Svenska barn skulle aldrig behandlas så här omänskligt
Ensamkommande barn riskerar rivas upp från skola och familjehem. Sedan kommunerna inte längre bedöms få statlig ersättning för de barn som fyller eller skrivs upp till 18 år har det blivit ett stort problem för många barn. Göteborgs stad måste ta ansvar. Vi står inte ut!, skriver MP, V och Fi i Göteborg.
Det är en självklarhet att kommunen ska ta ansvar för dessa människor som på grund av rättsosäkra och inhumana åldersuppskrivningar förlorar allt hopp om framtiden.
Göteborgs stad vill inte längre ta hand om ensamkommande barn som fyller eller skrivs upp till 18 år. Svenska barn skulle aldrig behandlas på detta sätt. Hanteringen av dessa barn har blivit inhuman och rättsosäker.
Flera partier pekar på att det är Migrationsverket som har ansvar för dem. Det stämmer, men det innebär att de riskerar rivas upp från skola och familjehem och får flytta till andra kommuner, ofta långt från Göteborg där de rotat sig, fått ett socialt liv och börjat gymnasiet. Att placera dem på boenden utan skolgång eller stöd av vuxna, långt från människor de känner, skapar stor otrygghet. Den psykiska ohälsa det för med sig är allvarlig och vi måste ta vårt ansvar.
Detta blev ett problem när kommunerna inte längre bedömdes få statlig ersättning för dessa barn. Det kostar förstås att låta dessa ungdomar fortsätta gå i skolan. Men det handlar om att värna de unga och deras mänskliga rättigheter.
Kommunerna har möjlighet att ta ansvar för att de ska få gå klart gymnasiet. Det finns ingen lag som hindrar kommunen från att ta ansvar. Andra partier vill inte att kommunen ska ta det ansvaret – av kostnadsskäl. De använder lagen som slagträ och säger att det inte finns lagstöd att ta hand om dem. Men ingen kan peka på vilken lag som hindrar staden att ta ansvar för dem.
Det som är glasklart är att dessa partier inte vill ta det ekonomiska ansvaret. Lagen säger inte att kommunen inte får ta ansvar. Det handlar om vem som ska ta kostnaden.
Tidigare har Göteborgs stad tagit hand om dessa barn tills de fyller 20 år. Det har sakta men säkert införts en förändring av praxis. Inte på politisk nivå, som borde varit fallet, utan på tjänstemannanivå. Utan lagstöd. De känner till att det är på gång en lagändring i juli. Men den är inte införd än. Och även efter den lagändringen har kommunen fortsatt möjlighet att ta ansvar för dessa barn. Vi kan fortsatt ta ekonomiskt ansvar och få tillbaka det från staten. Enligt lag ger staten ekonomiskt stöd till de ensamkommande flyktingbarn som bedöms har vårdbehov.
Dessutom kommer vi ändå få kostnader i slutändan, om dessa hamnar på gatan. När dessa ensamkommande tonåringar tvingas flytta och kommunen inte längre tar ansvar hamnar dessa på ett av Migrationsverkets boenden för vuxna, dock utan personal och stöd på annan ort. Flera av dessa ungdomar har återvänt till Göteborg, den stad de känner till och har byggt upp ett liv i med vänner. Då tvingas de leva utan stöd på gatan, flera hamnar i Nordstan. De hamnar i kläm när de bryts upp från det enda sociala sammanhang de har i Sverige. De befinner sig i ovisshet helt utan nära och kära.
Ungdomarna förväntas själva hitta skola, fritidsaktiviteter och skapa nya sammanhang. Det är ovärdigt att ungdomar som haft det så svårt hanteras på det här sättet. Personalen som arbetar med dessa barn vittnar om många barn som mår dåligt och har ett stort behov av stöd. De befinner sig i en väntans tider i ett för dem helt främmande land och har stort behov av stöd. De behöver hjälp att finna verktyg för att hantera den kris de hamnat i. Det är en självklarhet att kommunen ska ta ansvar för dessa människor som på grund av rättsosäkra och inhumana åldersuppskrivningar förlorar allt hopp om framtiden. Vi kan inte se på när unga människors liv raseras på det viset.
Ulf Kamne (MP), miljö- och bostadskommunalråd
Daniel Bernmar (V), äldrekommunalråd
Stina Svensson (Fi), gruppledare
