lätt att fastna i att elevhälsan bara blir behandlande och akutinriktad.
Regeringens nyligen lanserade initiativ ”Samling för daglig rörelse” går i samma riktning. Den handlar både om att stärka idrottsundervisningen och få en väl fungerande samverkan med idrotts- och friluftsrörelsen för att öka den fysiska aktiviteten i och i anslutningen till skolan.
Långmosseskolan är ett intressant exempel som lyckats väl. De var först i landet med att bli certifierade på guldnivå inom Hälsa för Unga (HUGA), ett arbete som dragits igång i Angered i samarbete med bland annat Angereds närsjukhus. Primärt handlar det om att förebygga problemen med fetma, undervikt, rökning, stress och koncentrationssvårigheter.
Ett exempel är att eleverna går ”runt jorden” för att på så sätt både få tillfälle att röra sig och att få mer kunskaper om världen. En tydlig effekt de sett av sitt elevhälsoarbete är att eleverna upplever högre delaktighet i de årliga elevenkäterna.
– När man upplever delaktighet ökar motivationen för skolarbetet. Den inre motivationen är kanske den viktigaste komponenten för att lyckas med sina studier, det är den som gör att man kan försätta berg, säger Karin Pleijel.
