Skolan
Den 27 februari 2020 hölls en allmänpolitisk debatt i kommunfullmäktige. Här är vårt inledningsanförande av Marie Strid.
Ordförande, presidiet, ledamöter, åhörare:
Skolan är och har varit ett högaktuellt ämne i politik och debatt, inte minst de senaste åren med PISA och andra internationella mätningar. Vi får ta del av att kunskapsresultaten i svensk skola stiger, att Sverige har återtagit en topp-position i läsning, att andelen som är behöriga från nian till gymnasiet stiger i åtta av de tio största kommunerna.
Samtidigt är de huvudsakliga observationerna i EU-kommissionens utbildningsöversikt från 2019 att Sverige har en allvarlig lärarbrist och att många lärare saknar formella kvalifikationer samt att skolsegregationen är ett allvarligt och växande problem.
I rapportens nyckeltal visar statistiken att avhopp från utbildning ökat för 18-24-åringar, andelen 15-åringar som underpresterar i läsning och NO har ökat – men i matematik har andelen minskat om än marginellt. Det konstateras också att utlandsfödda elever hoppar av sin utbildning dubbelt så ofta som svenskfödda.
Skolverkets redovisning av hur segregationen utvecklats sedan 1990 visar på att ”Eleverna har blivit alltmer uppdelade mellan skolor utifrån socioekonomisk bakgrund, det vill säga skillnaderna i skolornas socioekonomiska sammansättning har ökat.”
Rapporten Ett söndrat land – Skolval och segregation i Sverige, från tankesmedjan Arena Idé pekas på att två parallella skolsystem har vuxit fram, där välutbildade och svenskfödda familjer väljer bort skolor med barn till lågutbildade och familjer med invandrarbakgrund. Även PISA-rapporterna visar på en ökande segregation i det svenska skolsystemet.
Enligt Sten Svensson – fristående skoldebattör och tidigare chefredaktör för Lärarnas tidning – är det den fria etableringsrätten som driver på skolsegregationen.
Skollagen anger syftet med utbildningen inom skolväsendet (enligt Skollagens 1:a kapitel 4:e paragraf) den
”ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära”
”ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på”.
I Härryda arbetar den kommunala för- och grundskolan för att våra barn ska ha både rötter (demokratiska värden, trygghet och självkänsla) och vingar (nyfikenhet, kreativitet och mod att lära sig nytt). Rötterna och vingarna är vår kommunala skolas helhetsidé för en hållbar framtid!
För Miljöpartiet de gröna i Härryda är det förstås självklart att vi har en skola som uppfyller skollagen. Men när vi i Sverige nu är ensamma i hela världen med att tillåta vinstdrivande aktiebolag i grund- och gymnasieskola – och rapporterna visar att marknadsstyrning alltid leder till en segregerad skola och att en segregerad skola aldrig kan bli likvärdig. Hur säkerställer vi då att alla skolor i Härryda kommun följer skollagens syfte?
Är det genom att aktivt arbeta för att etablera kommersiella friskoleaktörer utan att ställa de frågor som borde vara besvarade innan en kontakt tas? Svar på frågor som:
Vilka skolor behöver barnen i vår kommun? På vilket sätt bidrar ytterligare aktörer till att stärka skolresultaten? Bidrar de till att minska eller öka segregationen? Säkerställer de att de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på förmedlas och förankras? Kommer de att bidra till att det blir fler eller färre 15-åringar som kommer att uppnå läskunnighet? Kommer fler eller färre utlandsfödda hoppa av sin utbildning?
Kommer de att ge alla elever både rötter och vingar? Kommer de låta våra barn vara den de är och bli den de vill?
Dessa frågor tycker Miljöpartiet de Gröna i Härryda att vi borde ställa FÖRST – förutom att vi också anser det vara självklart att placeringen av en skola framförallt sker där det ska byggas nya bostäder och där skola saknas!
Eller ska vi strunta i att ställa de krav vi tagit fram för vår egen skola i Härryda och sätta vår tillit till att marknaden löser det åt oss, för på marknaden vinner ju alltid den som … ja vad? Den som kan mest? Den som har goda avsikter? Den som vill se till att alla får vad de behöver? Nej på marknaden vinner ju den som lyckats sälja allt den har till bäst pris och Sverige har ju inom skolan blivit den marknad som belönar den som lyckas sälja bäst.
Låt oss fortsätta på den väg vi nu verkar ha slagit in på så att vi kan få det utbildningssystem som vi VET inte fungerar – sett till att öka kunskapsnivå och innovation eller minska arbetslöshet och utanförskap – och där framförallt resurssvaga stannar kvar i en offentlig skola med allt mer krympande resurser, där de resursstarka väljer ett alternativ främst utifrån vem som varit bäst på att marknadsföra sig mot deras målgrupp.
Miljöpartiet de Gröna i Härryda vill ha en jämlik skola som ger alla elever samma chans. En skola där varje elev har fått både rötter och vingar så att de tryggt kan fortsätta att vara den de är och bli den de vill!
