Skolor i utsatta områden ska bli mer attraktiva
Skolor i utsatta områden har ofta hög personalomsättning och svårigheter att rekrytera erfaren personal, anser Karin Pleijel (MP), skolkommunalråd, som därför driver på en förändring. Nu har ett rödgrönt yrkande lagts fram på Grundskolenämndens bord om hur dessa skolor ska bli mer attraktiva.
– När vi nu har förändrat organisationen och tagit över hela ansvaret för grundskolan från stadsdelarna har vi mycket större möjligheter att sätta in skarpa förändringar där det behövs, säger Karin Pleijel, ordförande för den nya Grundskolenämnden.
Hon är hoppfull inför den nya nämndens möjligheter. Det finns idag ett generellt mönster kring vilka skolor som det är attraktivt att arbeta på som lärare. Skolor i välmående områden har fler sökande per tjänst än skolor med större utmaningar.
– Det behöver vi ändra på. Skolor i utsatta områden måste få riktigt goda förutsättningar att ta till vara elever med olika bakgrunder och kompensera för eventuellt bristande föräldrastöd. Det ska inte spela någon roll vilka föräldrar man har, alla ska få likvärdiga möjligheter att klara skolan, säger Karin Pleijel och pekar på det kompensatoriska uppdraget som skolans viktigaste.
När skolpersonalen upplever att det är svårt att klara uppdraget blir jobbet tyngre, skapar stress och i förlängningen blir det mindre attraktivt att jobba där det är som tyngst. Det är en utveckling som kräver förändring.
För att förbättra likvärdigheten i grundskolan och på sikt stärka skolans kompensatoriska förmåga, är det avgörande att lärare får goda möjligheter att utveckla sin undervisning och att skolorna genomsyras av ett stimulerande och utvecklande klimat.
– Detta är viktigt i alla skolor, men särskilt viktigt i skolor som har stora utmaningar. Vi vill därför förbättra villkoren för lärare i skolor med höga socioekonomiska index, säger Karin Pleijel.
Grundskolenämnden kommer att ge förvaltningsdirektören i uppdrag att utreda vilka åtgärder som bedöms stärka lärarens möjligheter att utveckla sin undervisning och att själva utvecklas i sitt yrke.
– Det kan handla om mindre undervisningstid för att få mer tid för fortbildning, kanske forskning, utformande av en profil eller annat som bedöms både vara attraktivt, och som samtidigt får fler elever att klara skolan. Den bästa nöjdheten för lärare är att se sina elever lyckas, den spiralen vill vi få igång, säger Karin Pleijel.
Den 7 augusti fattar den nya Grundskolenämnden beslut om uppdrag till förvaltningen att ta fram förslag till hur skolor i utsatta områden ska bli attraktiva arbetsplatser för lärare och rektorer.
